Hon tävlar i fem olika ridsportgrenar

Varför har du valt att tävla i så många grenar?

– För att det är så roligt, och utvecklande. Varje gren är unik och kan bidra till att du lär dig något nytt, och du tar med dig kunskap från en gren som kan användas i en annan. Jag och min bästa kompis Dalia har också tävlat tillsammans i några av grenarna.

Vilka fem grenar är det?

– Dressyr, hoppning, working equitation, distans och mounted games. Jag har också tävlat fälttävlan, men det var 2024.

Var det debut i någon av dem i fjol?

– Ja, i distans och i mounted games. Jag höll på med mounted games när jag var mindre, så det var kul att prova det igen.

Läser du alla TR för grenarna innan du startar?

– Ja, det är kul att nörda ner sig och lära sig om de olika grenarna. I WE får du exempelvis tävla B-ponny även när du är äldre än 13 år om bara ekipaget är proportionerligt, så ett tag tävlade jag B-ponny och storhäst samtidigt.

Hur många hästar behövs det för att tävla i fem grenar?

– Jag har en häst, min lusitano Globo, som jag tävlar i dressyr och WE, och så lånar jag mammas D-ponny Django, för mamma är inte lika modig när det gäller att tävla.

Du tillhör ju juniorlandslaget i working equitation, är det ändå favoritgrenen?

– Ja, så är det. Och av de tre momenten dressyr, teknik och speed är det tekniken som är roligast, för den handlar om precision och problemlösning för att få till varje hinder perfekt. Och Globo älskar det. Så fort vi plockar fram ett WE-hinder tänder han till.

Har Globo en bakgrund som WE-häst?

– Inte direkt. Vi importerade honom från Portugal för ett och ett halvt år sedan och då hade han tävlat lite dressyr, gått på ridskola och gjort två WE-tävlingar. Men lusitanos är väldigt lämpade för WE med sitt temperament och förmåga till samling.

Både han och Django är vita. Vem tvättar dem före tävling?

– Det gör mamma, och hon är van. Jag har haft fyra skimlar på rad. Vi är inte så mycket för bruna hästar. Men min morfar Lars sköter mockningen. Han är i stallet varje dag och mockar.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 2/2026.