Cornelia Rylén
Blogg
Elitryttare i hoppning. Drivs av att hitta rätt väg till varje hästs framgång. Bor på Vikbolandet, strax utanför Norrköping.
Cornelia Rylén
22 mars 12:29

”Bra dag helt enkelt”

”Bra dag helt enkelt”
Bra dag!

Hallihallå!
Vi har verkligen haft att göra senaste dagarna. Det vankades ju tävling i Borås för oss. När man inte varit iväg sen slutet av november och dessutom ska ha med fyra hästar på en gång, då blir det lite rörigt och körigt!

Outlook-qhivn15a CopyMen vi kom iväg, i onsdags åkte vi. Hästarna var galna, livsfarliga skulle jag säga, både vid lastning och sen väl framme på plats.

Jag trimmade Bazinga och Ullis här på plats. Bazinga var jättesnäll och Ullis var knäpp, men vi alla överlevde.

Img_20190321_071912_086En hel tävlingsdag har vi hunnit med också. Alla hästar har varit felfria faktiskt, eller ja Bazinga fick ett tidsfel.

Greta gick en 120, kändes otroligt fin vilket var roligt då jag inte fått någon toppenkänsla på henne i hoppningen hittills egentligen, men nu var hon rytmisk, stabil, trygg och hoppade fint!

Även Bazinga gick en 120cm klass. Väldigt spänd inne på banan vilket är helt rimligt då hon är orutinerad på tävling framförallt inomhus. Men hon skuttade snällt runt ändå även om det gick lite långsamt då jag inte ville stressa henne.

Outlook-oaqgaygj CopyOutlook-0awzqu3q CopyOutlook-yllpqmfe CopySen gick min fina bästa Ullis in i sin första klass sen Falsterbo i somras, in i en 135cm klass direkt och hoppade SÅ bra. Det kändes verkligen kanon och även hon var felfri och placerad. Är så otroligt glad över att ha henne tillbaka på banan och jag hoppas hon kan stanna där!

Till sist gick Rasputin en 145cm klass. Han ville inte gå in på banan så när det var jag som skulle in så fick jag hoppa av honom, leda fram honom, bli uppkastad av Mika och sen kom vi in, det var lite dramatiskt men det gick bra. Han var spänd inne på banan och knappt styrtam de första hindren men sen fick jag ordning på det litegrann och han hoppade bra och felfritt och kom tvåa!

Bra dag helt enkelt. 

Under fredagen är det samma visa igen fast 5cm högre för alla hästar. Så Greta och Bazinga går 125cm, Ullis går 140cm och Rasputin går 150cm.
Återkommer senare i helgen med uppdatering och filmer! Rid lugnt!

Outlook-rjgdoovx Copy

Cornelia Rylén
17 mars 20:53

”Hon vek blixtsnabbt åt sidan”

”Hon vek blixtsnabbt åt sidan”
Det blev en ofrivillig avtrillning för Ridsports bloggare Cornelia Rylén. Foto: Privat

Hejhopp!

Får ta o bjuda lite på mig själv!

I fredags åkte vi iväg för att hoppa med bland annat Greta. När jag ska hoppa första varvet på lite högre höjd så tar det bara totalt tvärstopp på b-hindret i en kombination, haha. Får skjutsa på henne lite in då vi fick en lite längre distans, vilket gjorde att jag var kanske mer än vanligt inställd på att vi skulle fortsätta framåt, haha.

Men icke. Greta har en jäkla räv bakom örat och vek blixtsnabbt åt sidan. Får åtminstone stilpoäng för landningen kan jag tycka.

Vrickade foten lite men det är ingen fara. Jag hoppade upp igen och hoppade ett par varv till utan problem, haha. Det ska bli VÄLDIGT intressant att se hur hon beter sig i Borås. Vi har ju tävlat upp till 130 cm än så länge och hon har aldrig stannat på tävling så vi får se om det är något nytt eller om det bara var något som skrämde henne just då!

Jag har ändå några hästar hemma nu, jag har inte ramlat av någon av dom trots att jag haft flera väldigt länge, men GRETA har jag hunnit ramla av TVÅ gånger om bara några månader. Jäkla häst. Men jag tycker om henne ändå, hon är så speciell!

Här har ni filmen från i fredags med den finfina avramlingen:

Cornelia Rylén
15 mars 11:52

Rapport från sjukstugan: ”Det finns hopp”

Rapport från sjukstugan: ”Det finns hopp”
Det har varit rena sjukstugan hos Ridsports bloggare Cornelia Rylén den senaste tiden.

Halloj!

Här kommer jag med lite hälsostatus-uppdateringar!

I veckan så åkte Kakan tillbaka till Strömsholm. Kakan har skurit av hela sin sena på höger bakben och genomgått operation samt stått på box med gips ett par månader, och nu ytterligare 6 veckor med bandage. När dom tittade på ultraljudet nu senast så såg det BRA ut! Det läker fint, det håller sig flexibelt, det vill säga att det är inte ett stumt hårt ärr i senan utan det rör på sig vilket minskar belastningen. Hon får fortsätta stå på box nu men nu kan vi linda henne med vanligt stallbandage. Så skönt!

Rydenblogg1
Ett steg framåt – Kakan kan ligga på sin vänstra sida igen. Foto: Privat

Denna bilden ovan är så fin för oss eftersom att hon här kan ligga på sin vänstra sida igen, med sitt stora gips och jättetjocka bandage så låg hon bara på andra sidan, tror inte hon kom upp annars eller så var det bara väldigt obehagligt, men nu kan hon ligga hur hon vill igen, så skönt!

Vi kan ännu inte säga hur framtiden ser ut men det finns i alla fall hopp!

Rylenblogg2
Ullis har varit på en kontroll hos veterinären. Foto: Privat

Sen var vi iväg med Ullis för ytterligare en vetcheck. Sist vi var där för 14 dagar sen så hade hon ju lyckats skada sig i hagen eller boxen SAMMA DAG som vi skulle iväg för att friskförklara henne.

Hon fick äta antiinflammatorisk medicin i några dagar efter det och vila, sen har hon inte sett halt ut och jag har ridit henne ungefär som vanligt, och tog några språng med henne dagen innan den andra vetchecken, allt för att få en rimlig bild av hur hon såg ut i benen när veterinären väl skulle titta på henne.

Sagt och gjort, hon har en liten liten liten rörelsestörning vid longering på mjukt underlag. Ingenting på hårt underlag, ingenting på böjprov. Så nu kör vi på helt enkelt. Hon får följa med till Borås för tävling nästa vecka. Hoppas med allt jag har att hon kan hålla sig frisk nu!

Sen har jag ett par andra hästar som bara nu SENASTE VECKAN lyckats skada sig. Jag tror och hoppas att de går över, det handlar om ömma svullnader på olika ställen på båda, som att dom sträckt sig eller fastnat någonstans. Jag blir bara så trött.

Hoppas alla hästar kan hålla sig i skinnet och slutar skada sig nu.

Rid lugnt!

