Hästägartips
8 maj 15:00

Forskningsnytt: Sötlupiner ger protein i fodret

ForskningKan sötlupinen bli ett vanligt inslag i foder till hästar? Det undersöks just nu Tyskland. I forskningsnytt denna gång även fakta om tre grenspecifika skador, risken med långt uppehåll mellan fodergivorna, och att ston överlever komplicerade fellägen oftare än vad deras föl gör.

Forskningsnytt: Sötlupiner ger protein i fodret
Sötlupin. Foto: Istock

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Sötlupin är en högproteinhaltig baljväxt som under de senaste åren vuxit fram som ett lokalt odlat foderalternativ till importerad soja. Denna lupin ska inte förväxlas med den invasiva och giftiga blomsterlupinen som växer i svenska dikeskanter. 

Sötlupinen är förädlad för att ha låga halter av bittra och giftiga alkaloider. Det är en utmärkt proteinkälla med en proteinhalt som ofta överstiger 30–35 procent, den är fiberrik och har en bra aminosyrasammansättning.

Att odla lupiner till mat och foder har rötter tillbaka till romarriket,  men intresset har skiftat över tid. Nu finns ett nyväckt intresse för denna baljväxt som proteinkälla i hästfoder. I Tyskland har nyligen ett treårigt projekt startats, där man kommer att undersöka bästa odlingssätt och bearbetning, biotillgängligheten av aminosyror samt olika förpackningsformat, för att se hur de accepteras av hästar. Tanken är att sötlupin både ska kunna ges som enskilt foder och som komponent i tillskottsfoder. Studierna genomförs i samarbete med bland annat statsstuteriet Marbach.

Projektet kan följas på www.equi-lupinus.de.

Källa: Start des EIP-Projektes ”EquiLupinus“ am Haupt- und Landgestüt Marbach.

*****

Oämnt fördelad maskbörda

Liten Blodmask Foto: Sva P: 2025-05-ax P: 2025-05
Liten blodmask. Foto: SVA

Studier i olika länder visar på samma sak: det är runt 20 procent av hästbeståndet som står för 80 procent av maskbördan gällande blodmask. Det är en liten andel hästar som producerar flest ägg, vilka syns i träckprov. Senast har detta visat sig i en studie från Slovakien. Det viktiga för hästägare är att hitta dessa individer och avmaska dem.

Källa: Gastrointestinal parasite occurrence in Slovak horses and factors affecting strongylidae and parascaris spp. egg shedding, Tetiana A Kuzmina et al.

*****

Resultat av fellägen

I ett examensarbete har utfallet av fellägen i samband med fölning undersökts. Studien omfattar 138 fall som inkommit till djursjukhus. Huvudparten behandlades genom kontrollerad vaginal förlossning med stoet i narkos, eller med kejsarsnitt.

Stona hade bättre chanser till överlevnad än fölen vid fellägen. Överlevnad till hemgång var 77 procent för stona respektive tolv procent för fölen.

Hur länge förlossningen pågått innan stoet kom under veterinär behandling hade stor inverkan på fölets chanser att överleva. 

Källa: Dystoki hos sto 138 fall vid tre djursjukhus i Sverige (2006-2022), Elin Olsson.

*****

Vinter Snö Foto: Fredrik Jonsving
Foto: Fredrik Jonsving

Syntest genom koll på öronen

Öron och ögon samspelar. När veterinären kastar mjuka ullbollar runt en häst, reagerar hästar som har god syn genom att öronen vänds mot bollen innan den når golvet. Hos hästar med sämre syn, rörs öronen mot ljudet först när bollen träffar golvet. 

Källa: Veterinary ophthalmologist dr Tim Knott. Horse & Hound

*****

Långt ätuppehåll negativt

Rekommenderad tid utan foder är maximalt fyra timmar, men för hästar som är uppstallade på spån eller annat icke-ätbart strö, kan uppehållet mellan sista fodergiva på kvällen och morgonfodret bli upp till nio timmar. Det är ett alldeles för långt uppehåll, vilket medför att hästarna kastar sig över fodret på morgonen och äter väldigt intensivt. Detta visar en tysk studie. Med halm som strömedel får hästen ett lugnare ätbeteende. 

För att undvika långa ätuppehåll rekommenderar forskarna att halm ges som nattfoder eller används som strö, alternativt att en tidsstyrd grovfoderautomat installeras, så att det alltid finns något att äta.

Källa: Common feeding practices pose a risk to the welfare of horses when kept on non-edible bedding. Miriam Baumgartner et al.

*****

Tre  skador …

… som är grenspecifika. Beroende på vilken sport som hästar används till, ser deras vanligaste skador olika ut:

  1. Dressyrhästar gör ibland rörelser som belastar ett enda bakben med all vikt. Det kan ge ökad risk för gaffelbandsskador.
  2. Hopphästarnas gissel är ledinflammationer, ofta i kotleder, problem i hovens strukturer samt ryggproblem.
  3. För fälttävlanshästen kan direkta fall ge diverse skador, medan överansträngning kan ge muskulära åkommor.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2026-Avelsextra.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

Hingstar Online

Godkända hingstar i flera kategorier med bilder och fakta

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym