Scandinavium

Sen red jag först Skuggan i skogen en liten sväng och Lilly fick gå lite lätt över travbommar som jag hade lagt ut på långsidan. Jazz trimmade jag ordentligt så hon blev genomställd och mjuk. Pappa kom hem vid halv fem och vi åkte strax därefter mot Göteborg.

När vi kom fram till Scandinavium så gick vi till ackrediteringen och hämtade ut våra kort. Detta gav oss tillträde att komma bakom kulisserna. Vi gick upp och satte oss på pressläktaren och kollade på 1,45-hoppningen. När den klassen var klar så åkte vi hem till familjen Bidegård och åt sen kvällsmat och sov över.

Den ”stora dagen”.
På lördagen gick vi upp tidigt och åkte till Scandinavium så vi var där till kvart i åtta. Jag skulle träffa Lotta och gå banan tillsammans med henne till young rider cup-finalen. Innan det så träffade jag på min grenledare Annelie Ingvarsson, hon visade mig runt bakom kulisserna bl.a. var framhoppningen låg, stallarna och kontor osv.

Sen var klockan ca 8:15 och jag och Lotta skulle träffas. Lotta tog med mig och vi gick banan och diskuterade de olika avstånden och svårigheterna på banan. Väldigt kul att få beträda Scandinaviums superfina bana tillsammans med Lotta.

Efter det skulle Lotta jobba med direktsändning för SVT så då satte jag mig och kollade på young rider-klassen. Efter det så gick jag till Lotta och så gick vi ner till framhoppningen. Vi kollade hur dom trimmade sina olika hästar, hon berättade också om alla ryttare och hästar. Efter typ 50 minuter så gick jag upp på mässan för att värma mig, det var väldigt kallt på framhoppningen.

Sen var det dags att gå banan för ackumulatorhoppningen som var 145cm. Inför den klassen skulle jag ”skugga” Emma Emanuelsson. Vi gick banan och sedan fick jag vara med när hon värmde upp, hoppade fram och förberedde sig inför starten. Även det väldigt spännande.

När klockan var 16:00 så hade Svenska Ridsportförbundet möte om ”Hoppningen till 2020”. Där pratade Sylve om deras visioner fram till 2020. Mötet höll på i drygt en timme och Rolf-Göran Bengtsson pratade om att ta fram hästar osv. och så tog dom upp att man ville att Sverige skulle ha större tävlingar.

När mötet var klart så gick jag och pappa till mässan och ”hängde” i lite olika montrar och pratade.  När Grand Prixbanan var färdigbyggd så gick jag banan själv och sen gick jag till Sylve och så diskuterade vi bansträckningen och slog vad om hur många ”nollor” det skulle bli i klassen. Jag trodde det skulle bli sex ”nollor” och Sylve trodde det skulle bli åtta. Jag vann, dock inget pris utan jag fick vara nöjd över att jag hade rätt och vann över Sylve.

När Grand Prix-klassen började så kollade vi på de nio första ekipagen innan Sylve och jag gick ner till framhoppningen. Sylve skulle prata med dom svenska ryttarna som hade ridit och som skulle rida. Det var väldigt lärorikt att höra vad Sylve sa till dom svenska ryttarna och tränare, så jag kunde jämföra det med mina egna åsikter och tankar om det dom pratade om. När klockan var ungefär halv elva så var dagen slut och vi åkte trötta hem till Ulrika och Cajsa.

Det var knappt jag ”hann” att äta under dagen eftersom jag ville vara med på så mycket som möjligt och inte missa någonting. Jo jag åt strax innan en paus, jag smet ut innan klassen var slut eftersom det var såna köer till matställena när det blev paus.

Jag fick möjlighet att gratulera många världsstjärnor och självklart vår egna stjärna Emma Emanuelsson när hon vann 1,55-klassen. Jag pratade även lite med Maikel van der Vieuten, det var stort.

Den här dagen var helt fantastisk. Jag lärde mig så mycket och fick sådan inspiration av allt jag fick uppleva tillsammans med Lotta, Sylve, Emma och många andra.

Ett stort tack till Tidningen Ridsport och alla andra som gjorde att jag fick uppleva så mycket den här dagen! Nu tar jag med dessa upplevelser till på lördag när jag ska tävla i ELIT-laget för Jump Club i Heby.

/HUGO