Siktar på Sverige: Svenskamerikanska stuteriägaren gör bruksprovspremiär

42-åriga Vicky Castegren, som startade Hyperion Stud hemma i Virginia för tio år sedan, växte upp i Boston men är född i New York där föräldrarna arbetade. Pappa Håkan inom finansvärlden på Manhattan och mamma Eva på svenska konsulatet.

Mamma Eva har hästbakgrund, främst efter sina ungdomsår på Täby galopp, och det är hennes intresse för hästar som Vicky har ärvt.
– Det var begränsat med möjligheter att rida så jag kunde enbart rida på summer camps i USA, berättar Vicky.

Två somrar på Flammabygget spädde på hennes hästintresse, snart började hon rida mera regelbundet och tävla hemma i USA.
– Jag red upp till Grand Prix-nivå. Sedan kom livet emellan, jag startade familj, säger Vicky.

Det hindrade henne dock inte att fundera vidare på sitt hästliv.
– Jag insåg att mitt nästa steg skulle bli att föda upp hästar.

Hon köpte då 6-årige Indoctro-sonen Imothep. Hingsten reds först av irländaren Darragh Kenny som red Nations Cup med den och var tolva i VM i Caen 2014.
– Imothep tog mig också till OS i Rio, men då reds han av japanen Taizo Sugitani, säger Vicky.
– Taizo är en fantastisk ryttare och människa. Han arbetar för mig i mitt team och han är otroligt duktig.

Ute året runt

Imothep, nu 16 år, står numera på Hyperion Studs hingststation tillsammans med Vickys tre andra hingstar i USA. Här finns totalt 40 hästar, allt från avelsston och unghästar till tävlingshästar. De har 150 hektar land att utnyttja.
– Hästarna bor ute året runt, berättar Vicky.
– Vi har fyra årstider, snö ibland och enorm hetta på sommaren ibland. Men hästarna får växa upp på ett naturligt sätt och det är viktigt för mig.

Verksamheten på Hyperion Stud i Virginia är stor. Hingststation, seminstation, uppfödning, inridning, utbildning, saluhästar och sporthästar – allt finns där.

Dessutom har Vicky Hyperion Stud South i Wellington.
– Då är vi där under de tolv tävlingsveckorna på vintern.

Väntar 18 föl

Vicky började sin bana som uppfödare med fyra ston, i år väntar hon 18 föl. Hon samarbetar med SWANA, den amerikanska grenen av SWB.
– Jag hade faktiskt en hingst som var godkänd i Sverige, Cohiba (e Chacco Blue) men han är numera kastrerad eftersom han var så hingstig.
– För mig är hästarnas temperament väldigt viktigt. Hästarna ska vara samarbetsvilliga, intelligenta och villiga att arbeta.

Hon satsar på de allra bästa europeiska sporthästlinjerna och lägger stor vikt på stona.
– Jag fick en gång lära mig att man ska fråga sig vad stoet kan göra för hingsten och inte tvärt om. Den devisen arbetar jag efter.

”Annan kultur”

Ambitionen är självklart att den amerikanska sporthästaveln ska bli större, men Vicky hittar visst motstånd.
– Amerikanarna vill att allt ska vara färdigt omedelbart. De har inte tålamod att ta fram och utbilda unga hästar och inte kunna se resultaten förrän hästen är åtta år. De har inte alls den unghästkultur som man har i Europa med alla fina unghästtävlingar som finns där.

Av Vickys 130 hästar finns många i Europa. Bland annat tio hingstar, varav några delägda, i Tyskland. Två av dem är bruksprovshingstarna.
– Jag har samarbete med Gunnar Mohr i Holstein och hans svärson Alex Liebe rider hästarna.

Vill ha hingstarna i Sverige

För Vicky är besöket på Flyinge hennes första men hon hälsar på sitt öppna, glada sätt på många. Och hon hoppas på att utvidga bekantskapskretsen. Anledningen till att hon tagit två hingstar till det svenska bruksprovet är att hon vill tillföra något bra till uppfödarna.

– De två hingstarna jag har här har de allra bästa härstamningarna. Svenska uppfödare är väldigt duktiga på att få fram hästar upp till 1,40-nivå men det kommer fram få till 1,60-nivå. Min 7-åring Cool Jazz (e Colman-Cascavelle) är redan godkänd i Mecklenburg och Oldenburg och 4-åringen Can’t Touch This HS (e Casall-Canturo) är en superhäst. Jag valde att ta hit de två hästarna för att jag tror att det blodet behövs i Sverige.
– Mitt mål är att dessa två ska stanna i Sverige, men jag har inte hunnit få kontakt med någon samarbetspartner här än.

Vicky är också ute efter att hitta en eller ett par riktigt duktiga svenska ryttare till sina sporthästar.
– Jag har jobbat i det tysta så här långt, mitt Hyperion Stud är bara tio år, så mina uppfödningar är inte så gamla. Men nu börjar det bli dags att visa vad jag har.
– Väldigt viktigt för mig är att hästarna får kvalitetsliv. De ska ha det bra, oavsett om de är i aveln eller i sporten. Jag är imponerad av kvaliteten på horsemanshipet jag sett så här långt i Sverige.

Maucca Kärki hjälper Vicky

Under vistelsen vid bruksproven på Flyinge hade svenskamerikanskan Vicky Castegren ständigt sällskap av finskan Maucca Kärki.
– Vi träffades för ett år sedan i Wellington i USA och klickade direkt, berättar Maucca.

Maucca titulerar sig konsult i hästbranschen. Hon bor sedan många år i Nederländerna men arbetar i hela världen.
– De senaste tio åren har jag exempelvis jobbat med Wellingtons och Tryons ägare Mark Belissimo på Equestrian Sport Productions, jag arbetar med många av tävlingarna i Global Champions Tour, jag hjälper Aachen, Gothenburg Horse Show och nu Stockholm Horse Week. Jag blir konsulterad för att förbättra allt runt och med tävlingar, för ryttare, hästägare, sponsorer, publik, allt. Jag lyssnar på vad folk tycker och föreslår förbättringar.

Sedan ett år hjälper Maucca alltså också Vicky Castegren.
– Det var Maucca som föreslog att vi skulle åka med ett par hästar till Flyinge och hon är ovärderlig för mig med alla sina kontakter, säger Vicky.
– Sedan gör det ju heller inget att vi trivs väldigt bra ihop, både som vänner och som arbetskamrater.