/Cornelia

Cornelia Rylén
11 mars 12:27

”Ringrostig känsla och jämfotahoppning”

”Ringrostig känsla och jämfotahoppning”
Cornelia Rylén känner sig ringrostig med Rasputin. I Jönköping bjöds det på jämfotahopp över ett hinder. Foto: Privat

Halloj!

Igår packade vi in Rasputin i lilla lastbilen och begav oss iväg till Jönköping! Tar cirka tre timmar för oss att åka men jag kände verkligen att Rasputin behövde komma iväg och hoppa någon annanstans om vi nu ska gå rätt in i 145-150 cm klasser i Borås vecka 12 då Kungsbacka blev inställt. Så vi åkte och hoppade en 140 cm-klass.

Rasputin är världens snällaste att ha med sig sådär, det är så otroligt skönt. Han är nog min enda som är enkel och trevlig att ha med ut på endagars tävlingar.

190311_corneliasblogg3
Stallchef och praktikant ser till att huvan sitter bra och att alla spännen är som dom ska vara! Foto: Privat

Han är så lugn i all hantering och snäll att rida fram och lugn på framhoppning. Men så otroligt larvig med att gå in i ridhus, måste alltid ha någon som leder oss. Då är det aldrig några problem men han var lite mer spänd nu när han inte varit ute alls på över fyra månader.

190311_corneliasblogg4
Rasputin är alltid lugn i all hantering. Foto: Privat

Så framridning och framhoppning gick bra, relativt lugn. Men så fort han kom in på banan blev han verkligen SÅ spänd. Och han är rätt speciell i sitt rörelsemönster, han blir stark som en vägg i handen stundtals medans han sedan istället knäpper av, han vill fram men samtidigt blir han tom. Så han blir rätt knepig.

Vi började hoppa banan i alla fall och känner direkt att han är svår att reglera, han tar tag helt plötsligt när man har två galoppsprång kvar och lägger sig själv väldigt nära hindret, sen lite tom emellan hindren och sen samma visa igen. Många fina språng ändå. På hinder nummer sex som var en oxer ur sväng så gör han samma grej, han trycker på sista sprången och kommer nära, får hoppa rätt högt och tar den bakbommen. Sen blir han jättemärklig i landningen när vi är påväg till ett räcke rakt fram på linje, och han blir helt tom och jag får ta i honom vilket resulterar i ett galoppsprång för mycket. Haha. Han rev inte men hoppade jämfota.

Efter det så försökte jag bara lugna ner honom. Det var korsgalopp bak ibland och det var märklig kommunikation och en av våra sämre rundor men han fick ändå många fina språng och är ju väldigt försiktig och fin.

190311_corneliasblogg2
Det blev många fina språng i Jönköping också. Foto: Privat

Jag är väldigt glad att vi tog oss iväg. Det var uppenbart nödvändigt. Och jag ska verkligen försöka ta mig iväg någon mer gång nu innan vi åker till Borås.

Man känner att vi är ringrostiga, man känner sig förberedd men då han visar så ”nya” sidor i ridhuset så har man liksom inte övat på att bemöta det helt korrekt. Skulle nog tävlingsridit lite mer o bara tuffat på men då slår träningshjärnan i mig till och jag vill hellre fixa och göra lugnt och rätt på banan. Både bra och dåligt såklart. Lite mer fokus på banan önskar jag att vi kan ha nästa gång och jag hoppas han blev lite mer världsvan av denna utflykt!

Cornelia Rylén
7 mars 08:30

”Utvecklingen med den lilla hästen går spikrakt uppåt”

”Utvecklingen med den lilla hästen går spikrakt uppåt”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Hejhopp!
Efter det förra deppiga inlägget om skador så vill jag nu istället hylla min fina Bazinga
(f.2013 e. Baltimore – Testarossa, startad 125cm som 5åring) igen! Jag gjorde det sist i höstas när hon visade mig att hon kunde byta galopp i vartannat, bara sådär.

Utvecklingen med den lilla hästen går spikrakt uppåt, sakta men säkert. Hon är så härlig att jobba med, det finns pondus i henne och attityd men samtidigt så medgörlig och lättlärd.

Förra veckan hoppade vi vår första större bana hemma. 135-140cm på samtliga. Här är film på det:

Hon är så häftig nu när hon har börjat förstå att den samling jag ber henne om och den avspända galoppen jag sätter mellan hindren, gör att hon kan koncentrera sin kraft till själva språnget. Nu kan jag ta bort all spänning och all kraft mellan hindren och sen bara lägga om lite skänkel sista språnget för att tala om att det är dags. På högre räcken behövs inte ens den där stöttande skänkeln, det sätter att jag sitter tryggt i sadeln.

Hon tappar balansen lite efter vita oxern bort till planket, samt att hon aldrig riktigt förstått hur man ska bete sig över den konstiga plankan. Men har ändå lite koll på benen och återhämtar sig fint på nästa hinder.

Ville bara göra upp för det deppiga inlägget med ett glatt inlägg! Tror så mycket på denna häst! Rid lugnt!

Cornelia Rylén
3 mars 15:49

”Upp som en sol och ner som en pannkaka igen”

”Upp som en sol och ner som en pannkaka igen”
Ullis och Carro lyckades båda skada sig när de skulle friskförklaras. Foto: Cornelia Rylén

Halloj!

Jaha ni. Upp som en sol och ner som en pannkaka igen.

Dagen efter att jag hoppade Ullis och Greta här hemma, som jag la ut ett inlägg om, så skulle vi ju på vetcheck.

Ullis skulle med och Carro skulle med. Båda dom har känts fantastiskt fina sista tiden och det var tänkt att kunna friskförklara dom hos veterinären.

Men på torsdag morgon, dagen för vetcheck, så är givetvis BÅDA hästarna skadade. SKADADE. Alltså, inte bara ej godkända hos veterinär, utan skadade innan avfärd. Dumheter. Ullis var svullen i ett framben, där vi dessutom hittade ett jäkla sår i karleden, joggade henne lite men kände att hon var lite ojämn. Carro var supersvullen i ett bakben. Såklart.

190303_corneliablogg2
Hästarna har lyckats göra något i hagen eller boxen. Foto: Cornelia Rylén

Det är så DUMT. Då har dom lyckats göra någonting i hagen/boxen på mindre en ett dygn efter att ha varit helt fina och skadefria flera månader. BÅDA hästarna som skulle med för att friskförklaras. Det är bara så förbannat tråkigt och hopplöst.

Men vi for iväg ändå, tänkte att det kan väl inte skada att åka med trasiga hästar till veterinären. Som väntat, Ullis reaktion på böjprov och även ojämn på volt. Problemet med Ullis är att det är i frambenen hon haft problem sen tidigare, men hon har verkligen aldrig varit svullen eller öm i något ben. Det har handlat om mindre vrickningar med henne tidigare som knappt märkts av. Så vi kan inte veta vad som orsakat detta, om det är såret i karleden, en ordentlig vrickning i kotan, eller bara något mindre som kommit tillbaka efter hoppningen dagen innan.

