Ridsport på djupet: Rygga inte för miljön

En av de största utmaningar som världen står inför i dag är att kombinera önskemålet om ekonomisk tillväxt med behovet av hållbar utveckling. Men hur hanterar egentligen häst-Sverige miljöfrågorna?

Såväl förbund som föreningar och privata aktörer engagerar sig för att hitta vägar till en större miljömedvetenhet.

En pionjär inom miljöarbetet är Antonia Ax:son Johnson på Lövsta Stuteri. Där ingår hållbarhetstänket i allt arbete. Även talangutvecklingsprogrammet Lövsta Future Challenge tänker på miljön.

Miljöarbete är inte alltid självklart

Men miljöarbete är inte alltid en självklarhet inom ridsporten. Det visar en färsk kandidatuppsats byggd på en enkät till alla Svenska Ridsportförbundets föreningar. Stora föreningar kan ha bra miljöarbete – men många klubbar har varken tid, medel eller kunskap för att arbeta med hållbarhet.

Louise Bergqvist, som studerar miljövetenskap och tidigare har jobbat i stall, står bakom enkäten.
– Resultatet växlade ganska mycket från klubb till klubb. Snittet var inte så högt och det saknas kunskap. Framför allt kände få till att SvRF har en hållbarhetsstrategi, säger Louise Bergqvist.

Det klubbarna var bäst på när det gäller miljö var saker som egentligen har mest med ekonomi att göra, men ändå ger en miljövinst.
– Traditionellt sett köper man hö från bonden i närheten och det kan bli billigare. Däremot saknas det tänk om miljöbilar och förnybara bränslen.

Louise Bergqvist tror att mycket av avsaknaden av miljötänk kan handla om det dagliga slitet.
– Innan man börjar titta på miljön ska man få den dagliga verksamheten att gå runt. Jobbar man 60-timmarsveckor kanske man inte har ork att ta till sig miljöstrategier.

Finns ett egensansvar vid miljötänk

Vad beror det på att klubbarna inte har koll på miljön?
– Absolut finns det ett visst ansvar från SvRF, men också ett egenansvar, att ridklubbarna själva borde ha ett intresse av att utveckla sitt hållbarhetstänk, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Det måste finnas en kraft underifrån för att åstadkomma något som är bra.

Ett drygt tiotal organisationer och förbund samarbetade för några år sedan via Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och tog fram ett material till stöd för miljö- och hållbarhetsarbete.
– Men nu har arbetet stannat upp. Jag kan inte säga varför, för vi är övertygade om att det är en gemensam angelägenhet för alla att jobba med. Det kunde göras mer via HNS, säger Ann-Catrine Bengtsson, administrativ chef och ansvarig för miljöfrågorna på Svenska Ridsportförbundet.

På förbundet har man dock haft ett miljö- och hållbarhetsutskott som tagit fram en strategi som pekar mot 2025. Dessutom har SvRF tillsammans med bland andra Lövsta Stuteri tagit fram en bok om hållbar utveckling, ”Hästen som planetskötare”.
– Vår roll gentemot våra medlemmar (föreningarna, red:s anm) är kommunikation och att ha stödmaterial, som vad du ska tänka på när du bygger. Hållbarhetsfrågor har en tydlig flik på nya hemsidan, men man kan alltid göra mer, säger Ann-Catrine Bengtsson.

Hon lyfter gärna fram små saker att tänka på.
– Som att ta bort plasten från cafeterian och tänka på om man ska dela ut ett pristäcke i fleece eller om det finns material som är bättre för miljön.

När det gäller transporter har inte förbundet klimatkompenserat för flygresor till internationella tävlingar.
– Nej, inte hittills, och vi har inte pratat om det på ledningsnivå.

Personalen har börjat resa med tåg

Men förbundets personal och förtroendevalda har börjat resa mer med tåg i stället för med flyg.
–  Och vi varvar fysiska möten med digitala. Det är inte en person eller en organisation som kan lösa hela problemet utan det gäller att alla bidrar och tänker till.

HNS arbetar också vidare med miljöfrågorna. Just nu tas ett samlat grepp om gödsel och avrinning från hagar. Ett exempel är att biogas kan tillverkas av hästgödsel.
– Vi har finansierat ett projekt och hade ganska stora förhoppningar, men tekniken är svårare att lösa i det dagliga. Det är också olika över landet hur svårt man har med sin hästgödsel. I storstäder får man betala mycket för att bli av med den, i andra delar av landet är det inte en fråga, man har samarbeten med jordbruk, säger Karolina Lagerlund, vd på HNS.

