Niklas Jonsson: ”Viktigare att göra rätt än att vinna”

Att det rådde stor turbulens när Svenska Ridsportförbundets hoppkommitté i höstas fick Niklas Jonsson som ny ordförande efter att Jonas Holmberg abrupt fått lämna, är otvetydigt. Jacob Hellström och Ragnar Bengtsson avgick i solidaritet med Holmberg och kritiken var inte nådig. (Läs mer om detta här)

Strax därefter tog Niklas Jonsson klivet från ledamot till ordförande.
– Det hade känts olyckligt om alla hoppade av samtidigt. För mig kändes det inte som ett bra alternativ. Särskilt inte i de tider som vi lever i nu. Att sitta kvar och göra nytta kändes som ett bättre val, säger han.

Målet, säger han, är liksom tidigare att arbeta för hoppsportens utveckling. Så mycket det nu hinns med. En stor del av hoppkommitténs arbete består av operativa frågor kring sådant som TR, tävlingar och SM-regler.
– Något stort visionsarbete hinns faktiskt inte med. Hur det ska se ut i framtiden får vi se. Jag vill gärna lägga tid på att jobba visionärt, men i dag handlar det främst om att överleva nästa vecka, säger Niklas Jonsson.

Råder ingen brist på visionsarbete

Även om hoppkommittén inte ägnar sig åt så mycket visionsarbete, råder det ingen brist på det arbetet i organisationen.
– Jag har under årens lopp deltagit i flertalet sådana arbeten. Men då har det varit en temporär grupp med ett specifik uppdrag som sedan upplösts när uppdraget slutförts. Under hösten 2020 har sportchefen och förbundskaptenen påbörjat ett övergripande arbete, där jag varit delaktig, med sikte på 2030.

Icke desto mindre bär han med sig sin syn på vad som krävs för att hålla fast vid den framgångskurs som den svenska hoppskutan slagit in på. Och det handlar inte om att bli duktig på management, ett begrepp Niklas Jonsson ”är allergisk emot”.
– Det var en viktig faktor för att ta det där sista steget för 15-20 år sedan. Då låg vi efter där. Sedan har det runnit ner i systemet även till de unga ryttarna, ibland lite för mycket, säger han och syftar på när allt runt omkring skymmer själva ridningen.
– I dag är inte det stora problemet management, nu är det hur vi rider och tävlar våra hästar. Vi behöver förändra hur vi tänker kring grundträningen och fokusera mer på prestation än resultat. Jag hade önskat att fler vågade tänka lite mer långsiktigt.

För mig handlar det om att gå upp på morgonen och göra det jag kan med det jag har.

Går vi för fort fram?
– Så länge alla bitar är rätt blir det inget motsatsförhållande att även tänka kortsiktigt. Fram till nio års ålder är det fokus på att utbilda hästen, men att utbilda en 8-åring kan också vara att rida mot klockan och försöka vinna klassen. Även unga ryttare och ponnyryttare kan rida mot klockan, men det ska vara viktigare att göra rätt än att vinna enskilda mästerskap, säger Niklas Jonsson.

Refererar till fotbollsspelare

Som gammal fotbollskille utvecklar han resonemanget med referenser till Jonas Thern, en av Sveriges bästa mittfältare genom tiderna som tagit IFK Värnamo till superettan, och Graham Potter, succétränaren som ledde Östersunds fotbollsklubb till allsvenskan och spel i Europa League. Bägge har haft fokus på prestation framför resultat – Jonas Thern genom att exempelvis från tidig ålder lära backarna att plocka ner och spela bollen i straffområdet i stället för att bara sparka bort den. Och Potter som lyfte laget genom att fokusera på vad som behövde göras för att vinna, i stället för på själva vinsten.
– Där har vi ett jobb att göra inom ridsporten. Men det ena utesluter inte det andra, av bra prestationer får du bra resultat. Det handlar om hur vi tränare jobbar och hur vi vill att sporten ska se ut i framtiden.

Eftersom vi ofta tränar som vi tävlar hänger även sättet vi bygger banor på ihop med hoppsportens utveckling, fortsätter han.
– Här har vi gått från extrema höjder med upp till 1,80 när Maria Gretzer red Marcoville för 30 år sedan, till en extremt teknisk period där fransmännen var väldigt framgångsrika med sina små hästar med mycket fullblod i som fick plats. Och just nu är vi inne i en period där det handlar om att rida väldigt fort.