Men det hjälper ju inte att hon hoppade ordentligt dagen innan. Vi vet ju inte om det är pga det eller om något hänt i t.ex hagen. Så förbannat tråkigt. Det kändes ju toppen när vi hoppade och vi tog hand om henne efteråt med liniment osv och det var inga konstigheter. Blääää.

Carro var lite lättare vid vetchecken då hon aldrig haft några problem alls i just det bakbenet som hon nu var svullen i. I resten var hon faktiskt fin, så det var jättekul. Men även hon ojämn på volt pga det svullna bakbenet så henne kunde vi ju inte bedöma helt korrekt ändå.

Så, båda måste helt enkelt tillbaka igen. När det lagt sig lite.

190303_corneliablogg3
Det är en viss höjdskillnad på dom, Carro med sina 178cm och Ullis med sina fjantiga 164ish cm. Foto: Cornelia Rylén

Vad fort det kan gå va?! Så typiskt. Det var egentligen det jag hade att komma med idag. Lite gnäll.

Tack för mig, bättre lycka nästa gång!

Cornelia Rylén
28 februari 14:02

Cornelia och Ullis hoppar igen: ”SÅ roligt att ha henne tillbaka”

Cornelia och Ullis hoppar igen: ”SÅ roligt att ha henne tillbaka”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Halloj!
Igår hoppade jag Ullis och Greta hemma. Ullis (DonnaBella, f.2011, e.Connor – Cormint, vinster upp till 140cm) blev skadad i Falsterbo förra året och har inte hoppat ordentligt sen dess, hon blev friskförklarad för ca 3 månader sen och sen dess har jag stärkt henne långsamt. Lagt om ridningen lite och lagt mer vikt på bakbenen och jobbar mycket med gångarterna. Men igår fick hon ta sina första 140cm-språng igen och det är SÅ roligt att ha henne tillbaka.

Fram tills igår så har hon kastat sig över hindren och inte känts jättebra, så det var en stor lättnad att få känna hennes fina spänst igen och känna hur lätt och luftig hon är. Det är verkligen en frän häst!

Nu börjar hon tagga ner lite mellan hindren också. Nu i veckan gör vi en vetcheck på henne också, för att se så läget är helt grönt inför tävlingarna som snart drar igång. Jag hoppas verkligen det, har lagt ner otroligt mycket energi och jobb på att lägga upp hennes träning på ett hållbart sätt och försökt att stärka om henne på ett helt nytt sätt från grunden. Spännande!

Här är film från gårdagens hoppning:

Sen hoppade jag också Greta igår. Och Greta (Geniek, f.2011, e.Lord Sandro – Celano, startat upp till 130cm) har varit lite av ett mysterium för mig. Jag har varit kär i henne sen första dagen hon kom hit, köpte henne ju själv istället för att sälja henne vidare, men hon är lite knepig. Hon har en väldigt gunghäst-aktig galopp, hon knäpper av från bettet samtidigt som hon blir stundtals väldigt stark.

När jag hoppat har det inte varit speciellt bra språng, har fått känslan av att hon helt saknat kraft i sina språng och inte vet hur hon ska göra riktigt för att hoppa bra. Vissa språng har varit jättefina men många har inte varit det. Ojämnt, helt enkelt. Men även med henne har jag jobbat på ordentligt, försökt hitta en jämnare balans i hennes gångarter, stärkt kommunikationen mellan hand och skänkel och lärt mig att hon klarar sig bättre utan t.ex stora eftergifter, hon tappar då helt balansen. Så rider med mycket mindre händer nu än tidigare och upplever resultat. Också jobbat mycket förvänd galopp och ”stretchning” av hennes  galoppsprång.

Så när hon igår kunde hoppa flera 140–145-hinder så kändes det genast bättre! Det finns mycket att jobba på men hon visar på en himla fin inställning, hon vill inte riva, och det finns stor potential för att bli riktigt bra! Mycket kul!

Här är film från hennes hoppning igår:

Sådär! Det var allt för denna gång. Rid lugnt!

Cornelia Rylén
24 februari 19:28

”Investera mer i ett senare resultat när ni rider”

”Investera mer i ett senare resultat när ni rider”
Cornelia Rylén och Donna-Bella vid 7-åringarnas tävling i Falsterbo i somras. Foto: Roland Thunholm

Halloj!
Jag tycker ni borde investera lite mer! Investera mer i ett senare resultat när ni rider.

Jag har skrivit om det lite förut, att man ska träna på detaljer, träna på det som får nästa steg att sitta. En ny vinkel är att man kan se det som en investering. Det jag gör idag, hjälper mig imorgon. 

Det är ju inget nytt, alltså. Men jag vill påminna er!

En vanlig grej jag ser när jag står och håller träningar, är att man lägger så mycket energi på själva språnget. Jag tror att man förlorar bra, ärliga språng för varje gång man hjälper en häst för mycket med själva hoppningen. Framförallt när den hjälpen kommer ifrån mer fart eller mer tryck.

Det är samma sak med markarbetet egentligen. Många hjälper hästarna för mycket med drivning och hand. Sen när man skalar av hjälperna så kommer problemen, hästen bryter av när man kortar den, hästen börjar stå emot när man ber den gå fram, eller liknande. ”Den blir så lång annars” ”Den bara saktar av då!” ”Ja men den går ju inte fram!”

Cornelia1
Greta och jag.

En stor miss många gör, enligt mig, är att man missar att ge hästen cred för den respons den ger för ryttarens hjälp. Man lägger på en skänkel och när hästen går framåt så fortsätter man driva. Det är av yttersta vikt att den drivande hjälpen minskar så fort man får en respons av den, samtidigt som man berömmer hästen, i form av en klapp på halsen eller bara en liten eftergift i handen. Precis som när man bromsar, lyssnar hästen måste handen lätta, inte fortsätta hålla.

Detta är en grund för allt egentligen, enligt mig. hästen måste förstå att det ÄR lönt att reagera, att lyssna, för ryttaren finns där, ryttaren lyssnar och ryttaren ger respons tillbaka. Det är ju ett samspel.

Och detta hör ihop med att investera, för att om man konstant hjälper hästen med allt, man hjälper den bära sig, man hjälper den hålla igång galoppen, man hjälper den över hindren, så blir det ett jäkla hålligång sen på tävling. När ju ALLT ska sitta. Gör du inte allt jobb då som du gjort innan så kommer du ju inte undan med någonting. Och är det någon gång man tenderar att göra missar så är det ju i pressade situationer som på tävling. Och då passar det väl alldeles utmärkt att ha en massa gratis-språng till övers, eftersom att man låtit hästen hoppa lite själv och fått lära sig, utan all hjälp.

Att det ser lätt ut för ryttarna i världstoppen är för att det på ett sätt ÄR enkelt för dem. För de har gjort sin hemläxa, de har förberett sig. Det som ska sitta, det sitter. Dom har tränat på det. Och då blir det enkelt. Dom behöver inte kämpa för att hålla igång galoppen på deras hästar även om dom kortar den eller svänger snävt. Dom behöver inte driva, sparka och ta stora förhållningar för att hästen ska lyfta på benen. Dom har övat på det. Ryttaren ger signaler och hästen lyssnar, och hästen reder sig lite själv utefter de instruktioner den får under banans gång. För den har lärt sig det.

