100-milsresan blev av tack vare pushning från Oa

Allt började i Boden i juni i fjol. Amanda Skanefors och David Olofssons 3-åring AS GoGetThem Gunnar (SWB hingst f -22 cm e Diavant Blue u Malva (55) (SWB) e Maloubet de Pleville (SF) fick 9 och 9,5 i hoppbetyg av domaren Eva Oa Gudmundsson.

– Jag tyckte om hästen och tyckte att de skulle visa honom på bruksprovet, och det sade jag till Amanda och David. Och nu är de här, säger Oa som är på Strömsholm och har följt Gunnar genom de tre första dagarna på bruksprovet.

Tre dagar med fina omdömen

Under måndagens bedömning fick hingsten kommentaren: ”Högställd sportig häst med litet uttrycksfullt huvud och väl ansatt hals som kunde vara lite kortare, välformat kors, vägvinnande skritt och trav.”
Efter den uppsuttna hoppningen på tisdagen konstaterade domarna en mycket fin ridbarhet och en bra kontakt i framdelen, bra galopp och en häst som var fint i balans. De kommenterade att han var något överentusiastisk i hopningen men hade mycket fin teknik.

Under onsdagen visades gångarterna och Bo Jenå sammanfattade domarnas intryck med orden: ”Bra energi, lydig, lite bekymmer ibland med galoppen men i övrigt trevlig trav och avspänd vägvinnande skritt”.

Genetiken viktig

Efter de tre första dagarnas kommentarer hoppas både Oa och ägarna att det blir ett fortsatt bruksprov för Gunnar.
– Det här är en jättefin häst, med jättefin härstamning, och väldigt fint managerad av er två. Det är helt rätt av er att vara här, säger Oa till Amanda och David när vi träffas utanför hingststallet efter onsdagens ridpass.

Vad var det du såg hos Gunnar för ett år sedan?
– Hoppningen, men också härstamningen. I min värld är genetiken jätteviktig, och det här hästen är genomavlad och dessutom uppfödarägd, säger Oa.

Amanda och David hade själva sett att de hade en fin häst, och Oas ord fick dem att ta steget.
– Det var nervöst, och jag drog mig länge för att kolla filmer från bruksprovet. Hur ska man veta att man förberett sig tillräckligt, eller för mycket?
– Vi vill ju inte komma övertränade, och inte heller känna ”vad gör vi här?”, säger Amanda.

”Ett äventyr”

David är den som visar hingsten för hand, medan Amanda visar honom uppsuttet.
– Det är ett äventyr där vi lär oss väldigt mycket. Sedan är det en häst som vi tror på och har trott på från start, säger David.

– Det känns jättebra att vara här och vi har blivit väl mottagna. Om vi skulle få tråkiga besked blir vi inte besvikna, men jag tror verkligen inte det, jag tror att de tycker om honom jättemycket, säger Amanda, vars familj har tagit fram elva uppfödningar så här långt.
– Jag tror att Gunnar är nummer åtta. Mamma har varit med mycket och hjälpt till  och det var hon som sa att vi skulle avla på Gunnars mamma Malva, medan jag var lite tveksam till en början.

Viktigt att domare puttar på

– För mig är en godkänd hingst det finaste man kan få som uppfödare, och den ska inte bara ha en god stam. Om Amanda och David inte visat honom så fint på treårstestet, hade jag inte rekommenderat dem att åka. Bara för att du har en jättefin individ är det inte säkert att du ska visa den. Men du springer fantastiskt, säger Oa och tittar på David.

Jag får tänka mig för vad jag säger

Oa vill betona vikten av att domare uppmuntrar unga uppfödare att gå vidare med sina hästar.
– Det är viktigt att vi som domare puttar på där, och jag har lärt mig att jag får gehör, och att det jag säger har ett värde.
– Så jag får tänka mig för vad jag säger, säger Eva Oa Gudmundsson. Och skrattar.