Hästägartips
13 oktober 06:30
Ridsportplus

På djupet: Är gapandet okej?

Hästens munRidsport har pratat med ryttare, domare, tränare och en expert på hästens munhåla för att få svar på varför så många hästar gapar när de rids.

På djupet: Är gapandet okej?
Gapande munnar och skador av bett förekommer i alla ridsportgrenar – men det är oftast dressyren som hamnar i fokus för kritiken. Foto: Arnd Bronkhorst

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

EM i Rotterdam i augusti. Den europeiska ryttareliten är på plats. På läktarna sitter hästintresserade människor som vill njuta av sporten på allra högsta nivå.

Men i en tid där hästarnas välfärd står högt på agendan inträffar flera händelser under tävlingarna som också drar omvärldens uppmärksamhet till sig. Mitt under EM-finalen i hoppning rusar aktivister in på ridbanan med skyltar och texten ”stoppa hästslaveriet” målad på huden. Den hyllade brittiska stilryttaren Charlotte Dujardin diskas sedan blod hittats på Freestyles vänstra sida. Detsamma händer Nicolas Wagner från Luxemburg till följd av att hans häst Quater Back Junior uppvisar rosa skum i munnen under ritten.

500025-07_1

Blickarna riktas mot ridsporten och varje steg och felsteg synas noga. Vad är god och vad är dålig ridning? Var går gränsen för vad som kan accepteras i tävlingsstridens hetta? Hur stora växlar ska dras, så snart det finns något att anmärka på?

Fakta

Tre tillfällen där inkorrekt kontakt med bettet ger poängavdrag

  1. Om tungan upprepade gånger syns vid sidan eller rakt fram nedanför bettet
    Konsekvens: En poängs avdrag per rörelse där domaren kan se att det förekommer. Avdrag kan även göras på ryttarbetyget.
  2. Om hästen drar upp tungan helt och håller munnen öppen
    Konsekvens: En poängs avdrag per rörelse där domaren kan se att det förekommer. Ryttarbetyget kan dras ner till 6,5 poäng.
  3. Om hästen lägger tungan över bettet och tungan hänger ut
    Konsekvens: betyget per rörelse kan maximalt bli 5 där domaren kan se att det förekommer. Ryttarbetyget kan dras ner till 5,5 poäng.

Källa: Lars Andersson, domaransvarig, SvRF

Expandera

Gapande munnar sågs tydligast hos dressyrhästarna

Samma frågor måste ställas apropå de gapande munnar som sågs hos ett flertal hästar. Tydligast syntes det kanske bland dressyrhästarna, där lydnad och harmoni står i fokus, men inte enbart bland dem.

Här var flertalet av världens skickligaste ryttare och toppresterande hästar. Och ändå: hästar med gapande munnar. Det kan tyckas förvånande.

En orolig eller gapande mun straffar sig dock i dressyrbedömningen.
– Ur ett domarperspektiv är det klara regler att hålla sig till. Om hästen inte accepterar bettet på ett korrekt sätt medför det avdrag i varje rörelse där det förekommer. Det betraktas som ett större fel, eftersom kontakten med bettet är en viktig del i den grundläggande utbildningen av hästen. Det är ett ganska vanligt förekommande fel, säger Lars Andersson, internationell fyrstjärnig domare och domarutbildare för GP-domare.

Lars-andersson_lg-2
Lars Andersson, internationell fyrstjärnig domare och domarutbildare för GP-domare. Foto: Lottapictures

Han får medhåll av en domarkollega.
– Öppna munnar är naturligtvis inte en positiv sak och är något som domare ska reagera emot. Det kan finnas olika skäl till att en häst gapar, men vi dömer vad vi ser och drar då ner ett halvt till ett poäng per rörelse när det förekommer. Detsamma gäller  i den sammanfattande bedömningen. I internationella sammanhang rör det sig om ett betyg där effektiviteten i hjälperna och ryttarens inverkan bedöms, säger Annette Fransén Iacobéus, femstjärnig dressyrdomare, som själv har ridit EM i dressyr och har en lång karriär i samtliga discipliner i bagaget.

