Rolf-Göran Bengtsson:”Jag stänger inga dörrar”

Det är inte bara en sida, utan flera, som vänts i Rolf-Göran Bengtssons egen historiebok.

De tidigare kapitlen har handlat om hans liv och gärningar som mästerskapsryttare. På hästar från Sandbyvillans Paradiso (EM S:t Gallen 1995, VM i Haag 1994, OS Atlanta 1996), ända till Zuccero HV i OS i Paris i fjol.

Och med mästerskapsframgångar som EM: brons och lagsilver 2001 på Pialotta, guld 2011 på Ninja La Silla, lagbrons 2013 på Casall Ask och lagguld 2023 på Zuccero; VM: final (fyra) med Casall Ask; OS: lagsilver 2004 med MacKinley och silvermedalj med Ninja La Silla i Hongkong 2008. 2011 fick Rolf-Göran Jerringpriset och han var fanbärare för Sverige vid OS i London 2012.

Fler kapitel?

Allt detta finns redan i Rolf-Görans egen historiebok. Och den får gärna utökas med ytterligare kapitel. Inte minst omgivningen, alla hans följare och beundrare, ser honom mycket gärna i mästerskap några gånger till. Han hade ju faktiskt tänkt det själv. Men så togs den tilltänkta mästerskapshästen Zuccero ifrån honom i våras.

– Men jag stänger inga dörrar. Dyker det upp en häst med kapaciteten, som har kommit lite längre, då vill jag gärna vara med igen, säger Rolf-Göran, som har många lovande yngre hästar i stallet.

– Men innan de är i ålder att gå i de stora sammanhangen är det risk för att jag för gammal, resonerar 63-åringen.

Långt samarbete

Casall Ask, Zuccero HV, liksom bland andra Quintero, Clarimo och Crunch, är hästar som framgångsrikt tävlades av Rolf-Göran och som ägs/ägdes av Holsteiner Verband. I 25 år samarbetade Rolf-Göran med det tyska avelsförbundet.

– Det började egentligen när jag fortfarande bodde hemma i Sverige. Lasse Forsström sålde semin för Holstein och han tog med mig till en hingstvisning där jag red tre hingstar för Holsteinerförbundet.

När Rolf-Göran efter sina år hos Jan Tops startade eget tillsammans med dansken Bo Kristoffersen inleddes samarbetet med Holsteiner Verband.

– Jag fick många unga hingstar från dem. Visst var det en del av dem som vi bedömde inte hade någon framtid, så dem satsade vi inte på. Men vi hittade också en dold pärla som Casall Ask.

– De flesta var unga när de kom till mig, men jag fick också några som kommit längre, som Quintero, Clarimo och Crunch. 

Ändrad strategi

Näst i raden var Zuccero, som växte och gjorde en lysande karriär. Genom åren dök det ständigt köpvilliga intressenter men svaret var alltid nej. Zuccero var inte till salu. En plötslig ändring av strategin hos Holsteiner Verband innebar dock att Zuccero skulle säljas. Bidragande orsak till ändringen var högst troligen svikande betäckningssiffror från avelsverksamheten.

– Man kan säga att detta var orsaken till att våra intressen gick åt olika håll, så samarbetet avslutades, säger Rolf-Göran.

– Konkurrensen på hingstsidan är jättestor nu och dessutom betäcks färre ston generellt.

När Rolf-Göran sade tack och adjö lämnade han också ifrån sig Keaton och Charaktervoll.

– Det var två väldigt fina hästar som jag gillade.

Egenproducerade hästar

Rolf-Görans karriär som ryttare är långt ifrån slut, även om han nu inleder ett nytt kapitel.

– Jag tycker fortfarande att det är kul att rida och tävla. Jag reser inte lika mycket som tidigare men jag tävlar väldigt ofta, på lite mindre arrangemang. Det blir också många kurser på olika håll och elever.

Numera rider han mest egenproducerade hästar, tillsammans med hustrun Evi och stallets beridare, italienaren Leonardo Canepani.

– Vi får fem–sex föl varje år. Många behåller vi och utbildar och säljer.

Han har också fortfarande en del samarbeten med hästägare, som Sebastian Rhode, manager på Hengststation Maas J Hell. Därifrån kommer 6-åringen Chavaros II (e Charleston-Con Air) som imponerat vid sina unghästtest, och en 5-åring som är på väg in.

Från B-Horses har han tre hästar, bland andra 8-årige Cosinus Lvp Z (e Corico Z-Figo de Muze), som var med i Falsterbo.

I stallet i Itzehoe finns även den egna 6-årige SWB-hästen Red Gem Plus (e Emerald-Kannan) och en 5-åring e Keaton-Casallito.

– De där två sticker ut lite.

Det gör även familjen Bengtssons egenuppfödda, godkända hingst Cultino EB (e Casalltino u Evis framgångsrika sto Ulika), som står på station i Sverige via Lövsta.

– Cultino är en lätt häst, smidig. Han är min typ av häst, säger Rolf-Göran.

Dottern tar över?

De många unga hästarna har framtiden för sig, flera av dem förhoppningsvis på mästerskapsnivå. Högst troligt då inte med Rolf-Göran i sadeln. Kanske så småningom med nästa huvudperson i den bengtssonska historieboken. Dottern Pamina är nämligen minst sagt hängiven och på plats i Falsterbo önskar hon inget hellre än att få rida childrenklasserna.

– Men jag får vänta till nästa år. Jag är för ung, säger snart elvaåriga Pamina.

Trots att pappa är en av världens skickligaste ryttare får Pamina hålla låg profil.

– Vi sätter absolut ingen press på henne. Men vi hjälper henne, satsar vårt kunnande på henne och supportar henne så mycket vi kan, säger Rolf-Göran.

Så snart kanske det blir läge för första kapitlet i en andra bok om den bengtssonska framgångshistorien.

Fakta

Rolf-Göran Bengtsson

Ålder: 63 år.

Bor: Itzehoe, nordvästra Tyskland.

Familj: Frun Evi, dottern Pamina, 11.

Aktuell: Har avslutat sitt samarbete med Holsteiner Verband och blev därmed av med mästerskapshingsten Zuccero HV. Kan ändå tänka sig satsa på nya mästerskap, om rätt häst kommer till stallet. Har en rad fina yngre hästar, bland andra Caillan, Cultino EB, Chavaros II och Cosnus Lp.

Framgångar jag minns bäst: 1996 när jag med Sandbyvillans Paradiso var förste svensk att vinna Grand Prix i Scandinavium. Derbysegern med Magini i Falsterbo 1994, avslutningen med Casall när han vann Grand Prix i Hamburg. Och så klart EM-guldet och OS-silvret med Ninja La Silla.

Favorittävlingsplats: Det är flera, jag ger gärna en eloge till Falsterbo och jag rider gärna i Monterrey, Aachen och Hamburg.

Värsta tävlingsminnet: Fjärdeplatsen i VM i Caen 2014 med Casall. Bara att komma till en VM-final är i och för sig väldigt bra men fjärdeplatsen kändes ändå som ”scheisse”.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 11/2025.