Vilket strö är egentligen bäst för miljön?
– Det är ju nästan omöjlig att svara på. Det beror alldeles på vad som ska hända sedan, ska det bli biogas eller återföras till marken. Det har visat sig att halmpellets är väldigt bra för biogas. Torv fungerar bra om du ska återföra till marken eftersom komposteringen är snabb. Jag vill tipsa om skrifter som Jordbruksverket tagit fram om vad man ska tänka på.

Enighet om att fasa ut det fossila

Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) arbetar med klimat- och hållbarhetsfrågor.
– Det råder total enighet om att fasa ut det fossila ur våra verksamheter, men den stora utmaningen är att hitta en realistisk tidpunkt för när det ska vara klart, säger Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF.

När det gäller hästar tror Jens Berggren att de kan ha en särskilt viktig roll för att hålla landskapet öppet och binda in kol.
– Störst potential för kolinbindning i jordbruket verkar det finnas i långliggande vallar, hagmarker och betesmarker, där kolet får ligga ostört kvar i jorden.

Till skillnad från förr i tiden, då fokus låg på kornas roll för att bevara det öppna landskapet, pratar LRF numera om ”betande mular”.
– Vi ser ett minskande antal kor men hästarna bidrar till att hålla rödlistade arter i funktionella populationsstorlekar. Alla betande mular gör nytta, säger Jens Berggren.

Det råder total enighet om att fasa ut det fossila ur våra verksamheter.

Det omfattande hållbarhets- och miljötänket som funnits i många år på Lövsta Stuteri genomsyrar allt man sysslar med där. En viktig del är ISO-certifieringen. Lövsta blev som första stuteri och träningsanläggning i världen miljöcertifierade enligt ISO 14001 år 2011.
– För vår del är det ett hållbarhetskvitto för det arbete vi gör. Det utmanar oss själva att förbättra oss. Varje år ska vi förbättra vårt miljöarbete och visa det vid extern revision, säger Linnea Källgren, kommunikations- och miljöansvarig på Lövsta.

För statistik över förbrukningen

En certifiering är ett stort arbete.
– Det vi gör är att föra statistik över vad vi förbrukar och jämföra med föregående år. Vi kan se utvecklingen och att vi arbetar aktivt i takt med att vi växer, och det triggar oss.

Verksamhetschefen Ulrika Almquist tror på tre strategiska nycklar för goda förutsättningar för hållbarhetsarbetet: högre syfte, innovationskultur och samarbeten.
– Det är viktigt att skapa mervärde för medarbetarna likväl som för planeten. Om man kan få med ett högre syfte med sitt arbete, i vårt fall hållbarhet, skapar det ytterligare en dimension för kärnverksamheten som är avel, tävling och utbildning. Då tror jag att vi har förutsättningarna för att få de konkreta miljöidéerna.

Ett sådant konkret exempel är en Horsehopper, som dras av en traktor och både klipper gräset och mockar hagarna samtidigt, som Lövsta införskaffat. Att mocka hagarna minskar kväveläckage och parasiter.

Stänger av elen i hagarna med en app

Ett annat exempel är en app som kan sätta på och stänga av elen i hagarna.
– Det sparar arbetsinsats och elförbrukning, säger Ulrika Almquist.

Hon tror också på att ha högt i tak – och att våga prova nya innovationer.
– Innovation är en kulturfråga, om man skapar den kulturen har man en grogrund för idéer. Viktigt är också samarbete och samtal där människor möts och kompetenser korsbefruktas. Det ger ett plus ett är lika med tre.

Projektet Lövsta Future Challenge arbetar också med hållbarhet i fokus. LFC syftar till att utveckla svensk hoppning och dressyr genom tävlingar för unga ryttare och unga hästar.
– Vi ser två viktiga faktorer när vi genom LFC arbetar för att accelerera hållbarhetsarbete inom hästnäringen. Det är samverkan och goda exempel. Ett exempel på samverkan är när vi tillsammans med Got Event och Svenska Ridsportförbundet utlyste en designtävling med målet att ta fram ett klimatsmart hinder, säger Emelie Broman Tegelberg, ansvarig för Lövsta Future Challenge och sponsoransvarig på Lövsta stuteri.

2016 startade Lövsta Future Challenge det årliga hållbarhetspriset för att uppmuntra goda hållbarhetsinitiativ. Ytterligare en hållbarhetsaspekt är att man klimatkompenserar för domarnas och ryttarnas resor till LFC-tävlingarna.

I morgon: Lisen Bratt Fredricson om Grevlundas klimatsatsning och mängder med tips på hur du får ett mer hållbart hästliv!

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20 2019.