Kolla klippen: Kraftpaketet Salinero var sin tids superstjärna

Salinero (Hann val f -94 e Salieri-Lungau, uppf Horst Bünger, äg A.v.Grunsven) och Anky van Grunsven, Nederländerna dominerade dressyrarenorna under sina stora dagar med individuellt OS-guld 2004 och 2008, individuellt VM-guld 2006, tre EM-guld 2007 och ett 2005, fyra världscupfinalsegrar och flera mästerskapsmedaljer, även i lag, i andra valörer.

Han tillhör också de få hästar som har haft fyra titlar samtidigt: olympisk-, världs-, Europa- och världscupmästare. Detta under slutet av 2006.

Från början var det dock inte alls meningen att Salinero, som föddes i Tyskland, skulle bli dressyrhäst. I hans syskonskara fanns flera hopphästar och tävlingskarriären som 4-åring började just i hoppning under Kurt Maier. Som 5-åring upptäcktes han dressyrryttaren och tränaren Holger Schulze som såg till att det stora kraftpaketet bytte gren och kvalade honom till tyska mästerskapen.

För stor och känslig

Kort därefter hamnade han i Nederländerna hos en elev till Anky van Grunsven, men det nya ekipaget hittade inte riktigt fram till varandra. Den rutinerade dressyrryttaren, som då var regerande olympisk mästare med Bonfire, tog över Salinero fast hon från början tyckt att han var för stor, för känslig och inte heller direkt vacker. Det var maken Sjef Janssen som övertalade henne att provrida – och känslan Salinero gav henne fick henne fast.

Första starterna i ”lilla rundan” var inte helt enkla.
– Han var för vild. Han ville inte stå still. Han ville bara göra piaff och passage och hade alltid lätt för de svåra sakerna, har Anky van Grunsven berättat för brittiska Horse and Hound.

Skrev historia

2002 debuterade hon då 8-årige Salinero internationellt och bara två år efter tog ekipaget alltså guld på OS i Aten. ”Här skrevs dressyrhistoria och vi som var på plats blev som en enda stor familj – lyckliga i att fått dela detta ögonblick med varandra,” berättar Ridsports utsända på OS i Aten, Wiveca Schenholm, i en artikel där hon minns tillbaka.

Se Salineros guldkür från OS 2004 nedan.

Se Salineros guldkür i världscupfinalen 2006 nedan.

Den energiske valacken visade sig ha rätt inställning till såväl träning och tävling samt en utstrålning som hans skickliga ryttare tog väl vara på, framförallt i kürprogrammen som blev ekipagets specialitet. Gångarterna var det heller inget fel på. Men han lärde sig aldrig att stå still i halter och visade gärna oönskade krumbukter vid hästbesiktningarna. Prisutdelningarna var inte heller enkla att hantera för den explosiva stjärnan som dock för det mesta kunde hålla sig i skinnet under själva uppvisningarna.

Han var också något av en enmanshäst och Anky van Grunsven har vid många tillfällen berättat om det speciella band hon har känt mellan sig och Salinero, den tillit som fanns mellan de båda.

Världsrekord

Ekipaget slog också världsrekord, bland annat i Grand Prix med 81,333 procent när de tog VM-guld i tyska Aachen 2006.

Vid OS i Hongkong var pressen på ekipaget stor, och om det skulle bli guld skulle Anky van Grunsven ha tagit guld tre OS i rad. Mästerskapet såg ut att vara i tyska Isabell Werths händer, men när hennes Satchmo bjöd på oväntad dramatik i en piaff sjönk poängen och till slut gick kürguldet till Salinero. Guldekipaget ingick även i Nederländernas silverlag.

Tanken var att den meriterade valacken skulle gå i pension som 16-åring, men teamet kring honom såg att han fortfarande hade kraft och energi kvar. En ny OS-satsning mot London två år senare gjordes. Där blev det brons i lagtävlingen.

Anky van Grunsven hade några år innan London-OS ifrågasatts mycket för sina träningsmetoder som av omgivningen fick namnet rollkur men som hon själv kallade låg-djup-rund och försvarade i olika sammanhang. Rollkur förbjöds av FEI innan London-OS.

Se Salineros kür vid OS i London nedan.

London-OS blev Salineros sista internationella tävling och efter det gick han i pension 2013. Den tidigare världsstjärnan hann med att beta i stora hagar hos sin ägare och partner många år innan han dog i december 2022, 28 år gammal.

Alla artiklar om legendariska tävlingshästar