”Är fantasipriserna ett spel för gallerierna?”

Vi är inne i november och hingstpremieringarna pågår för fullt i Tyskland. För många år sedan var det då avelsarbetet och utvecklingen av det genetiska materialet som stod i centrum. För uppfödarna var det en stor ära att få sälja sina unghingstar till Celle (Hannoveranerförbundet), Warendorf (Westfalen och Rheinland) eller Elmshorn (Holstein).

Visst klagade en del på att de bästa hingstarna såldes för lägre belopp än de som förbundens hingstdepåer inte ville ha och därför kunde säljas till privatpersoner. Alla insåg dock att det för rasens utveckling och förbundets avelsarbete var en fördel att behålla de bästa hingstarna till gagn för regionens uppfödare.

Detta höll också betäckningsavgifterna nere på nivåer som innebar att det blev möjligt för uppfödarna att välja de mest intressanta hingstarna.

Nu har priserna på de mest intressanta sporthästarna stigit så mycket att finanshajarna börjar blanda sig i leken.

Hingstpremieringarna har numera som huvuduppgift att se till att affärerna går så bra som möjligt.

I Holstein har hela styrelsen fått avgå på grund av alla som skulle ha provisioner vid förra årets auktion. Till och med auktionsförrättaren var inblandad.

Om uppfödarna till årets hingstar inte ville sälja sin hingst på auktionen så lades inte filmer på den hingsten upp på nätet.

Det står i auktionsvillkoren att om auktionsförrättaren inte observerat ett telefonbud ska auktionen öppnas igen.

I Hannover har fantasipriser uppnåtts på auktionerna både i år och förra året. Problemet i fjol var att då gick en av budgivarna fram till sin antagonist mitt under budgivningen och därefter avslutades auktionen. Hingsten klubbades för 20 miljoner kronor.

Vid årets auktion såldes den dyraste hingsten för nästan lika mycket pengar. I det här fallet såldes hingsten av förbundets ordförande som satt intill köparen under auktionen. Köparen är dessutom ägare till den sålda hingstens far.

Auktionsförrättaren låtsades dessutom inte se en annan budgivare. Det står i auktionsvillkoren att om auktionsförrättaren inte observerat ett telefonbud ska auktionen öppnas igen. Detta vägrade de göra.

Det vi måste fråga oss är om dessa fantasipriser bara är ett spel för gallerierna för att locka uppfödarna att betala skyhöga språngavgifter för dessa unghingstar.

Oldenburgerförbundet har till och med infört en straffavgift om du som uppfödare vill visa din unghingst på premieringen men inte vill sälja den på auktionen. Blir hingsten segerhingst kostar det 210 000 kronor i straffavgift att inte auktionera ut den, för en premiehingst 130 000 kronor och för en godkänd hingst som inte blir premiehingst kostar det 55 000 kronor.

Var tog avelsutvecklingen vägen?

Detta är en krönika – en personligt skriven text där skribenten själv står för åsikterna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 22 2019.