Hon har bland annat dömt två EM, ett VM och var reservdomare till OS i Rio.

Öppna munnar är naturligtvis inte en positiv sak och är något som domare ska reagera emot.

Hon anser att anledningen till att en häst gapar är något som tränaren ska bedöma och ta vidare med ryttaren, till exempel om det handlar om fel på utrustningen.

Gapande munnar förekommer upp till elitnivå

Ec17_saturday_annette-fransen-iacobeus_mp_0279
Annette Fransén Iacobéus, internationell femstjärnig domare. Foto: Mikael Persson

Att gapande munnar förekommer ända upp på elitnivå är dock ingenting som förvånar henne.
– Hästar är känsliga och på elitnivå ser vi hästar som är mycket energiska och ambitiösa. De är kraftpaket med enorma gångarter och när de tänder till kan ryttaren behöva hålla i mer. De kan ha gått jättefint på framridningen, men när de kommer in på tävlingsbanan kan både häst och ryttare bli spända.

Annette Fransén Iacobéus tycker att det  är bra att frågan lyfts.
– Men man ska komma ihåg att det kan finnas många anledningar till en gapande mun. Om hästen går och gapar på hemmaplan bör man ställa sig frågan vad det beror på och det är ryttarens och tränarens ansvar att ta reda på, säger hon.

Vad tänker du när du ser ett ekipage där hästen har en gapande mun?
– Vi skyller på ryttaren när det händer och drar ner på det sammanfattande betyget, utöver att betyget dras ner i de enskilda rörelserna. Reglerna skrevs innan betyget för lösgjordhet togs bort. Tidigare var det fyra olika sammanfattande betyg. Nu finns det enbart ett ryttarbetyg, men det pågår diskussion om att det i stället borde kallas för ”Allmänt intryck”. Där kunde alla de aspekter vägas in som vi hade tidigare.

Behöver inte ha åsikt om anledningen

Däremot vill han inte spekulera i anledningen till att hästen gapar.
– Vad en gapande mun beror på ingår inte i domarrollen att ha åsikter om. Vi ska döma efter reglerna och inte efter eget tyckande.

Isabell-werth-weihegold4-170826-rt
Inte ens en av världens bästa ryttare på en av världens bästa hästar (Isabell Werth på Weihegold ) klarar alltid av en hel uppvisning med sluten mun. Mellan ett halvt till ett poängs avdrag ska gapandet ge, per rörelse där det förekommer. Foto: Roland Thunholm

Till och med hästar som Weihegold kan gapa och ekipaget har ändå fått över 80 procent.
– Alla får avdrag men ingenting är hugget i sten. Men man ska vara medveten om att alla domare inte kan se allting, utan betygen kan bli olika beroende på vilken position vid banan domaren har i förhållande till ekipaget. Ibland är det så mycket som är positivt att vi kan göra ett mindre avdrag om det är harmoniskt, eftersom harmoni är vad vi vill se.

_dsc9447
Kristian von Krusenstierna, tränare och Grand Prix-ryttare. Foto: Natalie Lindholm

Grand Prix-ryttaren Kristian von Krusenstierna, tillika Årets dressyrtränare 2018, påpekar att problemet med gapande munnar inte enbart ska tillskrivas dressyrhästar.
– Dressyren är satt under lupp och varje steg bedöms, men det här är inte något som är specifikt för dressyren. Samma sak ses i hoppning, fälttävlan och galopp, till exempel. När jag ser en gapande mun kopplar jag det till hästens lösgjordhet. En avspänd häst är både fysiskt och psykiskt lösgjord. Men det är inte en enkel ekvation att få ihop, när hästen samtidigt ska ha energi, power och uttryck, säger han och gör följande jämförelse:
– Att vara både avspänd och fokuserad är inte helt lätt. Tänk dig när du ska trä på en sytråd på en nål. Då spänner du säkert munnen och får nog lite tungfel också. Spänst och spänning ligger nära varandra. Vi har avlat fram kvicka, kraftfulla hästar där det ska spraka under fötterna. När de är nära gränsen till spänning, då kan vi se munnar som är öppna ibland.

