”Om det är kallare än minus 30 skrittar jag bara”

När temperaturerna ligger under minus 20 en längre period går det inte att låta bli att rida för att det är kallt. Det vet ridinstruktören och väktaren Amanda Åsgård, som numera bor i Nattavaara strax söder om Gällivare.

– Jag har inte märkt någon skillnad på hästarna. Mina går på lösdrift och det har funkat bra. Men jag brukar sällan rida på om det är under 30 grader, då skrittar vi både för hästarnas luftvägars skull och för min egen, säger Amanda Åsgård.

Rekordet för en ridtur är minus 43 grader. Svaret på frågan om hur det var är:
–  Kallt.

Skoterkängor

Amanda Åsgård brukar rida i dubbla t-shirts, underställ, en tjock fleece och skoteroverall.
– Men dunkappa funkar faktiskt också bra. Skillnaden här är att så länge man klär sig för kylan så är det okej. När jag åker och hälsar på släkten i Stockholmstrakten är det en helt annan kyla, jag brukar frysa när jag kommer ner för det är så fuktigt i luften.

På fötterna är det skoterkängor som gäller.
– Det är det enda som räcker till, annars fryser jag om fötterna. Jag har distansstigbyglar, korgar, så det fungerar, säger Amanda Åsgård.

Ett tips är att ylleunderställ och yllesockor är bäst – men att bambu också kan duga.
– Och glöm inte att ha mobilen nära kroppen när det är kallt, annars laddar den ur.

Vinterturism

Anledningen till flytten norrut är att Amanda Åsgård och hennes sambo drömmer om att jobba med turism. Skoterturer, slädturer och snöskor finns med i framtidsdrömmarna.
– Och turridning, men jag måste skaffa fler hästar då.

De hästar som finns på gården i dag är en PRE, två araber och en tinker, och den nya platsen har gjort det möjligt att motionera dem allihop på samma gång. Amanda Åsgård rider en av dem, medan de andra hänger på.

– Där hästarna står finns det bara två grannar och det är tre kilometer till närmsta 50-väg. Jag håller på med klickerträning så de kommer oftast på inkallning. De har blivit rädda och dragit iväg säg en gång av hundra, men då håller de sig nära stallarna.

Vad säger då ett stockholmspar om att bo i norr, på landet?
– Vi trivs jättebra. Det är ett lugnare tempo och en riktig vinter, man slipper lerperioderna. Vi har en månad med lera på hösten och en på våren, annars är allt fruset så det har sina fördelar, säger Amanda Åsgård.