Veterinärer om när tävlandet går före hästen

Quick fix. Rundsmörjning. Fenomenet har olika namn, men det handlar om att hästar sprutas i leder och ryggar för att klara tävling på tävling.

Flera veterinärer bekräftar för Ridsport att den formen av behandling är efterfrågad.
”Vi på Agria ser det regelbundet. Återkommande behandlingar av leder. En injektion och snart bär det av till nya, viktiga tävlingar. Hästen har tyvärr i vissa fall blivit ett verktyg för vår egen framgång.” Så skrev Agrias veterinär Karl-Henrik Heimdahl och vd Agnes Fabricius i ett uppmärksammat debattinlägg på Ridsports sajt i november i fjol.

− Jag har inga exakta siffror på hur vanligt detta är, men vi ser i vår skadereglering hur människor behandlar både nära inpå tävlingar och mellan tävlingar, säger Karl-Henrik Heimdahl, en av Agrias försäkringsveterinärer.

”Främst på mellannivå”

Metoden innebär att hästen kan fungera kortsiktigt, men långsiktigt kan följderna bli förödande.
− I första skedet kanske problemen inte är så allvarliga, men om man behandlar ett flertal gånger i rad utan att ge hästen tid till en fullständig avläkning, och sedan fortsätter att rida, träna och tävla som vanligt blir problemet befäst, och då går det inte längre.

Karl-Henrik Heimdahl upplever att den här typen av beteende främst återfinns på mellannivån inom ridsporten.
− Ryttare på väg uppåt i klasserna gör vetchecks precis som elitryttarna. Om veterinären hittar en avvikelse vill de få den behandlad, samtidigt som de inte vill avstå från att träna och tävla.

Ond spiral

Därmed är den onda spiralen i gång, där problem uppstår, dämpas med behandling, hästen blir symptomfri, tävlas och får nya problem.
− Att göra regelbundna vetchecks är oftast klokt för att hitta eventuella problem tidigt och även sätta in lämpliga åtgärder tidigt. Men det är av stor vikt att en behandling följs av en väl anpassad aktiv konvalescens, för att få maximal effekt, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Det handlar inte bara om att spruta kotleder.

− Just nu ser vi att det är populärt med behandlingar i överlinjen, men ryggömhet behöver inte behandlas medicinskt i alla lägen. Om man gör en koll dagarna efter att hästen tävlat intensivt under ett weekendmeeting så hittar man oftast en del muskelömhet, vilket kan vara helt normalt efter en ansträngning. Jämför med hur du själv känner dagarna efter att ha genomfört Vätternrundan eller Vasaloppet. Efter några dagar med lätt mjukgörande arbete är ömheten borta igen, säger Heimdahl.

Ta kontakt

Agrias skadereglerare slår larm när de misstänker att en häst har tävlats för nära inpå behandling, något som är lätt att kontrollera i TDB.

− I sådana fall tar vi kontakt med ryttaren och varnar för att vi inte betalar ut försäkringsersättning om detta upprepar sig. Det kan möjligen vara tänkbart att göra så vid enstaka tillfällen, beroende på vad det är för problem hästen har, och så länge man följer sportens dopningsföreskrifter, men om man upprepar det är man inne på farliga spår, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Försäkringsbolaget Agria tar också kontakt med behandlande veterinär.
− Det är inte alltid som veterinären vet vad kunden har för plan, men det kan också vara tvärtom, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Sekretessen som gäller i kundens relation till försäkringsbolaget hindrar Agria från att gå vidare och anmäla veterinärer som medverkar till djurskyddsbrott, eller anmäla till Svenska Ridsportförbundet om Agria upptäcker ryttare som tävlar innan karenstiden har löpt ut.

− Man kan ju inte heller hålla veterinärerna ansvariga för att hästägaren bryter regler eller inte följer rekommendationer. Men om jag vore behandlande veterinär och upplever att hästägare återkommer för att få fler behandlingar utan att skadan någonsin får läka ut, då skulle jag nog ta ett samtal med dessa hästägare, säger Karl-Henrik Heimdahl.

Fler bekräftar

Flera veterinärer som Ridsport har talat med bekräftar bilden som Agria ger.

− Visst förekommer det, men det handlar om en mindre grupp som vill ta genvägar, och jag har tyvärr hört talas om kolleger som är mindre seriösa. Ofta handlar det om veterinärer från andra länder som besöker Sverige och utför behandlingar. Alla har kanske inte heller legitimation i Sverige, säger veterinären Florian Lackner som driver Hästklinik Florian L i Landvetter.