Vart vill jag komma.. Svårt att veta ibland, känns som att jag gör samma poäng igen och igen. Men det är för att allt ÄR samma, egentligen. Och jag vill påminna, igen och igen!

En god tanke att komma ihåg, är att om du hjälper hästen med allt, och det sen blir fel, så har hästen ingen aning om varför den rev/stannade, och inte du heller eftersom du var upptagen med att göra sjuttioelva andra saker. Om du istället presenterar uppgiften för hästen och sen bara finns där som stöd, så förstår den mer vad som händer. Får lättare att lära sig och känslan brukar bli lite bättre och enklare att förstå även som ryttare då man inte har fullt upp med att styra och ställa.

Rid lugnt!

Cornelia Rylén
23 februari 06:00

”Skönt att ha hittat två snälla hästar, synd att jag inte äger någon själv…”

”Skönt att ha hittat två snälla hästar, synd att jag inte äger någon själv…”

Halloj! Det har faktiskt inte bara varit kaos på mina uteritter, jag fick med mig Mika som sällskap på försäljningshäst-Kalle, medans jag red tillridningshäst-Loppan, vilket var väldigt behagligt och lugnt! Skönt att ha hittat två snälla hästar, synd att jag inte äger någon själv!

Rasputin förbereds i full fart inför årsdebuten i Kungsbacka om 2 veckor, där går han direkt ganska stora klasser och eftersom att jag är lite rädd för alla virus som går så vet jag inte om jag kommer iväg för att hoppa honom i annat ridhus innan, men jag hoppas det går bra ändå.

Rasputin har en gammal ryggskada som gör att han har en mindre rörelsestörning framförallt när han blir spänd, för ett par veckor sedan tyckte jag han kändes ovanligt ojämn men det är ju SÅ svårt att avgöra när han alltid är lite ojämn på vänster bak vilket utspelar sig på höger fram. Det blev bättre iaf, men i måndags när vi skodde honom så hittade hovis en liten hovböld!

Vad säger du?! utbrast jag, hovböld?! Den hade kunnat ”sippra ut” via en liten kanal och den var väldigt liten, men ändå! Det kan ju såklart ha bidragit till den utökade ojämnheten hos honom för en liten tid sen.

Cb222
Ni ser gropen där framme i tån! Harmlös men han kände nog av den lite smått. Skönt att det gick bra i alla fall!

Cb223 Copy

Rasputin är en fjant att sko, vi får droga honom på klinik. Krävs i princip ingenting men det hjälper. Vanliga ”hemma-droger” funkar inte. Han går bra att sko fram, men bak är jättesvårt. Det är ett mysterium egentligen, för han skoddes utan problem hos förra ägaren i flera flera år, och när jag fick hem honom (fortfarande då ägd av samma personer) så fortsatte vi med hans vanliga hovslagare och det gick bra, några gånger, sen gick det inte längre.

Det är ju väldigt märkligt? Sen gick det bra med min hovslagare ett par gånger men sen slutade det fungera också. Så nu åker vi helt enkelt till klinik och möter min hovis där, och hoppas att vi kan minska dosen för varje gång och att det sen till slut går bra.

På tal om klinik, så var vi i veckan med Kakan för att byta bandage! Såhär ser hennes ben ut nu:

Cb224

Cb225

Det ser egentligen bra ut, svullnaden är där senan var av. Hon är väldigt hög i trakterna där då hon hade ett stort bandage på sig sist vi skodde som gick ner över hoven. Ska åtgärda det så fort vi kan så det inte blir skevt.  Lilla Kakan vilken kämpe! Hon står snällt i sin box och går snällt på 1minut långa promenader lite då och då. När vi byter bandage så står hon snällt, aldrig behövt drogas eller liknande. Hoppas hoppas att om tre veckor hon kan få gå ut i liten hage!

Avslutar med en liten bild på Ullis som är VÄLDIGT glad över att vara igång. Tog första ”lite större” sprången här om dagen och det firades med ytterligare språng precis när hon landat!
Tack för mig, rid lungt!

Cb226wb

Cornelia Rylén
18 februari 10:01

Goda tider för lerälskaren Kalle och ny box för lilla Zaga

Goda tider för lerälskaren Kalle och ny box för lilla Zaga
Stallets minsting har fått en ny box.

Hello!
Vardagen flyter på, trots smittorna som går. Vi är oroliga och försiktiga men har inte stängt anläggningen än. Eftersom att mitt stall är en bra bit från ridhuset och jag i princip bara har privatlektioner, samt att jag själv är noggrann med kläder och att inte ta på hästarna så känns det hittills lugnt.

I går åkte tillridnings-hästen Macke, han ska flytta till ny ryttare då jag har velat ändra om lite i mitt stall. Byta ut ett par hästar och lite sånt. Han kommer få det bra!

Cb1
Här är Macke innan han åkte igår.

Sen är det goda tider för försäljningshäst-Kalle, som ju älskar värme och lera. Vi älskar inte Kalle i leran. Cb2 Copy

Cb3 Copy
Mysigt.

Lilla Zaga har fått byta box nu. Tidigare har hon bott i en egen box precis bredvid mamma Zwiggy, men nu har hon flyttat ytterligare en bit ifrån. Zwiggy var lite ledsen men Zaga verkade helt nöjd direkt, något förvirrad möjligtvis. Hon vänjer sig!

Cb4
Vi brukar kalla Bazinga för ”bebis” här hemma men det börjar nog bli svårt nu när hon ska ha den där lilla miniatyren bredvid sig!
Cb5 Copy
Zaga är så duktig och går över bron nu när det bara forsar vatten under den. Känns toppenbra att hon får vänja sig vid det mesta, jag SKA ha en snäll och relativt världsvan unghäst, tänk så skönt!

Det har ju varit fantastiskt väder nu senaste dagarna, och jag har passat på att rida ut i skogen på ”de snälla” hästarna, bland de ”snälla” hästarna har vi Ullis, som faktiskt inte alls är särskilt snäll… Hon är faktiskt inte klok alls, skulle jag vilja påstå. Hon har alltid varit pigg o lite knäpp i skogen men när jag red ut i förrgår var det ta mig fasen bland det farligaste jag gjort, suck. Hon var till viss del halv-trevlig och bara pigg och spänd, men fick vissa totalryck alltså där jag hängde löst sista gången, haha.

Cb7bAlltså… Titta vart gärdet börjar. Cirka 1 meter in ifrån den kanten skrittade vi. Titta sen vart fotspåren börjar, Ullis tog helt enkelt ett… litet skutt…. ut på gärdet. Detta var det enda jag orkade fotografera, sen försökte jag mest överleva.

Ullis är en trevlig häst, egentligen liksom. Jag trivs massor med henne och är aldrig rädd eller osäker, men när hon håller på såhär så ökar skaderisken för både mig och henne. Det är så klart mycket värre nu när jag inte kunnat rida ut på ett par månader nästan, jag såg att jag fick någon kritik för att då istället rida runt runt på samma underlag hela tiden när jag inte rider ut, men i förrgår när jag var ute med Ullis så är jag SÅ glad över att jag stannade inne när det var isgata. Vill inte föreställa mig detta beteende men på HALT underlag, totalt livsfarligt. 

Igår kunde jag dock rida på vår fina stora utebana, så där fick hon galoppera av sig lite, sen försöker jag nu rida ut varje dag fram tills det blir kallt igen, för o göra henne lite mer… världsvan.

Är mycket glad över fina Bazinga som är snäppet snällare i skogen, hon fick ut och klättra härom dagen!

Tack för mig!

Cb7

Cornelia Rylén
15 februari 06:00

”Alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER?”

”Alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER?”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Hej hallå!

Jösses vad otäckt det är med alla smittor som går nu. Än så länge så har jag inte hört någonting som är relativt nära oss, men det är lika läskigt ändå.

Jag slås lite av hur lite man vet om detta. Jag har läst information så gott jag kan, att kläder ska tvättas i 60 grader och ett önskvärt säkerhetsavstånd från smittad häst är ca 50 m. Men sen då? Alltså… Om jag blir hostad på, på min jacka t.ex, måste alla rena kläder ha 50m säkerhetsavstånd från den jackan då? Hur känsligt är det? Kan jag ha en smutsig jacka och en ren jacka i samma hus eller rum utan att den smutsiga ”smittar” den rena?

Hur idiot-noggrann måste man vara? Är det någon som kan dum-it-down för mig? Jag är ju försiktig, absolut. Men måste jag stänga ner hela gården? Vårt ridhus är en bra bit ifrån stallarna, säkert ca 100m. Ridhus-dörren står öppet hela tiden, dvs det luftas. Om jag då har lektioner på kvällen, vilket jag oftast har, och det luftas en hel natt, är det tryggt att rida där igen nästa morgon med mina egna? Om man nu utgår ifrån att ALLA är smittade som kommer hit, vilket jag ju såklart hoppas inte stämmer. Hur länge lever det kvar i luften? 

Jag byter alla kläder efter varje gång jag haft lektioner, tvättar allt. Så mina hästar utsätts ju egentligen inte för något utifrån, bara jag. Eller? Vi har inte ett isolerat ridhus, om det spelar någon roll. Så det kommer in och ut luft lite här och var.

Jag skulle så gärna vilja läsa riktigt supertydliga instruktioner. Alla stall ser ju olika ut och alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER? 

Stanna hemma och låt inga hästar in eller ut. Okej. Absolut, det känns riskfritt. Förutsatt att ingen människa besöker andra stall heller. Men för att verkligen förstå, liksom. Så skulle det vara så intressant att veta. Vardagsproblemen som uppstår, som mitt jack-bekymmer jag skrev om längre upp. Jag är rädd och förvirrad, och hoppas verkligen att det kan lugna ner sig. Att folk är så försiktiga man bara kan, att kunskap kan spridas i oändlighet och att man är snabb med att informera alla om eventuella symptom som uppstår hos hästar i ens närhet.

Jag borde inte vara den enda som inte förstår till 100%. Jag hoppas dock att alla försöker så absolut gott dom kan och att ingen slarvar i onödan!

C2
Lilla söta Zaga, frisk och kry tack och lov!
Cornelia Rylén
11 februari 11:10

Kakan kryar på sig

Kakan kryar på sig

Halloj!
Igår kunde jag trava på Carro för första gången! Jag har ju försökt ett par gånger, en av gångerna har ni sett på film när vi bara hoppar runt i ridhuset istället för att skritta. Sen har jag suttit upp några gånger men då hon betett sig som en tickande bomb har vi bara skrittat. Men igår kunde vi nästan trava som en normal häst. Det var kul!

Outlook-m2deb5ta

Det är en fantastisk häst. Visste ni att vi debuterade 155cm med 4 fel 2017? På vårt första SM tillsammans, i vår första SM-final. Hon har alltid varit så självklar denna häst, alltid haft lätt för sig trots sina nästa 180cm i mankhöjd. Hon är vacker, hon är snäll, hon rör sig fantastiskt, har lätt för att hoppa stora hinder och har ett bra huvud för hoppning.

Hoppas innerligt att vi kan ta oss tillbaka och att denna skada inte sätter totalt stopp. Hon är 11 år i år så vi har flera bra år till framför oss om allt går vägen.

När vi ändå pratar skadade hästar så verkar Kakan krya på sig fint. Vi har nu tagit av gipset, och hon har bara ett tjockt bandage samt en gips-skiva på framsidan av benet som hon får vara utan 1 timme om dagen.

Det är dags att börja stretcha senan men försiktigt försiktigt och lite i taget. Så senan inte läker ”för kort”, liksom. Hon är vid glatt humör och får gå en ca 100m lång promenad om dagen, haha.Outlook-legwmosc Copy

Vi masserar henne mycket och tar hand om hennes rygg och länd för att hon inte ska bli för stel och öm när hon står still så mycket. Om 1 vecka ska bandaget läggas om helt, sen är det 3 veckor tror jag tills vi ska tillbaka till Strömsholm där det ska ultraljudas och kollas upp igen helt enkelt. Hoppas på goda besked!

De andra hästarna sköter sig bra. Rasputin börjar faktiskt slappna av mer och mer och är trevlig att rida, tillridnings och försäljningshästarna är duktiga och känns bra, Bazinga är jättefin och känns pigg och fräsch, Ullis har varit livsfarlig senaste dagarna när det ramlat snö från taket på ridhuset men igår gick det att genomföra ett pass någorlunda bra.

Greta kändes lite tung och tråkig i slutet av förra veckan så hon fick vila ett par dagar, och kändes pigg och glad igen igår! Så jag hoppas vi slipper mer otur nu och kan fortsätta året framåt utan större problem!

Rid lugnt!

Outlook-qrndkffz
Rasputin.
Outlook-gacrzlho Copy
Försäljningshäst-Kalle.
Outlook-xmdwn0ui Copy
Söt-Greta.

 

Cornelia Rylén
7 februari 09:21

Bildbomb på Zaga – en liten fröken med humör likt sin mor

Bildbomb på Zaga – en liten fröken med humör likt sin mor

Idag tänkte jag bjuda på en fin liten bildbomb på Zaga (e. Ike – Sydney)! Mikas kompis Rebecca var här och hängde förra veckan, och fotade en liten snabbis när Zaga gick bananas i hagen! Så kul!

Dessa fina bilder är alltså tagna av Rebecca Adnell! Tack!

Det är så himla roligt med denna lilla Zaga, är så glad i henne! Är glad över att hennes mamma är Zwiggy, är glad över allt hon gör som påminner om Zwiggy, och är glad att hon verkar så himla fin och positiv!

Däremot minns jag också Zwiggys sämre sidor, haha. Jag minns att vi aldrig kunde leda henne till veterinärbesiktning de första 3-4 åren på tävling, vi fick sadla på, rida dit, sadla av, besiktiga och sen sadla på och rida tillbaka igen. Hon var livsfarlig att leda verkligen, för alla runt omkring. Men det gick över, minns kristallklart första gången jag kunde leda Zwiggy och Carro SAMTIDIGT utan att känna mig stressad. Det var en såndär gyllene stund i livet, haha.

Jag ser det humöret i Zaga också, men hoppas att vi kan uppfostra henne i tid. Vi är stenhårda och tolererar inga dumheter men det är inte alltid helt lätt när man leder både Zaga och Zwiggy samtidigt från hagen t.ex. Men vi jobbar på, Zaga är duktig!

Så roligt att ha de små hemma på gården och vara med hela tiden!
Det var det för denna gång!

Cornelia Rylén
4 februari 14:33

Tävlingsdags igen efter långt uppehåll

Tävlingsdags igen efter långt uppehåll

Hallihallå!
Veckorna flyter på nu känns det som. Tävlingarna närmar sig. Har varit ett extra långt avbrott från tävlingar för min del eftersom att jag åkte till Mexiko i November och fick helt enkelt pausa lite tidigare än vanligt. Men jag tror jag har fått tid att förbereda hästarna! Hade jag haft lite närmre och lättillgängliga tävlingar nu i början av året hade det suttit ännu bättre. Nu har vi valt att avstå några av de större tävlingarna i början av säsongen pga planeringsmissar och avstånd.

Men jag har bara Rasputin som ska gå stora klasser direkt, jag är trygg med honom och tror vi löser det ändå. Hoppas kunna ta mig ut för lite miljöträning någon gång innan hans första start i Kungsbacka v10. Vi var ju med på en clinic för ett par veckor sedan med mycket folk på läktaren, så det är jag väldigt glad för, att han fick lite miljöträning ändå.

Annars rullar det på, alla hästar rids nu förutom Zwiggy och hennes Zaga. Det är bara Carro som vi inte vet den exakta hälsostatusen på egentligen men hon skrittas och ska börja travas lite (förutsatt att hon inte är två meter upp i luften).

Jag var iväg och hoppade Bazinga i nytt ridhus i lördags, och slås av vilken fantastisk häst det är. Vilken kapacitet hon har, ger verkligen en helt fantastisk känsla. Hon tittar till lite ibland på läskiga hinder, men bara när hon är några galoppsprång iväg, jag får aldrig känslan av att vi inte kommer över. Hon har aldrig stannat på ett hinder sen hon var 3-4 och lite för fjantig och energisk för sitt eget bästa. 

När hon började hoppa ”vanliga hinder” som 4-5åring så minns jag att jag sa att man kunde känna av det dunder som jag trodde skulle komma med åren. Jag börjar känna dundret! Det är tufft. Jag tror hon kan hoppa stora klasser, hon har rätt kapacitet och rätt inställning till hinder. 

Cblogg1

Till Kungsbacka ska vi ha med oss 4 hästar, Rasputin ska gå 145-145-150cm klasser. Greta ska gå 130-130 och ev 135cm om hon tar sig till final. Bazinga ska gå 120-130cm, beroende på hur hon känns så går hon antingen 120, eller 130, eller ingen klass alls som tredje klass. Sen ska Loppan (Edelfee) som är här på tillridning få följa med, hon ska gå 120-120 och ev 125cm.

Så det blir roligt!
Det var allt för denna gång, rid väl!

Cblogg2
Världens sötaste Greta.
Cornelia Rylén
1 februari 11:30

Bra nyheter och väldigt tråkiga nyheter

Bra nyheter och väldigt tråkiga nyheter
Kakan, som har blivit av med sitt gips.

Hejhopp!

Idag har jag bra nyheter, och väldigt tråkiga nyheter. Dom tråkiga nyheterna är att Ilona tyvärr kastat sitt föl. Så otroligt sorgligt, vi såg så mycket fram emot den avkomman. Ilona har varit min tävlingshäst sen några år tillbaka och startat upp till 135cm, men hon blev mer och mer osäker på tävling och efter att vi försökt i över 1 år med att börja om från början med henne och stärkte självförtroendet, så fungerade det ändå inte på tävling.

Det gick i 110-120 klasser, men inte mer. egentligen hade hon enorm kapacitet, alltså en av de bästa hästar jag suttit på hoppmässigt. Men huvudet var inte som det skulle och hon var helt enkelt för feg. Vi visste inte vad vi skulle göra med henne och då skadade hon sig i början av förra våren och då valde vi helt enkelt att betäcka henne. Hon var dräktig med Cooper vd Heffinck och det var så spännande. Men tyvärr finns det inte mer. 

Veterinär har varit ute och tagit prover för att se så det inte är något virus det beror på. Men veterinär kunde också bekräfta att fölet var missbildat och det var därför Ilona kastat det. Så det känns ändå ”bra”, att inte Ilona verkar sjuk. Ilona är såklart trött och nedstämd men äter och rör på sig. Lider så otroligt mycket med henne, det känns så himla tråkigt. En riktig sorg och förlust. 

Img-20190131-wa0012Img-20190131-wa0008

Ett par goda nyheter är bland annat att Korven (Corvara) som också är dräktig, faktiskt fortfarande är dräktig! Hon mår bra och börjar bli ordentligt rund. Även min 1-åring Hidden Heliodor mår bra, trots att han skadar sig hela tiden. Jag tror det blir en otroligt vacker häst.

Ilona, Corvara och Hidden Heliodor står uppstallade på samma ställe, där de kan gå på lösdrift. Men bor faktiskt inomhus om nätterna, vi har tyvärr inte platsen hemma.

Img-20190131-wa0014
Corvara.
Img-20190131-wa0007
1-åringen.

En annan bra nyhet är att vi var iväg med Kakan (Cupcake PWR) som skadade sig väldigt illa för ca två månader sedan och slet av hela senan på höger bakben. Hon blev akut opererad på Strömsholm och har stått med gips i sin box sen dess. Gipset fick tas av vid återbesöket!

Nu har hon ett tjockt bandage istället med en skena på framsidan. Läkningen såg bra ut men det kommer ta tid. Men nu verkar det som om det inte är allt för långt bort att min stackars fina häst i alla fall kan gå ut i hagen eller åtminstone ett varv runt stallet!

Vi håller ALLA tummar för att det ska läka på bästa möjliga sätt!

Img-20190131-wa0000

Sen Kakan fick av sig gipset så har hon sovit hela dagarna, innan kunde hon inte ligga som en ”vanlig” häst ligger ner, men nu verkar hon kunna ligga mycket mer bekvämt och tycker livet är så mycket bättre igen!
Det var allt för denna gång!

Cornelia Rylén
28 januari 16:33

Iskallt i ridhuset och hunden Mårten envisas med att vara med

Iskallt i ridhuset och hunden Mårten envisas med att vara med
Min lilla hund Mårten som envisas med att vara med i ridhuset i kylan. Gott med grenar tycker Kakan.

Livet på gården är kallt nu, här om dagen hade vi 16 minus på morgonen. Känns kallare i ridhuset när jag går in där cirka 07:30 på morgonen, som om all kyla från natten har samlats där och vill slå mig i ansiktet. Jag har givit upp mina smidiga ridvantar, ökat antal strumpor i stövlarna och har fodrade ridbyxor. Jag överlever, men jag saknar ett något varmare klimat där man kan ha smidig uttrustning på sig när man rider för att få bättre känsla. Det är i alla fall inte lerigt!

Hästarna känns fina, Bazinga har varit jättebusig hela veckan. Näst intill knäpp, faktiskt. Har haft två inbokade provridningar på henne men dom avbokades i sista sekund, tyvärr. Mamma tror ”det är någon mening med det” men jag vet inte ja, haha! Hon känns väldigt fräsch, spänstig och börjar arbeta i bättre balans fram till hinder nu. Planen är att ta med henne till Kungsbacka vecka 10 där hon får debutera 130 cm om hon känns bra! Skulle vara jättespännande.

Cornelia3
Kyligt i morrhåren efter ett svettigt pass! Tittut!

Under veckan har vi varit iväg med Greta till ett annat ridhus i närheten för att miljöträna lite och hoppa. Hon har varit så himla fin och lugn hemma men när vi kom dit så bockade hon iväg direkt när jag hoppade upp och det tog några varv i galopp innan vi kunde vara lugna nog för att trava som vanligt, haha.

När hon varvat ner lite så hoppade hon väldigt trevligt, fick en positiv och fin känsla även på ett par lite större hinder så det var roligt, ser så mycket fram emot att följa vad denna häst kan göra framöver!

Cornelia1
Greta från i veckan när vi var iväg.
Cornelia2
Greta!

De andra hästarna rullar på också, Rasputin har mest jobbats från marken denna vecka efter clinicen, lugnt arbete i pessoa-selen har det blivit. Nu får han två dagars vila under helgen för lite återhämtning. Kommande 2-3 veckor kommer vi köra styrka och sen kommer vi börja förbereda oss för Kungsbacka v 10 där han ska direkt in och hoppa 145-145-150cm klasser. Spännande!

Lilla Kakan kämpar på med sin boxvila, vi underhåller henne med massage varje dag, borstning, hon får extra mash, slickstenar hit och dit och lite grenar. Blir spännande att se vad vi ska göra när gipset får åka av om några veckor. Hoppas verkligen hon kan återhämta sig!

Avslutar (se bilden högst upp) med en bild på min lilla hund Mårten, som bäddades in i filtar när han envist skulle sitta där i kylan och titta på när jag byggde upp hinder i ridhuset. Söt!

Det var allt för denna gång. Ha det fint, rid lugnt!

Cornelia Rylén
25 januari 08:37

”Ni bara måste se det här klippet på Carro!”

”Ni bara måste se det här klippet på Carro!”

Jag måste dela med mig av förra veckans roliga klipp på min Carro! Carro har ju vilat mer eller mindre sen förra hösten, då vi kände att hon inte hoppade helt som vanligt. Ju mer hon vilade ju sämre blev hon, och sen dess har vi försökt hitta problemet. Vi har tillsammans med veterinär hunnit komma fram till ett upplägg som vi hoppas ska fungera, och just nu är det dags att börja skritta uppsuttet och sen påbörja travintervaller.

Filmen visar när jag skrittat henne ett par varv och sen kortat tyglarna för att jobba henne lite lösgörande i SKRITT, jag hade ingen tanke på att trava alls. Känner hur taggad hon är när hon går och spänner sig, och sen får hon fnatt, haha. Red ju utan stövlar för att jag bara tänkt skritta eventuellt trava en långsida om hon var lugn.

Sen hoppas jag av hela mitt hjärta att hon kan bli frisk och hålla sig frisk så vi kan komma tillbaka till tävlingsbanorna igen. Hon har ju faktiskt tävlat upp till 155 cm klasser och är 11 år i år, så hon är inte så ungdomlig och orutinerad som hon kanske verkar i detta klipp!
Det var första uppsuttna skritten på någon månad. Hon är i alla fall söt, och glad! Efter denna dag har vi sadlat och tränsat och bara gått med henne i ridhuset samt sprungit ett par långsidor, haha. Hoppas sätta mig upp snart igen och hoppas hon håller lugnet och kan sättas igång nu som en vanlig häst!

Cornelia Rylén
20 januari 22:30

”Rasputin lugn och trevlig på clinicen – över all förväntan”

”Rasputin lugn och trevlig på clinicen – över all förväntan”

Halloj!
I lördags så hade jag den fina möjligheten att vara med på en clinic för Fredrik Jönsson! Jag skulle ha med en svårklasshäst och Rasputin ställde upp.

Img-20190119-wa0000
Här är vi innan avfärd mot clinicen.

Rasputin har varit helt vild hemma, har knappt kunnat trimma honom. Har ridit långa pass senaste veckorna i hopp om att lugna ner honom, men inte känt någon direkt effekt hemma. Han blir så fruktansvärt spänd hemma och så fort han söker sig ner i lägre form så blir han rädd för något och hoppar till, och är tillbaka i spänning igen. Det är ett evigt jobb bara med att få bort spänningen, som i sig inte är speciellt svårt, det är bara inte långvarigt när det släpper, haha.

20190119_081931

Han jobbar otroligt bra i pessoaselen så där går han flera dagar i veckan. Vi har i alla fall jobbat på inför denna clinic med förhoppningen om att han skulle hålla sig lugn, och det fungerade jättebra! Han var väldigt lugn och trevlig, över all förväntan.

När han kom in i stora ridhuset där clinicen skulle äga rum, så var han väldigt spänd. Då kommer hans gamla ryggskada fram lite och han upplevs ojämn, tar ett kortare steg med vänster bak. Men för er som var där och eventuellt blev oroliga, ni kan vara helt lugna. Rasputin mår finfint och är genomkollad många många gånger sen skadan ägde rum för 6-7 år sen. 

Outlook-l0k0iohu

Rasputin varvade ner så fort vi satte igång med träningen. Vi började med en S-båge över cavalettibockar, jag har aldrig hopptränat Rasputin tidigare och visste inte riktigt hur han skulle uppföra sig. Hemma är han ju som sagt väldigt svår och spänd men innerst inne är jag ändå trygg i att jag har bra koll på honom på marken, han är ju väldigt lyhörd även om inte lydnaden alltid syns då han blir spänd.

Han gjorde denna S-båge väldigt fint, det var något byte som kom lite sent vid ett tillfälle, typ. Sen hoppade vi lite mindre hinder på en linje. Hindren höjdes successivt och vi hoppade igenom lite olika linjer. Rasputin kändes fin hela tiden, det var någon av rundorna bara där han blev lite het och spänd, men det gick över som tur var!

Det var väldigt trevligt alltihop, det var enkla linjer med generellt lite längre distanser, eller för mig lite längre distanser. Jag hoppar ofta i lite undertempo hemma, väl medvetet för att träna styrka. Upplever inte att jag haft några problem med ”tävlingstempo” trots det.

Och på just Rasputin lägger jag ogärna upp tempot för tidigt, det orsakar bara spänningar och stress. Så där fick jag ta in ett galoppsprång extra under första delen av träningen, tackar och bockar för det! När hindren blev något högre så kunde vi enkelt gå på de tänkta antalet galoppsprång.

Det var en bruten linje från ett räcke till en räcke-räcke kombination med två galoppsprång, där behövde vi låta galoppen flyta på rätt bra för att nå fram utan stress, vilket gjorde det rätt kort i kombinationen. Det var hälsosamt, men också alltid lika roligt att känna hur försiktig Rasputin är. Det är verkligen en fantastiskt fin häst med så många kvalitéer.

Här nedan är film från sista rundan vi gjorde. Det var roligt att få vara med och jag är glad att Rasputin fick sig en genomkörare på bortaplan dessutom inför en hel del människor, bra dag helt enkelt! Tack alla inblandade!

Cornelia Rylén
16 januari 07:59

”Folk litar för mycket på övningar”

”Folk litar för mycket på övningar”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Hallå!

Jag gjorde ett inlägg på min instagram där jag bad om lite tips om vad jag skulle blogga om, något speciellt tema eller liknande. Direkt kom det in en massa önskemål om övningar, för att förbättra det ena eller det andra.

Insåg direkt att jag vill skriva på bloggen om att övningar är otroligt överskattade.
Överskattade är kanske fel ord. Men jag tycker folk litar för mycket på övningar. En övning är ingenting värd om den genomförs slarvigt. En övning är inte till för att lösa alla dina problem. DU är till för att lösa problemen. 

De övningar jag möjligtvis kan köpa är dem som hjälper lite oavsett ryttarens inverkan, som studs och enklare serier. Där det finns chans att bygga styrka hos hästen utan speciellt mycket teknik. Däremot kan du få ut otroligt mycket MER av enkla övningar om du tänker till lite. Inte bara tar dig från A till B, utan funderar på vad man vill få ut av det hela.

Jag har egentligen ingenting alls emot övningar. Jag gillar övningar. Det är för mig som tränare ett trevligt sätt att variera lektionerna och hålla eleverna sysselsatta. Men uppstår problem under en lektion, så tar jag ju i princip aldrig hjälp av en övning, utan vi snarare avbryter övningen och löser problemet.

Själv gör jag inte övningar speciellt ofta, bara styrkeövningar. Jag tycker det handlar om teknik och kontroll. Jag tycker ryttare generellt (på en relativt låg nivå, dvs ej professionella ryttare) är rätt dåliga på att tänka på vad dom gör som ryttare. Hur blir ALLT man gör bättre? Spendera mer tid åt att känna. Hur känns det? Hur bär sig hästen, vilket typ av steg har den. Vad gör vi åt det? RID mer med hästen.

Det lallas runt för mycket, i all välmening absolut, förstå mig rätt. Men jag tycker många ryttare spenderar till exempel en hel framridning utan att göra något vettigt, väntar på bättre tider ungefär. Uppmärksammar saker som att ”hästen känns spänd” eller ”jag tycker den känns stark i höger varv” till exempel, men gör ingenting åt det och funderar inte på vad det kan bero på. Jag förstår att alla inte vet hur man löser problem, att man inte vet vart man ska börja. Men har man verkligen försökt? Har man funderat, lugnat ner sig, och känt efter? 

Det är lite som att man tror att man inte lär sig någonting förrän man får en uppgift eller en övning. Jag tror att man lär sig mest bara av att utveckla allt man gör, stort som litet. Ridning är ju fantastiskt på det viset, det finns SÅ mycket att göra.

Vet inte hur långt jag kan dra detta riktigt, har svårt att göra en riktig poäng av det. Jag tycker bara det finns så himla mycket att experimentera med, känna sig fram till, lära sig och ha roligt med utan att man får en övning framförsig. Det kan handla om både markarbete och hoppning. Och jag tror många missar det, inte tänker på det. Har så bråttom att lära sig att man inte lär sig något, ungefär.

Så jag avslutar väl det hela med att ni får se det som ett tips, känn efter mer, fundera mer (blanda inte ihop detta med att över-analysera, jag menar bara att man ska fundera på hur allt hänger ihop, backa bandet lite och hitta orsaken, stor som liten, till varför det känns som det känns) och variera ridningen mycket, vad ni än gör!

Rid väl och beröm era hästar mycket!

Cornelia Rylén
12 januari 11:05

Hoppglädje deluxe med unga Zaga

Hoppglädje deluxe med unga Zaga
Unga Zaga visade sig tycka det var superkul att hoppa hinder när hon besökte ridhuset. Foto: Privat

Tjoho! Idag tänkte jag bjuda på lite glädje i form av min fina fina lilla skitunge till häst, Zaga! Hon är nu 7,5 månader gammal och så himla skön.

Men, först måste jag rätta till en miss jag skrev i förra inlägget, jag fick skäll av Linus. Jag skrev att om man tippar hästen med spöet mer än två gånger så blir man utesluten. Men icke, säger överdomaren. Man blir nämligen avstängd, till och med. Linus påpekar också att jag för ett par år sedan inte hade någon aning om att man blev utesluten på tredje stoppet i 1,10 cm klasser och lägre, inte på andra stoppet som jag trott. Det har inget med saken att göra men han tyckte jag skulle skämmas.

Så, då var det avklarat, jag ber om ursäkt för den felaktiga informationen. Nu till det lite roligare!

Vi tog med oss Zaga (hon heter egentligen Ziksághzagazóoo och är efter Ike – Sydney, dotter till min gamla tävlingshäst Zwiggy som hoppat upp till 1,50 cm med placering) ner till ridhuset när vi skulle plocka bort alla hinder och bommar, och lät henne leka lite. Hon är rolig för hon får direkt spelet och springer runt runt, över alla bommar som finns, jätteglad.

Hon verkar liksom inte spänd, upprörd eller rädd, bara glad. Lite upprörd blir man ju såklart när man springer för sitt liv non stopp i flera minuter trots att man är en otränad liten räka, men hon är så söt! Hon uppför sig som att hon är ute på ett stort äventyr och har kul!

Hon sprang samma ”runda” varv efter varv, över galoppbommar och två bommar som låg på en linje. Efter 5-6 varv över samma saker så la jag upp en av bommarna hon sprang över, så det blev ett snett räcke, hon tvekade inte en sekund utan hoppade bara lite högre, haha. Så himla rolig.

Hon är väldigt vänlig, men varken jag eller Mika vågar lita på att hon inte kommer springa rätt över oss om vi inte flyttar på oss, hon liksom fäster blicken i en och springer rakt mot en, jättesöt men även fast hon är en liten fjant så får man nog rätt ont om hon springer rakt in i en med full kraft, så vi hoppar helt enkelt undan utan att ta risken.

Vi hade väldigt roligt, det är en rolig häst att umgås med och titta på. Väldigt personlig, glad och knäpp, samtidigt samarbetsvillig. Ska bli så himla kul o se hur hon blir i framtiden, förhoppningen är ju min nästa tävlingshäst, såklart!

Här kommer lite videos, hoppas ni tycker hon är lite söt och rolig som jag tycker, även om jag förstår att jag kanske är lite partisk.

Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-