Efter benbrottet:”Jag visste inte om han skulle komma hem”

När Sara Ekman letade häst för tolv år sedan blev det många provridningar. De tog oftast slut efter bara något varv och hon sa till mamma Beata ”det här är inte hästen för mig”.

Men när de kom till uppfödaren Annika Bodin i Skåne och mötte den 4-åriga valacken DiMarco (SWB val f -08 e Dirco Hästak-Camaro M) sa det klick redan inne i stallet. Den då mörka skimmeln fick följa med hem till Lindome – och på den vägen är det.

De två har byggt ett starkt band mellan sig, något som stärkts än mer det senaste året. I december 2022 hände det som inte får hända. Marco, som han kallas, fick en spark i hagen och bröt vänster framben. När Ridsport kommer förbi en solig marsdag ett drygt år senare ska ekipaget om bara ett par timmar åka ner till Kungsbacka för att starta 1,30.

Men vi tar det hela från början. 

Hamnade i fel hage

På den lilla gården i Lindome bor familjen Ekman. Det stora bostadshuset är ombyggt till två bostäder där Sara med sambo bor i den ena och mamma Beata och pappa Jonas i den andra. 

I stallet finns i dag tre hästar, men då olyckan inträffade var de fler. Marco gick i en egen hage och det var ett vanligt staket med eltråd som skilde hagarna åt. En morgon lyckades hästarna få ner staketet mellan sig och Marco kom in till de andra. 

– Jag såg genom fönstret att han inte var i sin hage. Det var snö ute och jag såg att blod droppade ner i snön. Det droppade ner på kotan så jag trodde att det var där nere som han var skadad. Men sedan såg jag ju att det var längre upp, ett jättesår. Det bara sprutade blod, säger Sara.

Upptäckte efter flera dagar

De ringde till distriktsveterinären som kom ut. 

– Hon kände att såret var ända in till benet men trodde inte att det var brutet för han stod och gick på det. Så hon tvättade rent, sydde och lindade benet. 

Det skulle ta flera dagar till det upptäcktes att benet var brutet, vid ett besök hos deras ordinarie veterinär Florian Lackner. Då började också jakten på en klinik med hängmatta. För om Marco skulle få för sig att lägga sig ner skulle det inte gå att rädda honom, han skulle inte kunna ta sig upp igen utan att benet gick helt av.

De ringde till Helsingborg, men deras enda hängmatta var upptagen. Men på Mälaren hästklinik i Sigtuna, sju timmar bort, fanns det en ledig. Så det var bara att lasta och börja köra. De kom fram mitt i natten och Marco gick själv in i boxen som skulle komma att bli hans hem under tolv långa veckor.

– Det var jättehemskt att lämna honom för jag visste inte om han skulle komma hem igen. Jag visste ju inte om jag skulle se honom igen, säger Sara.

Stod i hängmatta

Under tiden på klinik i hängmatta gjordes egentligen inte så mycket med Marco. Personalen gjorde en del stretchövningar med honom för att hålla i gång kroppen så gott det gick.

– De gjorde rehabgrejer med honom för att han inte skulle bli stel, så han var jättefin när han kom hem. Han hade lite mage bara, men han hade inte direkt tappat muskler, säger Sara.

 Det sår som Marco fick i samband med skadan var tvunget att läka innan skelettet kunde börja läka. Därför dröjde det hela sex veckor till benet och skadan röntgades igen. Den allra första tiden ringde kliniken upp familjen med rapporter varje dag men sedan blev det en gång i veckan, varje måndag.

– Det var oroligt varje gång de skulle ringa, vad de skulle säga, minns Beata.

Fick rapporter om Marco

Två gånger åkte Sara upp och hälsade på sin häst men i övrigt fick hon lita till rapporter från kliniken och andra.

Sara fick via sin vän Annelie Lundkvist, som driver rehabstall och gör många besök på kliniken, rapporter om Marco. Bland annat ordnade Annelie så att Sara kunde se och prata till Marco via Facetime.

– Det var jätte-, jättesnällt av henne, säger Sara.

Vid ett besök fick hon även kontakt med en annan hästägare vars häst stod i hängmatta. Hon bodde närmare kliniken och skickade också rapporter via bilder och telefonsamtal. Något som självklart betydde oerhört mycket för Sara.

Orolig att släppa ut igen

Efter närmare tolv veckor släpptes Marco ner från hängmattan och dagen efter kunde Sara hämta hem honom. Då började en tid av rehabträning.

– Den första tiden fick han stå på box, sedan sjukhage och efterhand större och större hage.

Med tanke på att olyckan skedde just i hagen var det ett stort orosmoment att släppa ut honom igen.

– Jag var livrädd, säger Sara. 

I början skulle Marco ledas men han var alldeles för pigg och svår att hantera så i stället blev det tömkörning.

– Då hade jag i alla fall lite koll på honom, säger Sara med ett skratt.

Jag red på Marco innan jag fick klartecken av läkarna.

Fraktur i bröstryggen

Marco kom hem i mars för ett år sedan och rehabträningen gick hand i hand med Saras. Hon föll av i samband med hoppträning den 1 mars i fjol. Kors- och ledband i knäet gick av och den nedersta kotan i bröstryggen fick en så kallad burstfraktur.

– Det innebär att den sprängdes inifrån och ut så de berättade förenklat att den gått i två delar, säger Sara som fick ha en stålkorsett i 2,5 månad under all vaken tid.

– Läkarna tyckte inte att jag skulle rida alls igen. Men jag red på Marco innan jag fick klartecken av läkarna. Jag tror det var i slutet på april.

Placerade i 1,30

Ett drygt år har nu gått sedan Marco kom hem igen och när Ridsport är på besök väntar tävling för ekipaget senare samma dag. Under Kungsbacka Grand Prix kommer de att starta 1,30 felfritt och med placering samt 1,35 med fyra fel. 

Men viktigare än placeringar är ändå att Sara har sin bästa vän hemma igen, fullt återställd.

– Han betyder allt för mig, säger hon.

”En diagnos med god prognos”

Att välja att sätta en häst i hängmatta är ett stort beslut. Veterinärerna Camilla Ahrenbring och Clara Törnqvist vid Mälaren hästklinik förklarar mer kring vilka hästar som sätts i hängmatta och hur de tas om hand.

– Man använder sig av hängmatta till hästar om de inte bör lägga och resa sig, till exempel om de riskerar att frakturera benet komplett så att det inte går att laga, förklarar Camilla Ahrenbring.

En häst i hängmatta hindras från att lägga sig ner samtidigt som hängmattan ger stöd så att de kan vila och sova. Hästen hänger inte utan står på sina fyra ben. 

De flesta hästar står bra i hängmatta men det finns en del att ta hänsyn till, bland annat en ökad risk för förstoppning. På kliniken ser personalen till att hästarna får i sig mycket vätska och de har fri tillgång på grovfoder.

– Vi har fysioterapeuter som gör rehabträning med hästarna, ibland flera gånger om dagen. Det är väldigt värdefullt fysiskt och det berikar hästarna genom att de blir sysselsatta, säger Clara Törnqvist.

För att man ska fatta beslut om att sätta hästen i hängmatta gäller det att man har en diagnos med god prognos.

– Sprickor på de långa benen har god prognos även om de läker långsamt, säger Clara Törnqvist.

En annan aspekt att ta hänsyn till är att hästen ska gå att transportera till kliniken där hängmattan finns, utan att hästen orsakas smärta.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 6/2024.