Han konstaterar också att den här typen av behandlingar troligen inte kommer till försäkringsbolagens kännedom, eftersom ryttarna inte begär ersättning.

En ”quick fix” kan möjligen leda till kortsiktig framgång, men vill du satsa långsiktigt så får du ibland avstå från nästa tävling.

Florian Lackner är kritisk till ”quick fix”, och om någon kommer och vill ha en snabb behandling för att kunna fortsätta tävla utan avbrott, tar han ett samtal med kunden.

− Antalet människor som äger häst och tävlar har vuxit oerhört snabbt och kunskapen har inte alltid hängt med. En ”quick fix” kan möjligen leda till kortsiktig framgång, men vill du satsa långsiktigt så får du ibland avstå från nästa tävling, säger Florian Lackner.

− Hältor är ofta symptom på något annat, som felaktig ridning, felaktigt underlag eller fel handhavande av hästen. Du måste alltid se till helheten. Många problem kan lösas genom fysioterapeutisk behandling av hästens överlinje, i samarbete med hästfysioterapeuter, men också genom att ta med hovslagare och tränare i arbetet, säger han.

”En annan hets”

− Det finns en annan hets än det fanns förut och människor ser hästen mer som en maskin som ska fungera än som en levande varelse.

Det säger Terese Lundqvist, klinikchef på Brunmåla hästklinik i Täby. Hon möter människor som förväntar sig att hästen ska bli bra på en gång efter en behandling, och kunna tävla igen två veckor senare.

− Vi har ponnyföräldrar med barn som förväntar sig att få tävla, inte ta hand om en konvalescent. De saknar helt enkelt kunskap om hur hästar fungerar och att de behöver tid efter en skada.

Alla patienter på Brunmåla får hemgångsråd om vila och försiktig igångsättning efter en behandling.
− Vi vet att inte alla följer våra råd, men det är det enda vi kan göra, säger Terese Lundqvist.

Utan full undersökning

En som inte möter problemet på sin klinik är veterinär Anne Haglund på Saxtorps hästklinik i Skåne.
− När jag säger att det är 28 dagars tävlingskarens på ett medel, så får jag oftast till svar att ägaren absolut inte tänker tävla förrän hästen är helt frisk.

Anne Haglund är samtidigt medveten om att en del ryttare jagar ”quick fix”.
− Någon gång dyker det upp ryttare och hästägare som vill ha en behandling som ger ett snabbt resultat, men vi jobbar långsiktigt och ser till hela ekipaget för att förebygga problem, och de hästägarna återkommer inte till oss.

− Det förekommer också att hästägare kommer till oss och berättar vad som är fel på hästen, och vill ha det åtgärdat utan en full undersökning. Så arbetar inte vi, men jag undrar ibland om det finns veterinärer som ställer upp på det.

Så kartlägger

Agria ryttarna

Agrias vd Agnes Fabricius svarar på frågor om hur de kontrollerar sina kunder.

Är ryttarna medvetna om att ni kartlägger dem och deras tävlande?
– Om vi ser att samma skada spökar vid återkommande tillfällen under tävlingssäsongen tittar vi på det aktuella fallet och tar kontakt med hästägaren. I många fall har vi fått information om att hästen tävlar direkt från hästägaren, via bloggar och sociala medier eller på annat vis. Det är väldigt transparent och behövs inte någon djupare kartläggning.

Vad får ni för synpunkter på detta?
– De synpunkter vi får är oftast positiva. I våra villkor står att du som försäkringstagare är skyldig att försöka undvika skador. Dialog kring det har vi i många olika fall. Ibland kan det vara så att ryttaren vid dialog med oss ser mönstret och därmed kan bryta det. De allra flesta vill ju bara sin hästs bästa.

Vad kan Agria göra mer för att öka tävlingshästars välfärd?
– Jag tycker att vårt initiativ till #stoppahältan är ett bra exempel på vad vi gör. Över lag handlar det om att sprida kunskap, därför håller vi varje år flera clinics, bjuder in till föreläsningar med ryttare, forskare och veterinärer samt informerar via podcast, artiklar på vår webb och i sociala medier. Genom vår forskningsfond bidrar vi också till forskning kring hästens hållbarhet och välfärd.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 1/2019.