Hallå där!Dagens välfärdsdebatt handlar mycket om tecken på att hästen inte mår bra. Men kan vi i stället se tecknen på att den mår bra? Och bli bättre på att läsa hästens signaler? Ja, det tror den norska etologen Hilde Westgaard Langeland, som ridsport har pratat med.
Nyheter
18 juni 05:30
Etologen: ”Ett problem att tiden i stallet minskar”
De allra bästa ryttarna läser hästen instinktivt, men andra behöver sätta ord på det.
Foto: Fredrik Jonsving
Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.
Du arbetar med barn och ungdomar. Kan du berätta mer om det?
– Om man tidigt får öva sig i att läsa hästen och förstå dess signaler så vinner man mycket både säkerhetsmässigt och upplevelsemässigt, och kan till exempel förebygga olyckor. Det är också viktigt för hästvälfärden. Det borde vara ett större tema både på ridskolor och på tävlingssidan.
– Det är också en fördel att öva sig att läsa av hästens dagsform, och anpassa sina krav till det. Det gör de allra bästa ryttarna helt instinktivt, men för andra behöver vi kunna sätta ord på det.
– För att erfarenhetsmässigt lära sig detta måste man se många hästar. Då är det ett problem att den tid barn och ungdomar tillbringar i stallet och med hästar minskar. Förr kunde de vara i stallet all tid de hade utanför skolan, men i dag är det andra aktiviteter som konkurrerar.
Hur ser din egen verksamhet ut?
– Jag har ungdomar som kommer tre eftermiddagar i veckan, för att utveckla sitt självförtroende och sociala samspel. Det kallas hästunderstödd inlärning. De är max fem i varje grupp, och i åldern 10 till 13-14 år. Vi är på ridbanan med en av mina hästar. De får prova att närma sig hästen och kommunicera. Relationen och kontakten med hästen är det viktiga.
– Vi sätter upp en bana med bommar och koner, som de ska följa tillsammans. Det handlar inte om kontroll, utan deltagarna ska öva sig att hitta det som motiverar hästen. Jag har en welshponny som är det klokaste väsen som jag vet. Hon läser själv av deltagarna. Är någon dominant och ska bestämma över de andra så går hon undan och ignorerar den. När det kom en pojke som hade så svår ångest att han egentligen inte ville gå ur bilen, kom hon och bara stod bredvid honom i tio minuter, tills han kände sig trygg.
– Vi ser att när ungdomarna lär sig att möta hästen så möter de också varandra på ett fint sätt.
Hur har du arbetat kring detta?
– På Norskt hestecenter har vi utvecklat en kurs som heter Livsmestring eller Livskompetenser, med fokus på kommunikation och socialt samspel för barn och ungdomar. Nu planerar vi en ny kurs till hösten som fokuserar på samspelet med hästen och hur den som har hästverksamhet kan utveckla det.
Fakta
Mer forskning senaste året
- Alltfler känner till ramen för djurvälfärd med de fem domänerna. Men det är riktlinjer. För nötkreatur och även höns har forskarna tagit ett steg längre, och utvecklat objektiva mått för hur det individuella djuret mår, och inte minst positiva signaler. I Norge finns ett system kallat Kosignaler, som ska hjälpa mjölkbonden att upptäcka om en ko håller på att bli sjuk, innan det finns uppenbara symptom.
- Hästvälfärd som forskningsområde har växt enormt de senaste åren, delvis i kölvattnet av debatten om hästvälfärd. De senaste tolv månaderna har 289 olika forskningstitlar publicerats. Under hela 2025 var det 278. Dessförinnan ser kurvan ut så här: 2024–219 stycken, 2020–161 stycken, 2016 98 stycken.
- Positiva kriterier för välmående börjar dyka upp som tema. Som en forskargrupp konstaterar i en studie publicerad i maj, så är ämnet en utmaning, eftersom hästar hålls och aktiveras så olika.
- Aachentävlingarna i Tyskland är bland dem som tagit initiativ till att få mer objektiva mått på hur hästar mår, i deras fall hästar på elitnivå. Där har man börjat testa att mäta hjärnvågor, som ett exaktare mått på välmående än att vad som varit tillgängligt hittills.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 8/2026.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Senaste publicerat
Följ Ridsport på