Häst utan bett gapar inte trots fokusering

Men på den punkten får han inte medhåll av Ylva Rubin, veterinär med inriktning på hästtandvård:
– Jag tror inte det finns någon forskning på just denna detalj. Själv har jag mycket svårt att tänka mig att en häst, som inte har ett naturligt beteende att gapa, skulle välja att springa med öppen mun för att fokusera. Huruvida hästen upplever obehag eller inte kan man spekulera i. Har hästen möjlighet att gapa, det vill säga ingen alternativt en löst spänd nosgrimma, kanske den inte känner smärta iallafall. Jag tror att man ska tänka att något av det man har, eller trycket man skapar, i munnen utlöser reflexer eller att hästen försöker skydda någon del i munnen. Arbetar man hästen utan bett gapar den inte, trots fokus, konstaterar hon.

Mollis-persson
Mollis Persson, B-tränare, GP-domare och överdomare i dressyr.

Mollis Persson, B-tränare, GP-domare och överdomare i dressyr, gör en liknande iakttagelse som Kristian von Krusenstierna och Annette Fransén Iacobéus:
– Visst kan man tycka att hästarna på EM skulle vara vana, men särskilt på küren var en hel del hästar spända. Till och med Carl Hester skakade på huvudet efter ritten. Men även hästar kan ha bra och dåliga dagar. Kanske är det också så att gapande munnar syntes mindre förut, när nosgrimmor kunde spännas mer för att hålla munnen stängd, funderar hon.

Frågor som rör bett är något som engagerar Göran Åkerström, Veterinary Director vid FEI:s högkvarter i Schweiz.
– Hästvälfärd är FEI:s högsta prioritet. Bett och munhälsa är något som jag tog upp för ett och ett halvt år sedan med International Dressage Trainers Club. Vi hade en positiv och bra diskussion, säger han och fortsätter:
– FEI:s nya ordförande i veterinärkommittén, Jennifer Hall, har också lyft  sammanhanget munhåla, bett och huvudlag som ett särskilt prioriterat område för veterinärkommitténs arbete för att ytterligare förstärka hästvälfärden.

Nya åtgärder diskuteras

Goran-akerstrom1-160709-rt
Göran Åkerström, Veterinary Director hos FEI. Foto: Roland Thunholm

Göran Åkerström berättar att nya åtgärder diskuteras, men att ämnet är komplext och måste ses i en helhet. FEI:s veterinärkommitté har bland annat anlitat veterinären och forskaren, samt tidigare GP-ryttaren, Rachel Murray från University of Cambridge i Storbritannien, för att sammanställa den forskning som finns på området.
– Mycket arbete återstår, men vi jobbar noggrant utifrån vad forskningen har kommit fram till. Det finns ingen ”quick fix” i frågan. Det går till exempel inte att enskilt bara titta på nosgrimmor, bett eller huvudlag. Allting samverkar och det är viktigt att förstå.

Göran Åkerström anser att hästfolk behöver ha kunskap om hästens mun och säkerställa en bra munhälsa. Han önskar att tränare, innan de rekommenderar ett specifikt bett, först tar reda på hur munhålan ser ut.
– Den enskilda hästens anatomi måste vara utgångspunkten och den kan se väldigt olika ut. Till exempel kan gomtaket vara välvt, spetsigt, platt, smalt eller rentav bukta nedåt. Det säger sig självt att fel bett kan ge rejäla problem, säger han.

Alarmerande resultat vid studier

I juli i år publicerades en finsk undersökning som visade att 84 procent av 261 slumpmäsigt utvalda travhästar som hade deltagit i lopp uppvisade skador från bettet. Utav dessa skador ansågs 20 procent vara svåra. Resultaten presenterades i en doktorsavhandling vid Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors Universitet. Liknande undersökningar med lika alarmerande resultat har gjorts tidigare, bland annat i Sverige på ridhästar.

