Så påverkas hästen av tryck från sadel och ryttare: ”Utrustningen ska vara så optimal som möjligt”

Med hjälp av modern mätteknik kunde publiken på plats i Flyinges stora ridhus se den interaktion som annars är osynlig för det blotta ögat. I samband med en clinic vid Horse Welfare Summit visade brittiske forskaren Dr. Russell MacKechnie-Guire i realtid hur ryttaren och framförallt sadeln kan påverka hästen. Syftet var att skapa bättre förståelse för samarbetet mellan häst och ryttare. 

Först fick tre ryttare inta arenan utan häst. De satte sig på varsin pilatesboll och fick genomföra ett antal övningar. 

Tränade ryttarens position i sadeln

– Höften ska vara högre upp än ditt knä när du sitter på bollen, då vet du att bollen är av rätt storlek, säger Russell. 

Ryttarna fick börja med att röra sin höft, sitt bäckenben, från höger till vänster sittandes på bollen. De fick sedan rulla höfterna i en cirkel. 

Intressant var att ingen av ryttarna gjorde exakt likadana rörelser. En hade något större rörelser, medan en annan använde sig av mer rörelse i överkroppen än en annan. 

Ryttarna fick även svara på frågor om vilket håll de upplevde som enklast att röra sig åt. Detta ger även information om ryttarens position i sadeln och vad individen kan behöva träna på. 

– Anledningen till att jag gör den här övningen med ryttarna grundar sig i forskning. Det finns studier som visar att ryttare som kan röra sitt bäcken i rörelser åt båda håll sittandes på en pilatesboll, även kan rida sina hästar med färre konfliktbeteenden uppvisade hos hästarna. Dessa tester hänger därmed ihop med ryttarens prestation vid ridning, förklarar Russell. 

Balansövningar avslöjar ryttaren

Han menar att begränsningar i vårt bäcken även skapar begränsningar i övriga delar av kroppen. 

– Vår första kontakt med hästen i sadeln under ridning är via ryttarens sits. Om ryttarens bäcken av någon anledning är spänt, uppstår också spänning i samspelet mellan ryttare och häst, säger Russell. 

Ryttarna fick även stå på ett ben på marken och berätta vilket ben som var lättast att hålla balansen på. Därefter fick de stå på ett ben samtidigt som de blundade, något som var svårare.

– De här ryttarna klarade det bra. Men frågan är hur en mindre rutinerad ryttare reagerar? Vanligast är att en ryttare som står på ett ben och blundar börjar kompensera med att sträcka ut armarna när de tappar balansen. Detta innebär i sin tur att en sådan ryttare har större tendens att ta stöd med händer och armar om de tappar balansen även på hästryggen, förklarar Russell. 

– När jag jobbar med ryttare ser jag tre olika mönster som kan uppstå om de tappar balansen. De kan luta sig framåt, knipa åt med knäna samt hålla balansen i tyglarna. Därför är det viktigt att jobba med ryttarna avsuttet, för att sedan kunna ge hästen en ryttare i balans.  

Sitt upp från hög pall

I clinicens andra del studerades vad som hände under sadeln vid ridning.

Under hästens sadel fanns en mätverktyg som avslöjade detta. Publiken kunde följa händelseförloppet via en skärm i ridhuset. 

– Den här tekniken mäter trycket under sadeln i realtid. Vi har även liknande teknikmattor som kan användas för att mäta tryck vid både sadelgjord och träns, men vid denna clinic kommer vi endast att visa tryck under sadeln, förklarar Russell. 

Redan vid uppsittning har trycket i sadeln betydelse. Hur du väljer att sitta upp – direkt från marken eller med hjälp av en pall – spelar roll. Även storleken på pallen bör vara tillräcklig. 

När ryttaren satt upp i sadeln från hästens vänstra sida, genom att använda sig av en pall, kunde publiken se att trycket ökade under sadeln. Vid högre tryck visades färgen röd på skärmen på det område som var mest utsatt. 

– Som ni ser ökade trycket. Ryttaren satt upp från vänster sida, sadeln lutar åt vänster och trycket på höger sida ökar. Det innebär att den här pallen som användes idag är för låg. Ju högre pall vid uppsittning, desto bättre. Det är en enkel sak vi kan göra för hästvälfärden i vardagen, säger Russell. 

Ökat tryck i snabbare gångart

Publiken fick sedan se hur tryck under sadeln upplevdes i realtid under ett vanligt ridpass i skritt, trav och galopp. 

