Så hjälper du ditt sto vid fölning

De elva dräktighetsmånaderna har gått och fölningsdatum närmar sig. Det är lika spännande varje gång ett nytt litet hästliv kommer till världen, hur många gånger man än varit med om detta.

Veterinär Ursula Palm, Equimed AB i Kågeröd, har gedigen erfarenhet av fölningar, bland annat som stuteriveterinär. Det här är hennes tips om vad stoägare bör känna till.

– Den vanligaste frågan jag får är hur man vet när stoet ska föla.  Där finns det ingen enskild faktor att peka på och inte ett enda sätt att veta det. Man måste väga samman tecknen, säger Ursula Palm.

– Det finns många metoder att övervaka fölning i dag. Jag brukar själv använda svettdetektor tillsammans med kamera i boxen. Svettdetektorn larmar när stoet börjar bli svettigt eller varmt, vilket brukar ske i öppningsstadiet. Sedan kan man följa förloppet tack vare kameran.

Indikatorpapper mäter pH-värdet

För den som aldrig varit med om en fölning kan det vara skönt med en antydan om när man ska börja vaka. Där kommer Ursula Palm i år att testa en nyhet från USA, ett indikatorpapper som mäter pH-värdet i stoets mjölk.

– Det behövs bara någon droppe mjölk till detta och om pH-värdet visar på 6,0 är fölning att vänta inom det närmaste dygnet. Jag har sett positiva rapporter om den här metoden i USA, så det ska bli spännande att pröva.

Fölning är ett naturligt förlopp som oftast går bra, men man måste ha beredskap att ingripa. Stoägare bör läsa på eller på annat sätt lära sig hur en normal fölning går till och hur ett nyfött föl uppför sig. Ursula Palm brukar anordna en fölkurs varje vår och intresset ökar stadigt.

– Det är väldigt stimulerande, i år har vi faktiskt dubblerat kursen. Det är viktigt att stoägare känner till det normala förloppet, så att man förstår om något inte stämmer.
– Många oroar sig för fellägen, trots att detta endast sker vid en liten procent av alla fölningar. Samtidigt har man inte så mycket tid på sig att åtgärda det, så det är bra med kunskap.

Där vill Ursula Palm slå ett slag för att man måste våga gå in med handen och känna i stoet om något verkar vara på tok. Till exempel om fostervattnet har gått och det sedan inte händer mer.

– Om någon ringer mig i en sådan situation hinner jag oftast inte fram för att hjälpa till, eftersom fölet ska vara ute inom 30 minuter efter att vattnet har gått. I det läget brukar jag uppmana stoägaren att själv känna i stoet och rapportera till mig, medan jag kör till dem. Då kan jag ge råd över telefon under bilfärden.

– Medan en person känner i stoet kan en medhjälpare redogöra för läget för mig, så kan jag berätta vad de ska göra härnäst.

– Det har hänt vid flera tillfällen att jag har börjat ge instruktioner om vad de ska göra medan jag är på väg till dem och när jag hunnit en bit på väg säger de: ”Fölet är ute nu!”.

– Det man ska tänka på är att ha rena händer och klippta naglar. Ha gärna glid-slem hemma för sådana här situationer.

Redo med luren

Det är klokt att vara två personer vid fölningar, dels om det krävs någon assistans vid förlossningen, dels för att sköta eventuell kommunikation med veterinären.

– Det kan låta som en självklarhet att hålla linjen öppen efter att man kontaktat veterinär, men det är väldigt vanligt att jag inte får svar när jag ringer tillbaka eller att det är upptaget. Många lägger ifrån sig telefonen när de sysslar med stoet och andra ringer runt och berättar att det är fölning på gång.

– Så ladda telefonen, lägg in numret till veterinär med jour och ha en person som har ansvar för telefonkontakten.

Ursula Palm: Tog veterinärexamen 1990 och driver sedan 20 år den ambulatoriska verksamheten Equimed AB, med utgångspunkt från Kågeröd, Skåne. Hon är specialist i hästens sjukdomar och räknas som synnerligen kunnig på sto och föl. Hon har arbetat på fölintensivvårdavdelningen på djursjukhuset i Helsingborg och är stuteriveterinär på Stuteri Håleryd, Örkelljunga.

Full koll i början

Det finns en rad saker att pricka av på checklistan för det nyfödda fölet, så att man vet att det mår bra och får en fin start i livet.

