Hästägartips, Ridsport Play
3 november 17:55
Ridsportplus

Ridsport Play: Mindre lera – vinst för både häst och miljö

Miljö Leriga hagar är en ständigt återkommande diskussion hästmänniskor emellan. Numera är det inte bara hästens ben vi vill skona, utan även miljön som påverkas om hästbajs rinner ut i vattnet.

Ridsport Play: Mindre lera  – vinst för både  häst och miljö
Leriga hagar är vardag i många hästägares liv. Men det finns sätt att förebygga det årliga kriget mot leran. Foto: Arnd Bronkhorst

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Julmyra Horse Center i Heby norr om Uppsala spänner över 250 hektar och hyser i dag 225 hästar. Men det var inte självklart att planerna för hästcentrumet skulle gå igenom, berättar Carin Barrsäter, miljökonsult på Julmyra Horse Center.
– Området ligger som i en dal och det går en bäck i mitten. Det fanns stark oro för ökade utsläpp av kväve och fosfor, så redan när vi planerade var vi tvungna att tänka på näringsläckage, säger Carin Barrsäter.

Julmyra ligger på sandiga jordar så för att undvika lera var det dräneringen som var viktigast.
– Det har blivit torrare hagar där vi gjort åtgärder, det är en fördel för alla.

Julmyra_04
Mellan rasthagarna på Julmyra ligger dränering, som hjälper till att leda bort vattnet från hagarna. Foto: Sandra Nordin Johansson
Julmyra_09
Carin Barrsäter får hjälp av Louise Gårdenborg att ta vattenprov vid en av fosforsdammarna på Julmyra. Foto: Sandra Nordin Johansson

Finns mycket rådgivning att få

Julmyra_13
Carin Barrsäter Foto: Sandra Nordin Johansson

Dränering är något alla som har tillgång till en grävmaskin och dräneringsrör borde klara, menar Carin Barrsäter.
– Men dubbelkolla så att du får göra åtgärder, till exempel med kommunen, så att du inte gör något förbjudet. Nuförtiden finns det mycket rådgivning att få.

Att bara leda vattnet till närmsta dike har inte några positiva effekter för miljön. Det gäller att bygga någon sorts mellanlagring så att kväve och fosfor stannar där och kan tas upp av växterna.

Torrare hagar betyder också att det blivit lättare att mocka i hagarna.
– Julmyra Horse Center äger delar av anläggningen och hyr ut, så det ligger på den som hyr att ha den dagliga skötseln. Men helt klart är det mycket lättare att sköta hagarna när de inte går sönder, säger Carin Barrsäter.

Andra åtgärder som gjorts är att skapa skyddszoner runt hagarna, så att inte gödslet kan nå vatten. Alltså att ha ett växttäcke utanför hagen som kan fånga upp partiklar innan de når ett dike eller ett vattendrag.

Julmyra_11
Om hagarna är dränerade blir det lättare att mocka dem, vilket är bra ur miljösynpunkt. Foto: Sandra Nordin Johansson

Testat det mesta

Dittelindbom
Ditte Lindblom

En som testat det mesta när det kommer till lerbekämpning är Ditte Lindbom, som driver Stall Lövholmen strax söder om Stockholm. Där finns fyra egna hästar och 16 inackorderingar. Hon har till exempel gjort ”snabbalternativet”, alltså att bara ösa ut grus.
– Jag kan tänka mig att många gårdar beställer gruslass efter gruslass, men det är att kasta pengar i sjön. Leran släpper ju igenom gruset, lera fungerar så.

En annan metod som var hajpad ett tag var att lägga Paddex.
– Men jag upplevde att det inte fungerade, säger Ditte Lindbom.

Två åtgärder som har fungerat över lång tid, cirka tio år, är dels att ta bort jordlager och lägga bergskross, dels att använda sig av en sorts mattor.
– Vi har ett ställe där vi schaktat bort 30–40 centimeter jord och lagt ett lika tjockt lager med bergskross, stenar på fem–sex centimeter. Ovanpå det grus. Det har hållit men det kostar en del och måste underhållas, säger Ditte Lindbom.

Helt klart är det mycket lättare att sköta hagarna när de inte går sönder.

Det hon rekommenderar är mattor, en sorts raster i plast.
– Det är kvadratmeterstora äggkartongsliknande bitar som man lägger ihop till en matta, ovanpå en markduk. Sedan ska singel läggas ovanpå för att verka dränerande. Det är något som håller, det bildar ett nytt lager. Vi lade ut dem för tio år sedan och de ligger helt still, även om det behöver dressas med lite grus på toppen ungefär vartannat år beroende på regnmängd.

Blir fortfarande lerigt

Hagarna på Lövholmen är delvis behandlade, medan resten fortfarande blir lerigt.
– Hästarna drar med sig lera även till ytan med mattorna, så det gäller att ta bort den så ofta som möjligt.

Viktigt att nämna är att det sedan tidigare var dränerat på Lövholmen.
– Men det var ett tag sedan nu. Det är en av de viktigaste delarna i det hela, men kräver arbete och maskiner.

Fakta

5 risker med lera

  1. Ökar risken för fläkskador på hästarna.
  2. Ökar risken för infektionssjukdomar som till exempel mugg.
  3. Säkerhetsrisk för människor som måste gå i leran.
  4. Dålig foderhygien, om hästar äter och plockar i leran.
  5. Dåligt för miljön, då ett icke täckande växttäcke inte tar upp fosfor.

