Ny CT-skanner ger fler detaljer

Sedan mitten av mars är den nya CT-avdelningen i bruk på Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg. Där finns en ny CT-apparat, som är utarbetad av hästfolk och har ett annat system än den tidigare: apparaten rör sig runt hästen, har ett större skanningsfält och modern AI-teknik som processar bilderna, vilket ger bättre bilder. 

Tidigare fick personalen ändra hästen i olika positioner, nu kan hästen stå eller ligga i samma position medan maskinen tar bilder ur en rad olika vinklar.

Många fler undersökningar kan göras på stående häst utan narkos, vilket gör allt smidigare och mer kostnadseffektivt.

Veterinär Anna Eriksson är avdelningsansvarig för CT och uttalar sig entusiastiskt om den nya apparaten.

– I och med de större skanningsfälten och bättre bildprocessning kan vi nu i detalj se delar av hästkroppen som vi inte kunnat undersöka så ingående tidigare. Vi klarar även större hästar, och har bland annat gjort höftled på en häst som vägde 700 kilo. 

– En väldigt intressant sak är att vi nu kan skanna bäckenet med stor detaljrikedom. Jag tror att det kommer att innebära ny information om olika problem i SI-leden framöver. Vi kan också skanna hela ryggen, ländryggen, bröstkorgen och buk, vilket vi inte kunnat tidigare.

Problem i SI-leden kan vara svåra att verifiera, eftersom det inte går att bedöva fram en lokalisation av smärta i området. 

– Nu kan vi komma åt att se SI-leden och det är ett superintressant område att få veta mer om.

Redan har över 100 hästar skannats under de månader som CT:n varit i bruk. Flera dagar i veckan är vikta för CT-fall. Hästarna är remitterade från veterinärer runt om i landet eller under utredning av Helsingborgs egna veterinärer. 

Trots många år i yrket har Anna Eriksson nu lärt sig mycket av CT-skanningarna. 

– Det är en ynnest att hela tiden få lära sig mer och inse att normalvariationen är så stor bland hästar, säger hon. 

Ridsport följer arbetet med tre typiska patienter. 

Först väntar skanning av huvudet på ett 11-årigt sto som haft återkommande näsblödning ur ena näsborren. Hon leds lugnt fram till det stora hålet i maskinen och reagerar inte när maskinen förs fram över huvudet. Bomull i öronen dämpar alla ljud och hon får en handduk över ögonen medan maskinen körs i olika vinklar över huvud och hals. 

Alla måste gå in i manöverrummet den tid själva skanningen utförs, på grund av strålningsrisken. Det finns regelverk från Strålskyddsmyndigheten angående detta. Det finns en del strålning utanför CT:n, men mängden är mindre än med äldre maskiner och avtar snabbt när man kommer bort från själva strålningsenheten, gantryt.

Undersökningen tar mindre än en minut. Anna Eriksson kontrollerar på datorbilderna att det inte blivit rörelseoskärpa någonstans och att allt kommit med. Hon kan direkt se att orsaken till näsblödningarna är ett ethmoidalt hematom högt uppe i näshålan. 

– Det skulle kunna upptäckas genom endoskopi, men inte vilket djup det har eller om andra strukturer är involverade, berättar hon. Så detta är ett bra sätt att ställa en detaljerad diagnos. 

Stoet ska nu opereras och förhoppningsvis slippa fler näsblödningar.

Man måste kolla in individen noga och ge den tid att slappna av.

Sedan väntar två hästar med frambenshälta, vilket innebär att frambenen ska skannas med och utan kontrastvätska. Den ena hästen undersöks stående, och för att frambenet ska kunna sträckas in i CT-apparaten måste hästen vila huvudet på en ställning.

– En häst som varit långvarigt halt fram kan vara lite stel i halsen och öm i halskotpelaren. Det kan då vara svårare för den att lägga upp huvudet med halsen böjd åt sidan, berättar djursjukskötaren Sara Skog. Då måste man kolla in individen noga och ge den tid att slappna av och även ge smärtstillande i vissa fall.

Frambenet lyfts in i CT-skannern och ett rep fästs runt benet för att hålla det rakt. Allt sker lugnt och metodiskt och hästen kan när som helst dra till sig benet om den inte vill ha det där, den sitter inte fast någonstans.

– Vi har faktiskt aldrig haft någon häst som fått panik, säger Anna Eriksson. Men så har vi också mycket erfarna djursjukskötare, Sara har svart bälte i att hålla hästarna lugna utan att de är alltför omtöcknade.

– Både hon och vår andra narkossköterska Maria Elversson har lång erfarenhet av stående operationer där det är superviktigt att ha hästen i lagom lugnt skick.

Därefter ska samma procedur göras om med kontrastvätska i de leder som ska undersökas närmare. 

Efter att Sara Skog rakat och rengjort dessa områden, kan Anna Eriksson injicera kontrastvätskan, som fyller ut de synoviala strukturerna.

– Att göra undersökningar med kontrast på stående häst tar lite längre tid, men ibland vill inte ägaren att hästen ska få narkos. Vi söver heller inte hästar med misstänkt fraktur eller fissurer, där vill vi inte riskera att det händer något i uppvaket.

Dagens tredje patient är ett ponnysto som sövs eftersom hon ska ha kontrastvätskan injicerad i en artär. Kontrasten läggs med hjälp av ultraljud för att få den djupt och exakt, och det kan inte göras på stående häst. 

– Tack vare kontrastmedlet kommer vi att se alla kärl i hoven och skador i senor, leder och ligament.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 10/2025.