– Det är när hästens hovar kommer i kontakt med marken som trycket uppstår, förklarar Russell. 

Trycket från sadeln påverkas också av fart. 

– När hästen skrittar uppstår tryck från ryttarens vikt i sadeln. När hästen travar ökar trycket på hästens rygg till två gånger ryttarens vikt. Trycket uppstår i varje steg som hästen tar.

Genom tekniken kunde man se att ett något högre tryck uppstod under sadelns bakre del på höger sida – något som inte syntes med blotta ögat. 

– När detta händer blir jag misstänksam, då det får mig att tänka att den här sadeln glider lite mer åt den ena sidan. Trycket är relativt lågt, men det upprepas i varje steg som hästen tar vilket kan påverka i längden. Frågan är om det beror på hästen, sadeln eller ryttaren? Det är det man behöver ta reda på, säger Russell. 

– Vi vet att de flesta ryttare har en sida som de är mer bekväma med, vänster eller höger. Detta reflekteras sedan i ridningen. Ryttarens position påverkar därmed trycket från sadeln.

Ryttare, sadel eller häst kan vara sned

Tekniken kunde under clinicen avslöja om ryttarens bäckenben befann sig i mitten av sadeln eller lutade mer åt ett håll. 

Självklart påverkar även sadelns passform. 

– Om utrustningen inte passar försöker hästen kompensera. 

– När jag jobbar som tränare frågar jag ofta ryttaren hur något känns, hur de upplever situationen. Det är väldigt viktigt. Jag ser ibland tränare som bara instruerar ryttarna vid träning och inte frågar hur något känns eller upplevs, det tycker jag är något som vi måste tänka på, säger Russell. 

Om ett ekipage upplever snedhet på något sett behöver man först och främst ta reda på vad snedheten kommer ifrån för att kunna åtgärda problemet. 

– Ta reda på om det är ryttaren, sadeln eller hästen som är orsaken till detta. Gör dina övningar som ryttare, jobba med din sadelutprovare och kolla upp din häst. 

Rid gärna utan stigbyglar 

Russell uppmuntrar ridning utan stigbyglar, exempelvis när man skrittar fram hästen. Detta för att lättare hamna mitt i sadeln.  

– Det som händer när du rider utan stigbyglar är att ditt bäcken rör sig, så att du hamnar i mitten av sadeln. Att alltid rida med stigbyglar kan göra att ryttaren ”fuskar” omedvetet och lägger mer vikt i den ena stigbygeln än den andra, speciellt om sadeln glider, för att kompensera. Kom ihåg att alltid rida med lika långa stigbyglar. 

Han berättar om vikten av att se till detaljerna i ridningen, såsom exakt hur ryttaren sitter i sadeln. Att ha regelbunden kontakt med sadelutprovare är ett annat råd han ger. Sadeln bör kollas varje år, gärna två gånger om året menar Russell.

– Jag hoppas att jag ikväll kunnat förmedla vikten av att titta på ryttaren avsuttet genom några enkla övningar, som i förlängningen kan hjälpa hästen. Jag vill också göra ryttare medvetna om det tryck som kan orsakas av den utrustning som vi använder till hästarna och hur viktigt det är att vi gör allt vi kan för att utrustningen ska vara så optimal för hästen som möjligt. Kom även ihåg det stora inflytande som ryttaren har vid ridning. De här djuren är helt fantastiska och det är vår plikt att skydda dem på alla sätt. 

– Man kan leda en häst till vattnet, men man kan inte få den att dricka. Man kan däremot göra den törstig och jag hoppas att jag gjort er ryttare ”törstiga” och nyfikna på att fortsätta utvecklas med era hästar, säger Russell. 

Han råder alla att ta sig tid med sina hästar. 

– Ta ett kliv tillbaka och titta på din häst. Hur ser den ut? Har den något märke på ryggen som kan indikera att sadeln trycker mer på ett ställe? Att pälsen är ruggig på ett ställe under sadeln kan också innebära tryck. Hur beter sig hästen, försöker den säga mig något? Många ryttare kommer hem från jobbet, slänger på sadeln och rider iväg på rutin. Sluta med det. Tänk efter och titta på din häst. Tänk också på att jobba som ett team med din fysioterapeut, tränare, sadelutprovare och veterinär. Fråga dig alltid om beslutet är rätt för just din häst.