Det friska, normala fölet visar livslust och galopperar omkring i boxen, vilket varvas med att det diar fem till tio gånger per timme och däremellan sover lugnt på sidan. Men det är inte säkert att allt detta fungerar direkt – stoägaren måste hålla god koll på den nyfödda.

– Det är mycket som ska börja fungera i den späda kroppen och det gäller att vara observant på fölets uppträdande. Man ska alltid ha bra koll de första tre dygnen tills man ser att allt är stabilt: att fölet diar, kissar och bajsar, säger veterinär Ursula Palm, Equimed AB i Kågeröd.

Navelsträngen
Det första som sker när själva fölningen är avklarad, är att navelsträngen ska brista. Detta ska helst ske naturligt, oftast när stoet reser sig. Använd engångshands-kar vid all kontakt med navelsträngen och desinficera navelstumpen genom att doppa den i generöst med 0,5-procentig klorhexidinlösning.

Börja dia
Ganska snart efter födseln brukar fölet lyfta huvudet och därefter försöka komma på benen. Inom en timma diar det i regel. Om fölet inte hittar till spenen eller verkar desorienterat, ska veterinär kontaktas. Kontrollera stoets juver, så att inte den ena spenen är mer hårdmjölkad än den andra, det kan förekomma.

Tarmbeck
En stund efter att fölet diat första gången kommer i regel tarmbecket av sig själv, det är den avföring som bildats under fostertiden. Om fölet krystar utan att det kommer något bör man hjälpa det med ett milt laxermedel för att undvika förstoppning. Tarmbecket ska ha kommit ut under det första dygnet.

Kolik
Skulle fölet stå och hänga vid juvret i stället för att dia, kan det bero på begynnande kolik. Andra tecken på att fölet har ont i magen är att det försöker krysta ut avföring eller kissa utan att det kommer något, ryggar, viftar irriterat med svansen eller lägger sig på rygg.

Råmjölk
Det är viktigt att fölet får i sig råmjölk de första timmarna. Den innehåller viktiga antikroppar och skydd mot infektioner.

– Kvaliteten på råmjölk kan skifta, berättar Ursula Palm. Den kan enkelt kontrolleras med en kolostrometer.

Råmjölkskvaliteten är inte kopplad till ålder, utan mer till att en del ston kan ha läckt råmjölk före fölningen. Den finns bara i begränsad mängd och under viss tid.
– Om stoet har låga antikroppsnivåer i råmjölken kan det vara bra att följa upp med en FoalCheck som visar hur fölet mår och om det behöver plasma eller andra åtgärder.

– Ett av de nya rön jag precis snappat upp på en vidareutbildning om föl i Newmarket, är att stoet bör ha vistats i tre till fyra månader i fölningsstallet för att ge fölet fullgott antikroppsskydd för födelsemiljön. Tidigare rekommendation var cirka tre veckor.

Checklista första dygnet

1.  Fölet bör ha rest sig inom en timme.

2. Fölet bör ha fått råmjölk inom ett par timmar. Det största upptaget av antikropparna i fölets tarmar sker inom de första sex till åtta levnadstimmarna.

3. Om problem uppstår kan man mjölka ur lite råmjölk (en normal nappflaska full) och ge fölet den första slurken. Observera att nappflaska bara ska ges till föl som har en fungerande sugreflex, aldrig till svagare föl.

4. Tarmbecket bör ha gått det första dygnet.

5.  Desinficera naveln.

6.  Kolla att fölet kissar normalt.

Koll under första veckan
Fortsätt att hålla ett öga på fölet den första levnadsveckan.

•  Tydligaste varningssignalen på att allt inte står rätt till med fölet är att stoets juver blir hårt. Då har fölet slutat dia eller diar i alla fall mycket mer sällan än tidigare. Det kan i sin tur betyda att det är slött och sjukt. Ta för vana att kontrollera juvret då och då, det ska vara mjukt.

•  Ta tempen vid minsta misstanke om att fölet är sjukt eller om det uppträder konstigt. Föl har något högre kroppstemperatur än en vuxen häst, cirka 38-38,5 grader. Är tempen högre än så, om fölet diar dåligt eller verkar slött, måste veterinär omedelbart tillkallas.

•  Kontrollera att avföringen varken är för hård eller för lös.

•  Avvikande benställning, till exempel om fölet trampar igenom i kotorna, bör successivt räta upp sig och bli bättre inom någon vecka. Ta kontakt med veterinär eller hovslagare som är kunnig på området, för sådant som inte korrigerat sig självt inom åtta till tio dagar.

Foto: Amy K Dagoo/www.arnd.nl