Vendelawynjaimg_5298
Ylva Rubin, veterinär med inriktning på hästtandvård. Foto: Jenny Schwieler Staaf

Ylva Rubin driver den egna kliniken Lundens Djurhälsa AB i Varberg. Hon tar emot ekipage på alla nivåer och har lång erfarenhet av mun- och bettbekymmer.
– Det finns alltid en skaderisk med bett och det är lätt hänt. De flesta hästar får bettrelaterade skador någon gång över tid, men det gäller att se till att de blir så små och få som möjligt. En viktig åtgärd som alla kan göra är att inte rida mer än två dagar i sträck på samma bett och huvudlag. Variation minskar belastningen och riskerna, säger Ylva Rubin.

Hon påpekar att det är lätt att se skador som finns i mungipan eller vid sadelgjorden. Hur det ser ut längre in i munnen är betydligt svårare att ha koll på. Hästens mun är djup och den sista kindtanden sitter i höjd med hästens öga.
– Det finns egentligen ingen naturlig plats för ett bett i hästens mun. På ett hästkranium kan det se ut som ett stort hålrum vid lanerna, men faktum är att tungan fyller ut hela utrymmet. Det innebär att hästen måste lära sig att göra plats för bettet. Och generellt sett är vi rätt dåliga på att lära hästen betthantering. Vi skulle vinna så mycket på att ge det mer tid och ha ett uttalat mål att hästen ska kunna hålla bettet stilla i munnen. Ju mer stilla hästen lär sig att hålla det, desto mindre är risken för skador, säger Ylva Rubin.

De flesta hästar får bettrelaterade skador någon gång över tid.

Hon tycker att det är viktigt att först undersöka hästens mun och ta bort eventuella vargtänder innan det är dags att påbörja inlärningen att hantera bett. Sedan föredrar hon ett tunt rakt bett eftersom det är lättare att hålla stilla.

Tar man bort huvudlaget slutar de gapa

Ylva Rubin påpekar att hästar, till skillnad från exempelvis hundar, normalt sett inte gapar särskilt mycket, utom då de äter, biter kompisen eller gäspar.
– Det är en omständighet som vi bör ha med oss när vi ser en häst som gapar. Den gapar inte av sig själv. Då är det någonting vi gör som skapar ett onaturligt beteende. Tar man bort huvudlaget slutar de gapa och därför bör du ta reda på vad bekymret är. Det kan finnas många orsaker, till exempel att hästen har ont, att bettet ligger fel eller är fel utformat för hästen, eller att ryttaren är för stum i handen, säger hon.

Om hästen håller på och lyfter på bettet och plockar mycket med det, kan det också vara ett invant beteende som kan vara svårt att lära om. Hästen kan ha fått ett nyp av bettet någon gång och det blir en slags ticks att flytta runt det i munnen, förklarar Ylva Rubin.

Veterinären och forskaren Hilary Clayton, vid University of Michigan i USA, förklarar tillvänjningen vid bettet så här, i en artikel i Veterinary Connection:
– När hästen accepterar bettet, slappnar tungans muskler av och tillåter bettet att sjunka ner i tungan, vilket lättar på bettets tryck mot gommen.

150330071_abfa4
Gapande munnar på tävling kan ge poängavdrag. Foto: Amy Katherine Dragoo

Lätta på handen och gör halvhalter

Mollis Persson påpekar att hästar oftast vill göra det som ryttaren ber om. Hon anser att ryttarna därför bör titta närmare på vad de själva gör innan de lägger skulden på hästen.
– Om hästen är stark och gapar, ger jag rådet att lätta i handen och genom halvhalter få hästen att förflytta tyngdpunkten mer till bakbenen. Vi vill att hästen ska vilja arbeta för oss och då är det viktigt att lätta på handen. Jag ger ofta rådet att rida med sätet och med känsla. Jag skulle önska att de som sitter med lite stum hand och drar i tyglarna i stället försökte få hästen att gå för sätet, säger Mollis Persson.

Kristian von Krusenstierna påpekar att ryttare som har en bra sits och kroppskontroll inte behöver dra i tygeln.
– Ryttarna vet ofta inte om när de sitter fel och väldigt många problem är sitsrelaterade, säger han.

