Ulrika ”Ponnymamman” Fåhraeus bloggar

”VÄLKOMMEN TILL PONNYVÄRLDEN”. Nej, det var ingen som stod med en skylt och välkomnade oss när vi nu hade vågat ta beslutet. Att köpa ponny.

Men man hade ju kunnat önska att det var som på Arlanda efter tullen att någon bara stått där med en skylt som det stod ens namn på, och att denna någon tagit en i handen och sagt ”kom här” och lotsat en vidare.

Nej, så lätt ska det inte vara. Som om man inte känt sig som en idiot tusen gånger redan i sin vandring i den djungel som är hästvärlden (jag är en sådan där återvändare förstår ni som varit tvungen att lära mig allt på nytt) så öppnade det sig nu ytterligare en liten djungel att tränga sig in i. En ny kokosnöt att öppna. En helt ny värld med egna regler, egna fallgropar och egna sociala koder att knäcka.

Jag skäms verkligen att säga det. Men jag hade ridit i flera år innan någon gjorde mig uppmärksam på skillnaden mellan B-, C- och D-ponny. Jag gick på ridskola i början och jag var inte så intresserad av det här med ponny på den tiden. En ponny var en ponny bara. En sån där liten som barn red på. Jag kunde några raser, men det där med kategorierna hade aldrig nått fram till mig.

Jag till och med minns vem som förklarade för mig. ”En B-ponny får vara högst si och så många centimeter hög, en C-ponny si och så många” och jag bara JAHAAA…!!

Skämmigt, skämmigt, skämmigt! Men nu vet jag. Oj, vad jag vet! Jag har lärt mig den hårda vägen.

För att förklara för er inbitna, självklara, miljöskadade hästmänniskor just hur märkligt det här kan verka för någon oinvigd så kan jag återge följande konversation som jag hade med en icke hästmänniska för inte så länge sedan:

Icke Hästmänniskan, hädanefter kallad  IH: – Men är det här verkligen en ponny, den ser så stor ut.

Jag: – Ja det är en ponny faktiskt, en D-ponny.

IH: -En D-ponny?

Jag: -Ja, det finns olika sorter. Eller jag menar det finns olika kategorier av ponnyer. De kallas A, B, C och D.

IH: -Jaha. Och det här är en D-ponny.

Jag: -Japp! Visst är hon fin?

(paus)

IH (försiktigt):  -Men varför har ni inte en A-ponny då? Kan man vinna lika mycket med en D-ponny som med en A-ponny?

Här förstår ni att jag fick dra ett djupt andetag och komma med värsta pedagogiska utläggningen. En a-b-c-förklaring, bokstavligen. IH drog slutsatsen att kategorierna hade med kvalitet eller meriter att göra. Vilket ju, om man funderar lite, inte är alldeles galet tänkt. Jag fick förklara att kategorierna återspeglar storlek och det inte går att liksom träna sig till att få en annan bokstav på ponnyn. Att det inte går att kvala från D-ponny till A-ponny, eller ens B- eller C-ponny.

– Jahaaa… sa IH med ett lätt förbryllat ansiktsuttryck.

– Det är lite komplicerat, sa jag.

Det blir mer om bokstavsproblematiken i ett kommande inlägg.

/Ulrika ”Ponnymamman” Fåhraeus