Legendariska hästarDet sägs att det är de knepiga individerna som blir de stora stjärnorna. När det gäller legendaren Gladstone stämmer det på pricken. Läs om valacken som tillsammans med sin ryttare Hugo Simon för evigt etsat sig fast i – särskilt Göteborgspublikens– hjärtan.
Legender vi minns: Gladstone – liten men tuffare än tuffast

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Som 5-åring 1974 kom Gladstone (Hannoveranervalack, 164 cm, f-69 e Goetz u Weinschloss e Weingau-Astral, uppf herr Bruns) till en av världens bästa ryttare, Hartwig Steenken, och där började han sin framgångsrika karriär.
När Steenken dog 1978 försökte flera ryttare få kontroll på den temperamentsfulla Gladstone utan större framgång. Men Hugo Simon var intresserad av hästen och köpte den utan att ens ha ridit honom. Redan vid den första uppsittningen hamnade Hugo i sanden.

Lättskrämd individ
Hästen var inte bara svår att rida, utan blev skrämd av allt möjligt, inklusive hovslagaren. Men med hjälp av stora mängder bitsocker, markarbete, kärlek och tålamod lyckades Hugo få Gladstone på sin sida. Den första tävlingsstart de gjorde slutade i seger.


Segertåget
Under sin karriär vann Gladstone 36 Grand Prix-klasser i flera olika länder.
Han vann alternativ-OS i Nederländerna 1980, där han också var trea i lag. Året innan, 1979, tog Hugo och Gladstone brons i EM.
Sina största framgångar fick ekipaget i världscupen, där de vann den allra första finalen i Göteborg 1979, var trea 1981 och 1982 samt tvåa 1983.
Ekipaget blev absoluta publikfavoriter i Scandinavium. Det var också där som Gladstone pensionerades 1986.


Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på