Lugn och ro 
för fölande sto

Inom trav- och galoppsporten är det vanligt med helinackordering av avelsston, ofta för att ägarna inte har eget stall eller möjlighet att hålla häst själva. Inom SWB-aveln är det inte lika vanligt, även om många mindre uppfödare skulle ha nytta av ett sådant system. Utöver att stoägaren slipper oron så vinner både sto och föl på att vara i en miljö som enbart fokuserar på avel och uppväxt.

På Ågårds hingststation i Falkenberg driver Aja Blomberg Andersson ett sådant ”fölningshotell”. Hon och maken Thomas har sysslat med hästuppfödning i 23 år och de har varit med om över 250 fölningar.

Genom hingststationen har Aja under åren kommit i kontakt med många sto­ägare som velat ha hjälp och stöd kring fölning. Sedan tio år tillbaka tar hon därför emot ett begränsat antal ston som fölar på Ågård.
– Det blir runt tio främmande ston per år, inte fler, för jag vill kunna upprätthålla kvaliteten. Deras tid här sammanfaller i stort sett med seminverksamheten, stona brukar komma från mitten på mars.

Råmjölken bygger upp antikroppar utefter stoets miljö

Stona kommer cirka sex veckor före beräknad fölning, för att kunna acklimatisera sig ordentligt och hinna vänja sig vid miljön de ska föla i. Denna tid är också viktig för kvaliteten på råmjölken, som bygger upp antikroppar utefter den miljö stoet vistas i när den bildas.

Många av de stoägare som utnyttjar fölningshotellet har tävlingshästar i stallet hemma eller ett jobb som gör att de inte kan kolla stoet som de skulle vilja. Ibland är orsaken att stoet haft problem vid fölningen året innan, då vill man ha proffshjälp inom räckhåll.
– Vi har tre veterinärer knutna till verksamheten under seminsäsongen och jag kan alltid stämma av med dem om det finns en känsla av att ett sto eller ett föl inte mår bra. Det tar dem högst en kvart att komma hit, så det är en enorm trygghet.

Ungefär hälften av stoägarna är stamgäster, som antingen kommer med samma sto eller med nya de satt i avel.
– Det finns något sto som har fölat här åtminstone sex gånger.
– Det är ett stort steg för stoägaren att lämna från sig sitt sto och det är viktigt att ha en noggrann dialog. Jag rapporterar alla förändringar hos stoet via sms, så att ägaren kan vara delaktig i allt som händer med henne.

När stona anländer slussas de in i tillvaron på gården och går vid sidan om övriga hästar i några veckor med regelbunden temptagning. Smittskyddet är högt.
– Jag kollar alltid vilken miljö stona kommer från. Om stoet brukar gå på lösdrift kan man inte ta henne direkt ur en sådan tillvaro och stalla in henne – då blir hon totalstressad.
– Därför får ägaren vänja in henne vid att vara trygg med att stå på box nattetid någon vecka innan hon kommer hit.

Stona står i box på natten

På Ågård är stona ute på dagarna och står i box på natten, för att tillsynen ska bli optimal.
– I regel går stona två och två i hagarna på dagen, men man måste vara flexibel och hitta lösningar som passar varje enskild individ. En del vill gå ensamma och då får de det. Vistelsen ska vara så stressfri som möjligt.

Hagarna ligger runt gården, så det är lätt att se om någon häst avviker från det normala.

När datum för fölning närmar sig sätts svettdetektor på stona och en kamera monteras upp i boxen.
– Vi har fyra kameror som flyttas runt. Jag tycker att kombinationen svettdetektor och kamera är bra. Så snart ett sto blir svettigt får vi ett larm och kan kontrollera vad som händer. En gång hade ett sto rullat fast intill väggen och det upptäcktes genom att hon svettades. En kamera larmar ju inte, utan bara registrerar vad som sker.

Kameran går till en app i telefonen, där stoägaren kan se fölningen och fölets första timmar.

Aja lägger mycket tid på att lära känna stona

Ett erfaret djuröga och förmågan att tyda vad hästarna förmedlar kan vara väl så viktigt som tekniska lösningar. Koll av juver, när bäckenbanden börjar bli slappa och stoets allmänna uppträdande – allt noteras i Ajas huvud.
– Jag lägger mycket tid på att lära känna stoet, hennes vanor och temperament. Kvällsrundan i stallet är oerhört viktig, vi har alltid samma rutin och går ut runt klockan 23. Hästar är vanedjur och i och med att kvällsrundan är vid samma tid lär jag mig snart hur de olika stona brukar bete sig när allt är normalt. En del står och sover, andra ligger, medan någon står och äter. Om de inte gör som vanligt är det något som inte stämmer.
– Sedan har jag märkt att när det är fölning på gång är det alldeles tyst i stallet när jag kommer dit. Totalt knäpptyst. Då får man en föraning om att NU är det dags! Och det är fantastiskt att höra hur alla hästar i stallet gnäggar tillbaka när de hör ett nyfött föls första, ljusa gnäggning.

Alla ston förbereder sig på olika sätt inför fölningen. Något sto kan hålla på och ”stöka runt” i en hel vecka innan det är dags, andra är mer diskreta.
– Det är inte helt ovanligt att stoet är oroligt ett par veckor före fölning, när fölet ändrar läge. Jag har varit med om att ett sto till och med fått mjölk då, men sedan klingade allt av och var lugnt i flera veckor innan det verkligen var dags för fölning.

Kan övervaka ostört med kamera

Fördelen med kameran är att man kan övervaka stoet utan att hon märker det.
– När svettdetektorn har larmat följer jag på kameran vad som händer, jag försöker att vänta tills stoet ligger och verkligen krystar innan jag går ut. Det enda jag gör vid en normal förlossning är att ta hål på fosterhinnan och försiktigt torka rent fölet i näsborrarna, i övrigt sitter jag tyst vid sidan om.
– Ston är oerhört känsliga för störning under fölningen, de måste vara trygga.

Kameran finns kvar i boxen de första tre dygnen efter fölning, för att Aja ska ha koll på fölet. Det är en viktig tid för att se att allt hos fölet är normalt.

Alla föl testas med FoalCheck när de är ett dygn för att ta reda på om de har tillräckligt med antikroppar i blodet, och de som har behov av det får plasma.

Fellägen är alla stoägares fasa och även Aja har fått sin beskärda del av dessa.
– Det är turligt nog inte så vanligt, det har blivit några med tillbakaslaget framben och något föl som kommit baklänges. Jag har den stora fördelen att ha veterinärerna att kommunicera med, så allt har gått bra – även när ett av våra egna ston hade en ”red bag delivery”.

Det innebär att det inte gått hål på den yttre, röda fosterhinnan, utan den kommer först. Medhjälparen måste ta hål på den, för att förlossningen ska fortlöpa normalt.

Stoägaren tog fel på en månad

En dramatisk händelse var när ett sto som anlände sex veckor före beräknad fölning, fick juvret fullt av mjölk redan efter en vecka.
– Då ringde jag ägaren och sade att det här kommer inte att gå bra, hon är på väg att kasta. Men fölet föddes och var lite litet, men piggt och helt okej. Strax efteråt ringde stoägaren tillbaka och berättade att man hade tagit en hel månad fel på datum när stoet var seminerat. Så allt var som det skulle, även om vi fick ge plasma till fölet på grund av dålig råmjölk.

All erfarenhet till trots tycker Aja att det är lika fantastiskt varje gång ett föl föds, hon tröttnar inte på den upplevelsen.
– En gång fick jag spela in en pågående fölning till Radio Halland och förklara vad som hände medan stoet stönade och krystade och till slut småpratade med den nyfödda fölungen.
– Det blev oerhört uppskattat och ett av de mest avlyssnade programmen i lokalradion det året.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2020.