Klimakteriet får många att sluta rida

En tredjedel av de kvinnliga ryttarna slutar rida under klimakteriet, visar en brittisk undersökning. Ryttaren Lena Björk kan förstå resultatet.

– När klimakteriet härjade som värst var det inte tal om att sitta i sadeln, säger hon.

Den brittiska forskningen, gjord av Steph Bradley, ridlärare, sadelutprovare och student vid Gloucestershires universitet, visar chockerande resultat. Bradley frågade 1 600 kvinnliga ryttare i klimakteriet om deras erfarenheter. 68 procent sade att de tappade lusten för att rida på grund av sina besvär. En tredjedel slutade rida helt eller delvis. 700 ryttare – knappt hälften – fick sämre självförtroende, trots att de hade ridit i många år.

”Många förlorar gnistan”

Nina Sommerfeld är inte förvånad. Hon är specialistläkare i obstetrik och gynekologi och grundare av Noonakliniken i Stockholm, en gynekologisk mottagning inriktad på klimakterierelaterade frågor.

– Under klimakteriet är det vanligt att känna en slags trötthet. Många förlorar gnista och geist. 

Det kan Lena Björk, 58, skriva under på. Under tre års tid tappade hon totalt lusten för att rida. Det fanns varken ork eller vilja.

– Jag förstod inte vad det var, och varför jag kände så. Jag trodde att tröttheten, stressen och sömnbesvären berodde på att jag hade sjuka föräldrar just då, men det pågick i flera år. Jag vågade inte ta östrogen, men köpte naturläkemedel. Men nu är allt borta, jag känner mig som vanligt igen, säger Lena Björk innan hon lägger på luren för att åka till en dressyrträning.

Urinläckage

Ryttaren Catharina Lilja fick andra besvär som hämmade hennes ridning, urinläckage och värk i ben och fötter. Det spelade ingen roll hur många gånger hon gick på toaletten före ett ridpass; väl i sadeln kom kisset.

– Det absolut jobbigaste var att jag inte förstod vad det berodde på. Jag kopplade inte urinläckaget till klimakteriet. Men efter något år pratade jag med en väninna som upplevde samma sak. Då förstod vi.

Även Catharina Lilja har blivit av med sina besvär. 

Men liksom Lena Björk önskar hon att hon hade haft mer kunskap innan symptomen kom.

– Klimakteriet kan yttra sig på så många sätt, har jag förstått. För mig var urin-läckaget det absolut värsta.

Det finns bra hjälp

Nina Sommerfeld nickar instämmande när hon hör vad Ridsports läsare berättar, men säger att det finns bra hjälp.

– Om vi tar underlivet, är det vanligt att man får skörare slemhinnor med urinläckage som följd, vilket blir extra jobbigt för ryttare. Det kan gå över, men många hittar också sina egna tekniker för att hantera det – knipövningar, man går på toaletten före ridpasset, etcetera.

Hon understryker att symptomen är individuella, men de vanligaste besvären under klimakteriet är oregelbunden mens (innan den upphör), humörsvängningar, vallningar, svettningar, sömn- och ledbesvär.

– De flesta symptom försvinner efter fem till åtta år. Sedan finns det saker som man själv kan göra för att underlätta under tiden. Bra kost kan ha positiv effekt, även om det inte är vetenskapligt bevisat exakt vilken kosthållning som är bäst. Bra proteiner och bra fetter är viktigt att få i sig, eftersom man förlorar muskler med åldern och det gäller att behålla dem man har.

För värmevallningar finns också knep att ta till.

– Det har visat sig att en rejäl pulshöjning på cirka 50 minuter tre gånger i veckan kan motverka värmevallningar och sömnbesvär.

Hormonbehandling

Det mest effektiva är hormonbehandling. Där har östrogen fått oförtjänt dåligt rykte, enligt Nina Sommerfeld. Risken för cancer minskar generellt med hormonbehandling, tvärtemot vad många tror. Behandlingen förebygger dessutom hjärt- kärlsjukdom och benskörhet.

Många skulle må bra av behandlingen – och vi ska ju ha ett bra liv långt efter klimakteriet.

– Det finns en obefogad rädsla för östrogen. Det hänger kvar sedan en stor studie i USA på 00-talet, där man dels satte in behandlingen för sent i klimakteriet, dels inkluderade kvinnor tillhörande riskgrupper. Det är synd att den tankegången lever kvar, för många skulle må bra av behandlingen – och vi ska ju ha ett bra och fungerande liv långt efter klimakteriet.

Mer kunskap behövs

En av slutsatserna i forskningen är just att det behövs mer kunskap om klimakteriet. Till Horse & Hound säger Steph Bradley : ”I allmänhet anser folk att värmevallningar är en ’klimakteriegrej’, men hos ryttarna var det andra smärtor. Ångest och förlorat självförtroende var också en stor del av problemet.”

Hästnäringen har historiskt mest forskat på hästen och ligger efter andra sporter när det gäller hur människan fungerar. Eftersom du kan rida långt upp i åldern kan ridsporten bli en ”bra modell för att undersöka kvinnor i det skedet av livet och vara ledande på det här området”, konstaterar tidningen. 

Steph Bradleys forskning vann pris för bästa doktorandforskning vid konferensen Alltech-Hartpury i början av maj.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1/2025.