Han berättar också att när elever kommer till honom för träning i fyra dagar, brukar hästar, som först inte är tillfreds, vara både lösgjorda och även ”gilla bettet” den fjärde dagen.
– Den första frågan att ställa sig är: var sitter spänningen? Om hästen är obekväm i kontakten med ryttarens hand beror det ofta på ryttarens armar och axlar.

Många ryttare behöver hjälp med det lösgörande arbetet

Ryttarens avspändhet och följsamhet påverkar mycket.
– Med dagens ”Iphone-axlar” är det inte lätt när hästen är framåt och spänd. Det är lätt att säga ”byt bett” eller gå till tandläkaren, men många behöver hjälp med det lösgörande arbetet. Det är heller inte lätt att veta vad det innebär att ha hästen tillräckligt framför skänkeln, om man inte har haft den känslan, säger Kristian von Krusenstierna.

Han påpekar att i dressyren är det en del som håller i hästarna i stället för att våga rätta framåt, för att få ur överskottsenergin som får hästen att reagera på blommor och hörn.

I verksamheten som familjen driver ingår även Ågesta Ridskola utanför Stockholm. Där syns det tydligt vilken inverkan som olika ryttare kan ha på samma häst, beroende på hur avspända och centrerade de är, enligt Kristian von Krusenstierna.
– Samma häst som gapar och slår med huvudet med en ryttare kan gå som en dröm med en annan. Den som ser den första ryttaren skulle kanske säga ”åk till tandläkaren eller byt bett”. Men jag skulle faktiskt gärna se att ryttare la pengar på att träna mer, snarare än att köpa ny utrustning när det krånglar. Dessutom behöver tränaren bli mer involverad och ha en dialog med ryttaren om utrustningen och om bettet sitter rätt till exempel, säger han.

”I lanerna kan slemhinnan lätt svullna upp och det kan i värsta fall lossna benbitar”

Ryttare som tenderar att rida med stum hand bör bli medvetna om hur känslig hästen är i sin munhåla, anser Ylva Rubin. Bland de skador hon ser på kliniken, nämner hon slitage på tänder, skador i kindens slemhinna, i tandköttet vid första kindtanden, på eventuella vargtänder och inte minst skador på lanerna. Det är bara en benhinna och en tunn slemhinna som skyddar lanerna.
– Där kan slemhinnan lätt svullna upp och det kan i värsta fall lossna benbitar, vilket medför svår smärta. Det kan lätt bli en sårskada där bakterierna kan komma ner till benet och även orsaka benröta. I värsta fall kan det leda till benavstötning, det vill säga att en så kallad sekvester bildas, om benrötan blir tillräckligt djup och stor så att delar av skelettet får syrebrist.

När hästen flyttar bettet sliter det på tänderna

Ylva Rubin förklarar att hästens överkäke har nervutgångar mellan slemhinna och skelett. När hästen äter fylls munhålan med många små tuggor. När dessa når gommen, skickar det signaler om att födan ska flyttas bakåt i munnen och sväljas.
– Det är vanligt att hästen flyttar upp bettet på de första kindtänderna, vilket inte är bra eftersom det sliter på tänderna.

Veterinar-ylva-rubin-fj-0331
Ylva Rubin ser ofta skador av bett hos de hästar hon undersöker. Foto: Fredrik Jonsving

Beroende på hur hästens mun ser ut kan vissa bett trigga reflexerna mer, säger Ylva Rubin, vilket ger en orolig mun. Till dem hör bett med port, alltså så kallad tungfrihet.
– De avlastar tungan, men i stället belastas andra delar som inte tål belastning lika mycket alls, det vill säga gommen och lanerna. Bett med port stimulerar hästen att gapa, på grund av nervernas funktion i gommen som triggar reflexen att flytta bettet längre in i munhålan, säger hon.

