Sju länder på sex veckor

Det är inte riktigt Jorden runt på 80 dagar, men jag börjar känna mig lite som en globetrotter. Sedan hemkomsten till Sverige från USA i slutet av juli har jag hunnit med en kortare sväng till Tyskland och en längre till Holland, båda gångerna via Danmark. När vi jag nu reste iväg på nytt äventyr åkte jag via Norge. Och vart då? Jo, jag befinner mig sedan några dagar i Spanien, närmare bestämt på Costa Blanca mellan Valencia och Alicante.

Bikini, stövlar och hjälm är väl en rätt trevlig kombo?

Jag är på Yeguada Mile och rider mestadels hästar av den ädla spanska rasen P.R.E (Pura Raza Española). Några ”vanliga” tyska hästar finns det också här. Annonsen om att man sökte en ny beridare/ tävlingsryttare till Mile dök upp när jag var på fyrspanns-VM i Holland. Så även om jag väldigt gärna hade varit med Team Dengg på SM i Göteborg packade jag för en ny vecka i Kalifornienliknande klimat.

Ridbanor med palmer är något speciellt!

Mile och Vanessa som har Yeguadan (alltså stuteri, eller ordagrant översatt ”stosamling”) föder upp, visar, tävlar och säljer alltså huvudsakligen PRE:er. För närvarande finns ca 15 föl och totalt ca 100 hästar i varierande ålder och utbildningsståndpunkt, allt från åringar till aspiranter på ”vanliga” unghäst-VM 2017 och segraren i 6-års VM för just spanska hästar. Skönt att ha ordentlig vana av hingstar, för det är förstås många här. De uppför sig dock fascinerande bra trots att de är omgivna av avelsston.

Jag blev hämtad på flygplatsen i Alicante i torsdags vid lunch och hann rida två hästar på kvällen. Fredagen fortsatte med ridning mellan 7.00 och 14.00. Sedan inföll den fantastiskt välbehövliga uppfinningen siesta och efter att vi handlat lite passade jag på att sova. Nästa pass drog igång vid 18.30 med longering av tre sjövilda 3-åringar som reds in förra veckan. Det var meningen att jag skulle rida dem idag, men vi konstaterade att någon dag till med longering vore en bra idé!

Svettig 3-åring efter jobb i kvällsvärmen.

Ridningen är ganska speciell, särskilt för en som under Mettes Rosencrantz fantastiska hökögon ägnat tre månader åt att finslipa på detaljer i sitsen och drivning in i handen på långlinjerade halvblod. PRE:erna är av naturen högresta och de är generellt sett mycket energiska. De flesta har oerhört lätt för samling. Utmaningen är att rida långsammare än man vill och att undvika att frambenen går som symaskinsnålar.

En lördag på Costa Blanca kan se ut såhär:

Gandora, 5-årigt skimmelsto, en riktig PRE-pärla, mycket trevlig att rida i. Andaluz I, mörkbrun 5-årshingst, även han PRE och en riktigt maffig sådan. Guns n Roses, 5-årig ambitiös tysk till ”Crazy Chestnut Collector” dvs undertecknad. Don, en vit 3-årshingst – precis en sån man föreställer sig när man tänker PRE. Han ska gå motsvarande bruksprov och förhoppningsvis bli pappa till många talangfulla föl.

Siestan tillbringade jag på stranden i Benidorm, 20 min bort. Turistort deluxe, mycket folk men väldigt fin strand!

Benidorm, Playa Levante.

Tillbaka på stuteriet efter lite vilsekörning (och nödtankning i metropolen La Nucía) var det dags för kvällsarbetet. Det är smått märkligt att splitta upp dagen så, men antar att det är en vanesak.

Jag åker norrut igen på tisdag och återvänder framåt helgen till mitt älskade Skåne. Har nämligen lovat Pernilla och Kerstin att hjälpa till på Stall André ett tag. Vi får vi se vad vi kommer fram till, jag och mina nyfunna spanska bekantskaper, om ömsesidigt tycke uppstått eller inte. Fortsättning följer…