Återvinn och producera eget – hållbara lösningar för framtiden

Ensilageplast ska återvinnas i Sverige

Insamling av lantbruksplast har pågått sedan 2003. I dagsläget skickas plasten utomlands. Det vill det svenska företaget Kretslopp & Recycling i Sverige AB ändra på, och om ett par år ska deras nya fabrik stå klar i Vetlanda.
– Hittills har vi samlat in plasten och balat den i Sverige. Sedan har vi skickat den utomlands och den har nog hamnat i Kina – det känns inte riktigt rätt. Man har ingen kontroll. Det är roligare att kunna göra det själv, säger Ingemar Andersson, grundare av företaget.

I den nya fabriken i ska ensilageplasten bli till granulat.
– Förhoppningsvis kan man göra ny film av granulatet, annars kan man göra andra plastprodukter.

Varje år samlas 20 000 ton ensilageplast in i Sverige. Fabriken ska i uppstartsläget kunna ta hand om 12 000 ton, och om det går bra bygger företaget ut. Kostnaderna för insamlingen står bönderna för när de köper plasten, via en miljöavgift.

Det finns 350 insamlingsplatser runt om i Sverige.
– Men för hästmänniskorna kan det vara lite svårt, de jobbar ofta dagtid. Vi hoppas på ett samarbete med kommunerna, så att stallen kan lämna på återvinningsstationer, säger Ingemar Andersson.

Redan i dag finns runt fem kommuner som tar emot på det viset.

Timrå eldar hästgödsel

l Sedan år 2003 eldar ridskolan i Timrå upp sin hästgödsel. Från början var det  en del i ett forskningsprojekt med det Bodenbaserade företaget Swebo Biotherm och Luleå tekniska universitet, men sedan dess rullar förbränningen på.
– Vi värmer allt här med hästgödsel: stallar, foajéer, garage och ridhus, säger Alf Andersson, anläggningsansvarig.

Stallet med cirka 50 hästar mockas som vanligt med kärror. De töms på ett transportband som lastar av i en container. Därefter förs gödslet med en hjullastare till en gödselplatta under tak.
– Därifrån är det som en stor ficka där gödslet matas in, berättar Alf Andersson.

Han liknar anläggningen vid en fjärrvärmecentral i miniatyr, med förugn och värmepanna. I snitt tar det en timme om dagen att sköta anläggningen.
– Det är som att elda ved hemma, man måste ha daglig tillsyn.

Hur mycket de tjänar är svårt att säga.
– Men vi hade el förut och det var enormt dyrt.

Det de tjänar på är också att slippa betala för att bli av med gödslet.
– Eftersom vi använder kutterspån vill inte bönderna ha gödseln.

De producerar egen el

l Ågesta Gård och Ridskola prisades av LRF som Årets hästföretagare år 2018. Det berodde mycket på helheten på anläggningen, som förutom den stora ridskoleverksamheten även har gjort satsningar på ridsportbutik, vattenträningsband, konferenser och gårdscafé.
– Men år 2018 satte vi i gång en marksolpanelanläggning, det var nog den sista knorren som gjorde att vi stack ut bland finalisterna, säger Kristian von Krusenstierna, som driver familjeföretaget.

Nu kan gården producera all el för hela anläggningen hela året.
– Vi har producerat lite mer än vad vi behöver och det är fantastiskt. Under sommartid säljer vi el.

Solcellsanläggningen är placerad på en stor utebana som inte använts så mycket sedan man byggt en ny närmare stallet.
– Alternativet var att ha ytan som bete.

Det var en del knorr bland folk som tyckte att det blev fult.
– Men politikerna tyckte att det var fantastiskt, så bygget gick igenom och överklagades inte.

Avskrivningstiden på anläggningen är sju till åtta år.
– Efter det har vi betalt anläggningen och har gratis el, och garantitiden är 25 år, säger Kristian von Krusenstierna.

I morgon: Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS)

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20 2019.