När generna träffat rätt går mitt jobb lätt

Nu är det full fart i Unghästverkstaden. 5-åringar och äldre tävlar. 3-åringarna gör sina sista träningsveckor inför unghästtest och 4-åringarna börjar bli redo för att hoppa på bortaplan.

Det är otroligt hur snabbt och lätt de här djuren lär sig. Tänk att man kan få ett flock-, flykt- och bytesdjur att bära på människor och dessutom göra detta i helt okänd miljö. Att de dessutom går in helt ensamma i ringen och glatt hoppar över hinder som de aldrig sett förut, gör ju det hela ännu mera otroligt.

Ska man hålla på med hästar är en stor portion empati en viktig ingrediens för att det ska bli drägligt för alla inblandade. Jag tror att om man påminner sig om att hästen egentligen är designad för att fly från allt som är främmande och att ensam är lika med livsfarligt, blir man en bättre hästmänniska.

Hatten av för våra uppfödare som jobbat så målinriktat och effektivt.

Aveln har gått så mycket framåt att mitt jobb som unghästutbildare blir bara lättare och lättare. Om man jämför dagens hästar med de jag började med har aveln färdats ljusår framåt under de 22 år jag har ridit unghästar på heltid. Hatten av för våra uppfödare som jobbat så målinriktat och effektivt.

Förutom att hästarnas förmåga att utföra det arbete de förväntas göra har ökat något enormt har deras inställning ändrats kolossalt. Förr mötte jag mer motstånd i träningen, istadighet och sadeltvång var vanligt förekommande. Några få var bakskygga. Nu stöter jag sällan på motvilliga hästar, däremot är det vi då kallade bakskygg det nya normala.

Det vi kallade överkänslighet är moderna hästars superkraft. I början av utbildningen gäller det att vara uppmärksam så att den där kraften inte plötsligt riktas åt fel håll. Det är en superkraft som man får hjälpa hästen att hantera. Superman kunde nog inte heller flyga rakt i början. Med dagens hästar är steg ett att vinna hästens förtroende, förr pratade man mer om att visa vem som bestämmer.

Det är en superkraft som man får hjälpa hästen att hantera.

Lisen Bratt Fredricson jämför dagens hopphästar med vallhundar, det finns i deras gener att vilja utföra jobbet. Jag är beredd att hålla med. När generna träffat rätt går mitt jobb lätt. Men det spelar ingen roll hur mycket sport och förmåga vi fyller genbanken med. I slutändan är det fortfarande ett flock-, flykt- och bytesdjur. Det är vi skyldiga dessa fantastiska djur att alltid ha i bakhuvudet när vi hanterar, rider och tränar dem.

Årstiden
Det är äntligen vår.

Bränslepriser
Dieselpriset, nu när man börjar transporterar hästarna som mest.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2022.