Hej!
Nu sitter jag i skrivande stund i lastbilen på väg hem från Borås.
Det har faktiskt varit en jättebra helg för mig. Jag har ju inte tävlat på ca fyra månader och blir såklart ringrostig. Men det har inte direkt märkts av, faktiskt. Jag har skött mig bra!
Vi jobbade verkligen på under de första två dagarna när alla fyra hästar hoppade en klass var. Då var det lite körigt men vi redde ut det fint! Var lite svårt att hinna äta ordentligt mellan hästarna bara. Men vi sov gott!
Vi går igenom en häst i taget.
Greta, min fina Geniek som är 8 år i år e Lord Sandro. Henne har jag bara tävlat ett par gånger tidigare och under vintern har vi haft problem med mugg på bakbenen så vi har inte kunnat träna riktigt som vi tänkt oss. Så helt förberedd kände jag mig inte men hon har verkligen levererat och jag har känt att jag ändå fått lite jobb gjort. I inledande 120 cm klassen gjorde hon en fantastiska fin felfri runda, Jag red lugnt och fint och det var mycket trevligt.
Efter det gick hon en 125 cm klass, där provade vi att rida lite mot klockan för första gången någonsin vilket hon redde ut förvånansvärt bra, hoppade felfritt och kom sjua tror jag!
I och med det kvalade vi in till final som gick i 130 cm. Hon kändes trött och lite ofokuserad men hoppade snällt hela banan fram tills sista hindret där jag inte riktigt fick igenom henne som jag ville på en båge och fick komma lite nära så hon rev. Inget konstigt alls, hon var trött. Vilket inte heller är konstigt då vi som sagt inte kunnat träna helt som planerat.
Men är väldigt imponerad och glad över hur hon skött sig på banan och generellt på denna tävling, jättekul!
Sen har vi Bazinga, 6 år e Baltimore. Jag tror det var hennes andra inomhustävling och hennes fjärde meeting någonsin. Går snällt in och hoppar felfritt men ett tidsfel i 120 cm och sen felfri i 125 cm. Tyvärr fanns inte fler klasser tillgängliga för henne så vi fick nöja oss där. Hon blir lite spänd inne på banan och jag vill inte forcera fram henne vilket gör att det blir lite sämre språng ibland. Men hon är försiktig och inte i en enda bom, faktiskt. Så det känns toppen verkligen, hon ger en så bra känsla i sitt språng. fantastisk inställning och hög ridbarhet. Lite rutin som ska till bara!
Sen har vi min underbara fantastiska lilla ULLIS! (Donna Bella 8 år e Connor). Hon har ju inte tävlat sen Falsterbo förra året, det är nio månader sen. Inte bara har hon inte tävlat, hon har inte hoppat, tränat, varit iväg eller någonting alls sen dess. Lite hoppning har vi ju kunnat göra hemma men vi pratar fyra, fem pass med riktiga hinder varav två eller tre pass var hinder högre än 110 cm.
Men hon var i full kondition, starkare än någonsin och sitt gamla vanliga fantastiska själv! Hon var jättejättejättepigg men SÅ GLAD i sin första 135 cm klass på torsdagen, hon hoppade fint och felfritt och blev placerad. SÅ GLAD vad jag också. Sen gick hon in i en 140 cm klass, vilket hon ALDRIG hoppat inomhus förut, och är såååå himla fin, nästan FÖR fin, felfri fram tills en kombination i slutet av banan som kom ur en tight sväng, jag kom bra in och hade bra tryck men hon tog i lite väl mycket på insprånget och hoppade för högt, och vågade helt enkelt inte ta av till b-hindret, så hon försökte ta in ett extra men hann såklart inte utan rev i stället.
Det var liksom inget tokigt som hände egentligen, jag kom bra in med bra galopp. Jag tror det var en blandning av stora hinder, på mindre yta än hon är van vid på den höjden, och att banbyggaren byggde så att många hinder dök upp väldigt fort som en överraskning. Hon hoppade fint de två hindrena efter kombinationen iaf och slutade på sina 4 fel. Är så himla himla nöjd och glad över henne. Bäst är hon!
Och sen har vi ju Rasputin. 13 år e Pomme Royal. Han var fin och felfri och andraplacerad i inledande 145 cm klassen. I 150 cm klassen på fredagen så var han jättefin och snabb men vi fick ett nedslag. Hindret kom snabbt ur sväng och jag fick inte alls kontroll över hans balans och vi var inte helt förberedda på hindret helt enkelt, språnget fick inte rätt kraft. Men himla glad över hur han kändes ändå!
Sen fick han gå den stora 150 cm Grand Prixen som avslut. Det var stort och väldigt svårt, elva stycken av 27 var uteslutna, och många fler med mycket fel. Rasputin hoppar SÅ fint, jag rider vettigt, vi är felfria och duktiga fram tills hinder nr 9 som är den förbannade Borås-muren. En stor mur, med tryck på, utan hinderstöd eller infångare av något slag, bara en stor fyrkantig vägg. Det tog tvätstopp, haha.
Rasputin är ju en knepig häst. Han är väldigt känslig och lite osäker. Inte direkt tittig i vanliga fall men ställer inte upp på precis vad som helst, vattengravar är ett bekymmer och likaså denna dumma mur. Han hoppade på försök nummer 2 men stillastående och väldigt snett, i ren förvåning försökte jag styra på fram till nästa hinder vilket naturligtvis inte gick då det var på tok för långt bort och helt fel distans så där tog det stopp igen. Vilket var rimligt, verkligen. Men hade inte jättemycket att välja på.
Så det var ett väldigt tråkigt avslut. Men jag är samtidigt mycket glad över hur han hoppade fram tills dess och att han visar på att stora svåra banor inte är något problem egentligen.
Så blandade känslor så klart efter denna helg, där egentligen allt gått väldigt väldigt bra. Men ett tråkigt avslut. Men det är bara att ladda om, försöka träna på detta (vilket är svårt då vi inte har en egen Borås-mur) och tänka framåt!
Jag återkommer med videos, har inte hunnit få till allt det än!
Tack så länge, rid lugnt!
/Cornelia
Följ Ridsport på