Ulrika Bidegård: ”Frågan kom som en blixt från en klar himmel”

Daniel Svensson, Lotta Björe, Anneli Ingvarsson, Kicki Sander, Jens Fredricson, Thomas Fasteus och nu senast Helena Holm. De senaste åren har ett antal personer haft uppdraget som landslagsledare för ponny och numera även children.

Bara i år har två landslagsledare avverkats, Thomas Fastéus som fick sluta med omedelbar verkar i juni och Helena Holm som nu tackar för sig eftersom hennes tid inte räcker till, och lämnar över till Ulrika Bidegård.

Sökte du uppdraget eller blev du headhuntad?
– Jag blev tillfrågad och det kom som en blixt från en klar himmel, för jag hade inte haft en tanke på att söka det eftersom jag har fullt upp som det är med hästar, träningar och tävlingar.

Vad var det som fick dig att tacka ja?
– Ponny- och childrenåldrarna är roliga åldrar att jobba med, och jag tränar många barn och unga. Sedan verkar det finnas ett gott samarbete i ledningsgruppen för hoppning, och jag känner både Svante Johansson, Henrik Ankarcrona och Ankan, Ann Catrin Carlsson, sedan tidigare.

Hur mycket tid har du att lägga på uppdraget?
– Man lyckas alltid få tiden att räcka för det man vill göra. Visar det sig att uppdraget tar mer tid än jag räknat med får jag dra in på något annat, för jag vill verkligen ge 100 procent i detta.

Du blir den tredje landslagsledaren för ponny och children inom ett år. Vad innebär det att ta över i ett sådant läge?
– Jag har inte funderat så mycket på det, och jag är inte så insatt i vad som hände med Thomas Fasteus. Men vad jag förstår har Helena Holm gjort ett bra jobb och vi har haft en första träff för en överlämning. Helena kommer också att finnas som ett bollplank framöver.

Har du fått signaler om att ryttarna och föräldrarna har känt av turbulensen?
– Nej, jag har inte hört något sådant. Mitt uppdrag startar den 1 januari och därefter ska jag presentera mig och träffa alla.

Vad är ditt tidsperspektiv med det här uppdraget?
– Så länge allt fungerar bra jobbar jag på. Jag har ännu inte skrivit något avtal med Svenska Ridsportförbundet, men uppdraget är på ett år i taget och jag hoppas på ett långsiktigt samarbete.

Har du i dag elever som finns i landslaget?
– Nej, det har jag inte, och det är nog bra, för då har jag lättare att hålla mig neutral och kan föra dialog med alla elever och deras tränare.

Ser du några särskilda problem med att hantera dessa unga ryttare och deras föräldrar?
– Det är inget jag kan se nu, och det handlar om att ha tydliga kriterier vid uttagning och sedan prata och förklara. Jag tycker inte att man kan säga något generellt om hur ponnyföräldrar är. Allt handlar om att ha en dialog.

Tävlar du själv något i dag?
– Nej, men jag är ute på tävlingar med min dotter Cajsa som är 19 år och gör sitt första år som young rider.