Så många hade för hårt spänd nosgrimma – nya siffrorna sticker ut

Den brittiske forskaren Dr. Russell MacKechnie-Guire besökte Flyinge för första gången för att hålla i flera föreläsningar i samband med Horse Welfare Summit. Hans expertområde handlar om hur olika typer av utrustning påverkar hästen och han berättade bland annat om ny forskning om nosgrimmor. 

Russell är en av kollegorna bakom flera forskningsprojekt som har studerat nosgrimmans passform och påverkan på hästen. Detta med hjälp av mätstickor framtagna för detta ändamål. 

Metoden med två fingrar

Nosgrimman är en del av tränset och dess funktion är bland annat att stabilisera både träns och bett. Däremot kan en för hårt spänd nosgrimma orsaka hästen obehag. 

I många år var den traditionella metoden för att avgöra om nosgrimman var lagom anpassad, att sätta två fingrar mellan nosgrimman och hästens huvud. Här påpekar dock Russell flera brister med att mäta på detta sätt. 

En aspekt handlar om att människans fingrar är olika stora samt att instruktionerna om hur fingrarna ska hållas har sett olika ut. Vissa har använt sig av två fingrar på höjden, andra på bredden. Placeringen av fingrarna kan också vara olika beroende på vem man frågar. Många mätte med två fingrar mellan hästens nosrygg och nosgrimman, medan andra menar att detsamma bör gälla på sidan av huvudet. 

– Med denna metod fanns inget säkert sätt att mäta, eftersom människor har olika stora händer och fingrar, säger Russell.

Mätsticka togs fram

International Society of Equitation Science (ISES) utvecklade sedan en egen mätsticka som kunde användas för att mäta hur åtspänd en nosgrimma var, med ”två-fingers-regeln” i åtanke. Denna mätsticka användes på hästens nosrygg. 

Russell var en del i forskarteamet som med hjälp av ISES-stickan sedan tog fram forskningsunderlag till den mätsticka som lanserades av FEI, det internationella ridsportförbundet. FEI:s mätenhet har använts vid internationella tävlingar sedan 2025. 

Vid mätning i samband med tävling ska en FEI-steward föra mätstickan uppifrån och ned och stickan ska på ett enkelt sätt passera mellan nosgrimman och hästens nosrygg. Forskarna kom fram till att den säkraste och mest objektiva metoden var att mäta trycket vid nosryggen, inte vid sidan av nosgrimman.

Ska vi använda nosgrimma?

Efter debatten om för hårt spända nosgrimmor har utrustningen i sig även ifrågasatts. Ryttare frågar sig om vi inte bara ska ta bort nosgrimman helt och hållet? Russell menar att nosgrimman ändå har en funktion. 

– Nosgrimman kan ge tränset stabilitet. Det är inte fel att ta bort den, så länge övrig utrustning fortfarande är stabil. Men det är något att fundera över innan man bestämmer sig för att ta bort den, säger han.

Även om spända nosgrimmor har studerats kom man även fram till att andra delar av utrustningen också kan påverka. Att tränsets samtliga delar passar den individuella hästen är därför av största vikt, eftersom utrustningen annars kan skapa tryck på oönskade ställen.

Positiva resultat – nosgrimmorna är lösare

Russell berättar om en helt ny studie, publicerad i september 2026, där 523 dressyrhästar som tävlade vid ett nationellt mästerskap i Storbritannien förra året deltog. I samband med tävlingen använde FEI-stewards FEI:s mätverktyg för att kontrollera hur många av hästarna som klarade testet – var nosgrimman lagom spänd eller inte? Man undersökte även vilka nosgrimmor som användes samt hur ryttare och stewards upplevde situationen när mätverktyget användes. 

Studiens slutsatser blev bland annat att ryttarna uppfattade mätningen som positiv. Mätstickan gjorde det tydligt för ryttarna om nosgrimman var för hårt spänd eller inte och gav möjlighet för FEI-stewards att ge feedback på ett sätt som accepterades. Att stewards hade ett objektivt verktyg att utgå ifrån gav dem även större självförtroende i situationen. 

– Majoriteten av hästarna klarade testet, vilket jag tycker är goda nyheter, säger Russell. 

Av 523 hästar som deltog i studien hade 27 hästar för hårt spända nosgrimmor. Detta innebär att majoriteten av hästarna klarade testet utan problem. 

Förbättring över tid

År 2017 gjordes en liknande studie, där 750 hästar deltog. Av dessa hästar hade 75 procent för hårt spända nosgrimmor. 

– När vi ser på resultaten från 2026 ser vi därmed stora framsteg, säger Russell. 

I ytterligare en studie som gjordes 2026 deltog 238 hästar. I denna studie klarade alla hästar utom två kontrollen av nosgrimman på tävlingsplatsen. 

– Jag tycker därför att man kan svara ja på den initiala frågan, nosgrimmorna har blivit lösare som ett resultat av bättre utbildning, säger Russell.

– Har vi mer att göra? Absolut. Är det acceptabelt att spänna en nosgrimma för hårt? Absolut inte. Vi måste hålla oss positiva i att detta är ett steg framåt och fortsätta med den här utbildningen och fortsätta att forska på ämnet, säger Russell.