Forskningen sätter ljus på kvinnliga ryttares hälsa och välmående

Majoriteten av ridsportens utövare är kvinnor – som genom livet går igenom en hel del. Forskaren Victoria Lewis, Storbritannien, har jobbat med forskning om dessa kvinnor de senaste 15 åren. Hon har själv även tävlat inom både hoppning och fälttävlan.

I samband med en föreläsning vid Horse Welfare Summit på Flyinge pratade hon om den kvinnliga ryttarens hälsa, välbefinnande och prestation, och lyfte samtidigt fram viktiga ämnen som ofta har förbisetts inom ridsporten. Fokus låg bland annat på menstruationscykeln, graviditet, klimakteriet, bröstbiomekanik, kronisk smärta och hur samhället kan hjälpa kvinnliga ryttare. Lewis menar att stöd för kvinnliga ryttares hälsa och välbefinnande inte bara gynnar varje idrottare – utan dessutom kan förbättra samarbetet mellan häst och ryttare.

Att rida under och efter en graviditet

Lewis berättade bland annat om den studie som publicerades tidigare i år, där forskare från Hartpury University i Storbritannien undersökt upplevelserna av graviditet och att komma tillbaka till sporten efter en förlossning. 729 ryttare deltog i studien, som tog upp både de fysiska och psykiska utmaningar som kvinnor kan mötas av.

Resultaten visade bland annat att flera kvinnor gärna fortsatte att rida när de blev gravida, beroende på deras upplevelse av hälsa och självförtroende. De ryttare som tränade eller tävlade på högre nivå fortsatte oftare att rida även senare under graviditeten. Dessa ryttare hade också större chans att återvända till ridningen snabbare samt hade större chans att komma tillbaka till samma nivå även efter att de fött barn.

25 procent kom inte tillbaka till samma nivå efter förlossning

Bland de ryttare som slutade rida efter att de fött barn var de vanligaste orsakerna tidsbrist, sänkt självförtroende, balansproblem, inkontinens, trötthet eller smärta. Flera ryttare som deltog i studien började rida igen inom ett år efter förlossningen. Däremot svarade mer än en fjärdedel av deltagarna att de aldrig kom tillbaka till sin tidigare tävlingsnivå efter att de hade fött barn.

Victoria Lewis menar att detta visar på hur individuell upplevelsen kan vara för olika kvinnor. Många ryttare fortsätter att rida utan problem, men det finns utmaningar som kan påverka både självförtroende, prestation och återgång till tävling. Lewis menar också att forskningen på detta område är begränsad och hon hoppas att studien ska bidra till viktiga diskussioner kring kvinnliga ryttares hälsa och välmående.  

Stöd i sporten genom hela livet

Lewis tog även upp exempel på forskning kring menstruationscykeln och idrott. Smärta, trötthet och humörförändringar var några av de symptom som flera kvinnor inom olika idrotter kan uppleva under cykeln. Lewis menar att kvinnor haft flera utmaningar inom sport genom åren. Hon tar upp exempel på forskning då en del atleter rapporterat att de undviker fysisk aktivitet när de har mens, för att undvika en pinsam situation.

Skillnaden mellan ridsport och flera andra idrotter, menar hon, är att ryttarna kan vara aktiva inom sin sport i princip hela livet.

– Du kan tävla på hög nivå som ungdom, men vi har även sett 70-åriga ryttare rida OS. För att försäkra oss om att ryttarna kan hålla sig hälsosamma och vilja fortsätta utöva sin sport upp i åren, behöver vi även se helheten för hur vi, som till exempel tränare, kan hjälpa våra ryttare, säger Victoria till Ridsport.

En ryttare behöver känna sig väl förberedd inför uppgiften, såväl fysiskt som mentalt. I olika delar av livet kan man därför behöva olika typer av stöd.

Oavsett vad du upplever som kvinna så ska du veta att du inte upplever det ensam.

Tradition en utmaning

– En utmaning är att ryttare tidigare inte riktigt har setts som atleter på samma vis som andra. Man har ansett att det varit hästen som är atleten och kanske har vi därför inte tänkt på alla aspekter av ridningen som faktiskt kan förbättras. Att rida är både fysiskt och psykiskt krävande.

– En annan utmaning hänger ihop med den traditionella kulturen inom ridsporten. Vi vill visa att vi kan träna och tävla på lika villkor, både män och kvinnor. Vi hoppar upp igen så fort vi ramlat av och har lärt oss att vi behöver vara tuffa som ryttare.

Lewis menar därför att denna tradition gör att ryttare kanske inte alltid tar upp problem med exempelvis smärta eller dåligt självförtroende.

– Det är viktigt att prata om sådana saker, säger hon.  

Att prata mer om exempelvis mensvärk, klimakteriebesvär eller förlossningsdepression kan göra skillnad.

– Vi måste vara medvetna om att dessa saker påverkar flera kvinnor. Det kan i sin tur leda till att de inte vill delta i sin idrott. Om det skapas en barriär som hindrar kvinnan från att delta i ridsporten är vi inom sporten skyldiga att prata mer om hur vi kan hjälpa dem, säger Lewis.

Oavsett vad du upplever som kvinna så ska du veta att du inte upplever det ensam.

Saknas en anpassad bh för ryttare

Ett exempel som Lewis tog upp vid sin föreläsning handlade om vilken bh som ryttare föredrog vid ridning.

– De flesta sport-bh:ar är tillverkade för löpning. En löpare använder plagget under sitt träningspass och tar sedan oftast av den. Ryttaren däremot kan rida flera hästar under samma dag och har ofta på sig samma kläder hela dagen, vilket i längden inte visat sig vara lika bekvämt, säger hon.

I en studie gjord vid University of Portsmouth, fick ryttare testa att rida med flera olika bh:ar. 70 procent av deltagarna svarade att det krävs förbättringar i designen av bh:ar för ryttare. Det finns behov av en bh som är specifikt anpassad för kvinnliga ryttare, som både ger support och samtidigt möjlighet för ryttaren att utöva sporten optimalt.

Behövs mer forskning om ryttare i klimakteriet

Ytterligare ett exempel handlar om ryttare som hamnar i klimakteriet – ett stadie som varje kvinnlig ryttare går igenom, men trots detta finns knappt någon forskning på ämnet. Lewis nämner dock en studie från 2026 där 75 procent av de medverkande kvinnorna berättade att deras självförtroende i sadeln blev sämre efter att de hamnat i klimakteriet.

– Den mentala aspekten är viktig, speciellt i klimakteriet. Kanske om dessa kvinnor fick rätt hjälp hade de kunnat återfå självförtroendet och fortsätta rida. Det krävs därmed ytterligare forskning på ämnet för att kunna skapa underlag för att ge idrottarna rätt råd för situationen, säger Lewis.

Hon påpekar därför vikten av tränarnas medvetenhet kring detta, samt uppmuntrar kvinnor i klimakteriet att fortsätta träna och vara fysiskt aktiva. Att normalisera att prata öppet om klimakteriet var ett önskemål från samtliga deltagare i studien.

Vilka råd har du till de kvinnor som känner igen sig i det här?

– Som ett samhälle måste vi vara öppna, stöttande och våga prata om det här. Det finns även en roll för organisationer och föreningar som genom utbildning kan tillgodose oss med resurser för att guida kvinnor till hur de kan få hjälp.

– Oavsett vad du upplever som kvinna så ska du veta att du inte upplever det ensam. Oavsett utmaning finns det flera kvinnliga ryttare som upplever exakt samma sak. Om vi pratar och samarbetar kan vi kanske komma på lösningar.