Frågan är då hur hästen kan få plats i munnen med två bett, som är fallet i ett kandar, med bridong och stångbett, som ibland dessutom har port.
– Problem med kandar uppkommer när det inte är korrekt tillpassat. Här pratar vi millimeterpassning för att stång och bridong ska kunna ligga parallellt. Bridongen bör vara kort så att den ligger rakt i munnen och innanför stångens skänklar. Är bridongen för lång bildar den ett ”V” framåt och då får inte stången plats, säger Ylva Rubin och fortsätter:
– Det är särskilt viktigt med tanke på att betten i kandaret verkar i motsatta riktningar. Bridongen verkar bakåt i munnen. Stångbettet verkar framåt, som en följd av att bettets överskänklar går fram då underskänklarna vinklas bakåt, vilket samtidigt åstadkommer ett tryck på nacken. Kindkedjan får inte heller sitta för löst, då kan inte stången verka framåt.

Kandarbett-sprenger-bemelmans-aurigan-kandarbett-korta-skanklar
Kandarbett.

Vissa hästar trivs med kandar – andra inte

Hon berättar att kombinationen av de två betten ursprungligen inte handlade om en önskan om elegans i ridningen. Nästan tvärtom. Kavalleriet ville både kunna samla hästen (stången) och svänga hästen (bridongen) samt att snabbt kunna växla däremellan.
– Hästen måste uppleva att du rider på bridongen och våga ta stöd, även om det också finns en stång, säger Kristian von Krusenstierna och fortsätter:
– Vissa hästar trivs med kandar och andra inte. Det är bra att ryttare inte är tvungna att rida på kandar på högre nivå längre, så att de kan välja. Att rida på kandar är en konstart.

Fakta

Aktuell forskning

Bettstress hos unghästar

En studie av elva unghästar som tränsades på traditionellt sätt för första gången visade att deras hjärtfrekvens ökade markant när de fick bett i munnen. I övrigt märktes inga andra stressresponser.

Forskarna drog slutsatsen att bettintroduktionen kan vara en stressande upplevelse för hästar utan att det märks i övrigt på dem.

Källa: N. Bradley och R. Brassington, Bishop Burton College, East Yorkshire, UK. Presenterad vid ISES kongress 2018).

Ridning gav 94 procent  av hästarna sår

I en svensk studie från 2008 som omfattade 113 hästar och ponnyer hade 94 procent sår i munslemhinnan av dem som hade ridits med bett. Bland hästar som för tillfället inte reds, var frekvensen 55 procent och dessa sår var mindre och färre än bland ridna hästar.

Källa: The prevalence of oral ulceration in Swedish horses when ridden with bit and bridle and when unridden. The Veterinary Journal 2008, 178, s.405-410. Tell, A., Egenvall, A., Lundström, T. & Wattle, O.

En av tio hade sår i mungipan

En dansk undersökning av skador associerade med bett, nosgrimma, sporrar och spö gjordes 2018 och omfattade 3143 ekipage i samband med tävlingar i dressyr, hoppning, fälttävlan samt distansritt. Sår eller blod i mungiporna hittades hos knappt en tiondel av hästarna.

En lösare spänd nosgrimma förknippades med färre skador. Någon undersökning inne i munhålan kunde dock inte göras till följd av tävlingsreglerna.

Källa: Equine Vet J. 2019 Mar;51(2):154-162. Uldahl M., Clayton H.

Allvarliga skador utan blod

Totalt 261 travare undersöktes i munhålan efter tävling i en finsk studie i juli 2019. Undersökningen omfattade kindens insida, lanerna, gommen, tungan och munhålan närmast de nedre kindtänderna. Akuta skador hittades hos 84 procent, varav allvarliga skador fanns hos 20 procent. Enbart 2 procent hade synligt blod på utsidan av munhålan.

Källa: Oral Lesions in the Bit Area in Finnish Trotters After a Race: Lesion Evaluation, Scoring, and Occurrence. Front. Vet. Sci. 6:206.Kati Tuomola et al., University of Helsinki, juli 2019.

Bett med tungfrihet gav störst skador

En isländsk studie av 152 islandshästar före och efter två stora nationella tävlingar visade att stångbett med port kunde associeras med de mest allvarliga skadorna i munhålan och framför allt på lanerna.

Källa: Bit-related lesions in Icelandic competition horses. Acta Vet Scand. (2014) 56:40. Björnsdóttir S, Frey R, Kristjansson T, Lundström T.

Expandera

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 19 2019.

Foto toppbilden: Arnd Bronkhorst

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-