Glöm inte!
Undersök om du behöver tillstånd för att dränera din mark.

Att få igen pengarna för lerbekämpning är svårt för den som driver inackorderingsstall, menar Ditte Lindbom.
– Det är inte värt det att göra de här investeringarna, enligt min åsikt. Hyran måste upp så mycket att folk inte vill betala. Jag har i stället minskat på antalet hästar så att vi har fler hagar att byta mellan. Jag har säkert lagt ner 50 000 per hage.

Svårast på vintern

Salomon011_beskuren
Eva Salomon

Mellan år 2012 och 2018 drev Eva Salomon, docent i markvetenskap vid RISE (Research Institute of Sweden) ett projekt som undersökte hur olika metoder påverkade hagar där kor gick.
– På sommaren var det mycket enklare att bevara vegetationstäcket, särskilt om djuren roterade mellan hagar. På vintern var det jättesvårt. Tuffast var det när djuren gick på lerjord, den är inte dränerande i sig själv, säger Eva Salomon.

Ett markstabiliserande material som testades vid grindhålen (där korna trampade mycket) var en barkbädd, ett test som gjordes under sommarhalvåret.
– Men den blev som en gröt på lerjord under regniga perioder.

Ett annat material som testades var plastnät ovanpå markväv.
– Det fungerade rätt okej. Det ligger som en matta som flyter ovanpå och stabiliserar markytan. Men vi funderade på att det kan bli halt för hästar som har skor.

Nackdelen med plastnätet var priset.
– Det var mycket dyrare än bark.

Fakta

Bidrag för miljöåtgärder

  • De två viktigaste bidragen för vattenåtgärder är Lova och Landsbygdsprogrammet.
  • Båda hanteras av länsstyrelsen, så det går att kontakta dem för mer information. Även kommunen brukar kunna vara behjälplig. Information om bidrag finns samlat på www.havochvatten.se.
  • Det går att söka bidrag för till exempel dränering och bygge av fosfordammar, som har fördelar både för miljön och hästhälsan.
  • Lova ger i normalfallet bidrag på upp till 80 procent av kostnaden.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

En sak vill Eva Salomon ge råd om.
– Generellt är det viktigt att marken är dränerad, så att inte vattnet står kvar i hagen.

Ett annat råd är att ha en ”akutfålla”.
– Då kan djuren stå i en iordninggjord paddock när det är för blött och geggigt. Den bör vara av något material som är stabilt och komfortabelt att gå på och som dränerar bort vatten, säger Eva Salomon.

Arbetar professionellt med vinterhagar

Jonasborjesson
Jonas Börjesson

Den som anlitar ett proffs för att få mindre leriga hästhagar kan räkna med att det kostar 310 till 350 kronor per kvadratmeter. Åtminstone om proffset heter Jonas Börjesson och äger Bjäre Entreprenad.
– Vi har gjort vinterhagar med bergkross, betongkross och asfaltskross på toppen, så att de ska vara så hårda det går. Då behövs ingen dränering under, vi bygger upp hagarna och lutar marken, säger Jonas Börjesson.

Men om marken är väldigt vattensjuk krävs dränering.
– Allt är väldigt projektspecifikt, på vissa ställen går det att koppla till en brunn direkt och på andra finns vare sig dike eller ledning inom synhåll, säger Jonas Börjesson.

Han upplever att många stallägare vill minimera kostnaderna.
– Men då blir det inte alltid helt hundra. Kvalitet kostar, så är det. Men jag tror att många som köper hästgård inte lägger in en vinterhage av hög kvalitet i kalkylen.

Fakta

Metoder för att slippa leran

Julmyra_01
Dränering Foto: Sandra Nordin Johansson

Dränering
Är A och O enligt experterna. Gör gärna en damm dit vattnet går, för att fånga upp kväve och fosfor.

Bild-2
Plastmatta med grus ovanpå

Plastmatta med grus ovanpå
Håliga mattor som läggs på markduk och fylls med singel. Prisexempel 351 kr per m2. (Kellfri, Ecoraster, Saltå hästprodukter)

Bild-1
Markarmering med gräs ovanpå

Markarmering med gräs ovanpå
Kräver makadam under och jord och gräs ovanpå. Gjord av plast, kan även användas med grus i. Prisexempel 250 kr för en m2. (Stallkompaniet)

Tjocka plastmattor
Tunga plastmattor som hakas i varandra. Exempel: Mud Control Slabs, pris 18 995 kr/pall, täcker 35 m2. 543 kr/m2. (Nordic Mud Control)

Istock-855891554
Grus Foto: iStockphoto

Grus
Kan läggas på leran, dock rapporterar många att det bara fungerar kortsiktigt.

Sten och grus
Ett tjockt lager stenkross läggs på marken efter det att jorden tagits bort. Ovanpå läggs ett lager grus. Ibland även cementkross och asfaltskross. Pris kan ligga mellan 250 och 280 kronor per m2. (Bjäre Entreprenad)

Halm
Halm bör du inte lägga ut, det trampas ned direkt.

Istock-1224315017
Träflis/Bark Foto: iStockphoto

Träflis/Bark
Kan fungera på vissa jordar, blir dock till ”gröt” i lerjord, enligt tester i ett projekt. Priset varierar väldigt; från att en granne ändå vill blir av med en restprodukt till att köpa i säck hos trädgårdsvaruhus.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden