Utvärtes ultraljud avslöjar spolmasken

Spolmasken är den största inälvsmasken hos hästar och är främst fölets och unghästens parasit; den förekommer sällan hos hästar över tre år.

Att föl har spolmask brukar visa sig i ruggig päls, nedsatt aptit och hängbuk. Ett annat typiskt tecken är att fölet har en särskild torrhosta som uppstår när spolmasklarverna kommit till lungorna.

Kan ge allvarliga magproblem

Efter att larverna har hostats upp sväljs de ner till magen, där de utvecklas till fullvuxna maskar.

En fullvuxen spolmask kan bli 10-20 centimeter lång och föl med mycket spolmask kan få diarré eller förstoppning.

För några år sedan gjorde en av världens ledande parasitologer, Martin K Nielsen vid Gluck Equine Research Center i USA, en studie kring att finna spolmask hos föl genom att undersöka deras buk från utsidan genom ultraljud.

Han fann då att det gick att se spolmaskar på detta sätt, om det fanns fler än tio fullvuxna maskar i fölen.

Enkel undersökning

På de stora fullblodsstuterierna i Kentucky brukar man göra utvärtes ultraljudsundersökning av fölens lungor för att kontrollera om de har rhodococcus equi-infektion, så det var enkelt att även undersöka eventuell förekomst av spolmask.

I Sverige är det lite annorlunda. Klinikveterinär Anna Eriksson, Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg, förklarar:
– Vi gör ofta utvärtes ultraljud på buk i samband med kolikundersökningar för att ta reda på varför en häst drabbats av kolik.

– Dessa undersökningar är extra värdefulla på föl och mindre hästar, som på grund av sin storlek inte kan undersökas via rektalundersökning så som vi gör på större hästar. Vid ultraljudsundersökning händer det att vi ser spolmask hos föl, men det är inte en undersökningsmetod som vi använder för att specifikt diagnosticera spolmasksinfektion.

Skillnad mellan länder

Anna Eriksson känner till studierna från USA.
– De handlar om att göra ultraljudsscreening för att bedöma vilka föl som har en så stor spolmaskbörda att de är i riskzonen att utveckla kolik, och för att hjälpa till att avgöra bästa behandlingsprotokoll för den enskilda individen.
– En stor skillnad mellan USA och Sverige är att vi inte alls ser samma resistensproblem med avmaskningsmedel som man gör i USA, där man av tradition har avmaskat mycket ofta.
– De traditionella avmaskningsstrategierna mot spolmask fungerar väl här.