Största problemet är svenskarnas rivningar

Här pratas det ibland om att svenskarna har problem att klara maxtiderna när de kommer ut internationellt, men det förkastar Niklas Jonsson.
– Det största problemet när svenskarna kommer ut är att vi river. Där behöver vi göra en konsekvensanalys. Vad händer när vi rider i ett högt tempo? När ska vi börja rida i ett högt tempo? Vad börjar du med – teknik eller tempo?

De retoriska frågorna som Niklas Jonsson ställer haglar, men samtliga återkopplar till resonemanget kring prestation framför resultat.
– Vi behöver se över läroplanen för hur vi ska träna och rida. När vi tittar på världscupen och tänker ”oj, vad det är kort maxtid”, måste vi då ha det för våra 5-åringar och ungdomar?

Det florerar lite olika argument kring varför vi har landat i korta maxtider, menar Niklas Jonsson, men för honom är förklaringen enkel.
– Det handlar om att skapa nedslag. Om alla fick rida långsamt skulle alla vara felfria. Hästarna är så begåvade i dag att vi tvingas rida i ett högre tempo för att det ska bli fel.

Det handlar inte om att ta bort tiden som faktor, förtydligar Niklas Jonsson. Problemet, menar han, är att vi ofta har en tendens att springa lite för mycket åt ena hållet. När det höga tempot överskuggar tekniken får det konsekvenser.
– När vi släpper ner det här i klasserna skolar vi hästar och ryttare som får ut 80 i stället för 100 procent av potentialen. Där kan vi bli mycket bättre i Sverige.

För Niklas Jonsson själv handlar vardagen om att få ut så många procent som möjligt av de hästar han sitter på och de ekipage han tränar.
– För mig handlar det om att gå upp på morgonen och göra det jag kan med det jag har — förutom en gång i livet då jag satte ett konkret mål, säger han.

Snubblande nära en OS-biljett

Det handlar om mästerskapssatsningen som tog honom snubblande nära en OS-biljett till Rio 2016, men som sprack på grund av en skadad häst. Besvikelsen var stor när det hände, men samtidigt är han stolt över att ha gjort resan.
– Jag kommer från ganska enkla förhållanden och för mig fanns det inte på världskartan att jag skulle få göra allt jag har gjort.

Som ungdomsryttare var han med på landslagsträffar men hade svårt att hänga med i ”kapprustningen” när det gällde hästmaterial. I stället satsade han på att producera unghästar, samtidigt som han närde en dröm om att någon gång hoppa 1,50. När han väl fick chansen som 30-åring var han mer än redo.
– Varenda gång jag var ute och hoppade med mina unghästar försökte jag vara så hundraprocentig jag kunde. Alla år som jag red runt i en meter och 1,10 lekte jag att jag red Grand Prix och jobbade med sits och skänkel. Sedan när det kom hästar som faktiskt kunde gå de där klasserna, då var jag förberedd.

Missa inte Niklas Jonssons krönikor här på webben. Du hittar dem här.

Fakta

Niklas Jonsson

Namn: Niklas Jonsson. 

Född: 1975 i Nordmaling. 

Gör: Driver utbildnings- och tävlingsstall utanför Örebro. B-tränare i hoppning. Landslagsryttare 2006-2016. 

Aktuell: Ny ordförande i SvRF:s hoppkommitté. Sitter med i Hästvälfärdsrådet. 

Hästar på gång: Kasco Horta och High Scamp som hoppar 1,50, Higuain som går 1,45. 

Främsta meriter: Runt tio SM-medaljer individuellt och i lag. Med Amorina: Vinst i Borås Grand Prix tre år på raken, vinst i NC, NM-guld i lag. Med Caral: Red i laget i NC-finalen i Barcelona 2014, GP-placerad i Dublin, WC-placerad i Göteborg. 

Inspireras av: Olika människors livsberättelser. 

Tål inte: Folk som säger ”det går inte”. 

Längtar efter: Sommaren. 

Livsmotto: Att varje dag försöka vara mitt bästa jag. 

Bästa tävlingsminne: Första gången jag red i Göteborg när jag står i ryttargången och väntar på att få rida in, som omhoppningens enda svensk. Jublet dånar och när jag väl rider in på arenan är ljudet så högt att det slår lock för öronen. 

Vad är management? Allt runt tävlandet, så som upplägg kring träning och tävling, sponsring, nätverkande med hästägare, hovslagare, veterinär, stallrutiner, etc.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2021.