Erik Nordström
Blogg
Erik Nordström från Eslöv. Professionell hoppryttare som driver egen verksamhet.
Erik Nordström
9 april 15:02

Eriks blogg: Bloggen och framtiden

Eriks blogg: Bloggen och framtiden
Erik Nordström har bloggat på Ridsport i drygt ett år. I veckans blogg avslöjar han sina framtidsplaner för bloggen. Foto: Emmely Persson

Ungefär så kan man förklara min vardag just nu. 

Som ni kunde läsa i förra veckans blogg så kommer jag att byta vardag från att ha min egna verksamhet i Skåne till att vara tävlingsberidare i ett stall hos en familj som har sin bas i Grekland. Bara det är ju en stor förändring men ut ur detta kommer ju massa andra förändringar.

I och med att jag har haft massa hästar åt hästägare och kunder här i min verksamhet i Skåne så har jag sedan en tid tillbaka haft ständig kontakt med alla hästägare. Vi försöker jobba fram en så bra plan som det bara är möjligt för varje enskild häst. Var de ska flytta, eventuell försäljning och eller att de som sagt ”bara” ska hitta en ny ryttare som kan förvalta deras fina kvaliteter. 

Om ni följer mig på mina sociala medier kunde ni i onsdags se och läsa att min älskade Zizzi, LMG’s Zyprexa blev såld till bästa familjen Petré. Hedvig som hennes nya ryttare heter kommer ha fantastiskt roligt ute på tävlingsbanan med lika fantastiska Zizzan. Och extra roligt är det också att Hedvig även köpte Gurra för ett tag sedan som jag även tävlat upp till 150 på, vilka hästar ni har fått fatt i! Det ska bli så otroligt spännande att följa er framfart på tävlingsbanorna!

ERIK NORDSTRÖM
Foto: Emmely Persson

Även fina lilla Fabbe (Fabulous Rock) hittade sitt nya hem häromdagen. Han flyttar till familjen Dahnelius och Erik som nu tar över tyglarna efter mig och ska fortsätta träna och tävla Fabbemannen! Detta ekipage ska det också bli väldigt roligt att få följa!

Såklart känns det vemodigt och konstigt att lämna ifrån sig alla fina hästar som jag har haft ynnesten att få ta hand om men samtidigt känns mitt beslut så himla rätt. Det ska bli väldigt spännande och lärorikt med min nya vardag med familjen Vardinogiannis!

Resterande hästar finns det eller jobbas det på att få färdigt en exakt plan för och min flytt kommer att ske i början på maj. 

Samtidigt som allt detta sker så jobbar jag såklart på i vanlig takt med alla mina hästar. Nu förbereds inför utomhussäsongen som drar igång nästa vecka i Henriksdal. Där ska de flesta av hästarna jag har kvar hemma få hoppa ett par klasser var är tanken. 

Ni är även ett par stycken som skrivit och frågat om jag kommer fortsätta mitt bloggande här… och såklart så kommer jag det! Jag kommer varva uppdateringar ifrån mina nya hästar, kanske lite videoklipp och bilder på dem och min nya vardag. Allt från tävlingar och såklart varvat med lite funderingar och diskussioner. Så det kommer se ut precis som vanligt med andra ord, och jag är så glad att ni är med på min resa här genom bloggen! 

Har ni frågor eller liknande så skriv i kommentarerna vettja, alternativt om ni har önskemål om vad jag ska ta upp i bloggen, det hade varit kul att veta vad ni tycker.

Vem vet kanske det ni efterlyser dyker upp här i bloggen någon gång?

Vi hörs i nästa veckas blogg, ut och njut i det fina vädret!

Kram på er allihopa,

/Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
2 april 17:32

Eriks blogg: Mot Grekland och värmen

Eriks blogg: Mot Grekland och värmen
Stallet i Aten i Grekland är magnifikt. Foto: Erik Nordström

Som många av er säkert kunde läsa igår så kommer det inom väldigt snar framtid att ske en väldigt stor förändring i mitt liv.

Men mer om det senare i bloggen.

I förra veckans blogg nästan lovade jag att jag skulle berätta för er om ett riktigt bra resultat i första omgången av elitallsvenskan för oss i IM Sportriders. Och så får jag faktiskt säga att det blev, vi var felfria i grundomgången och hade sedan ett nedslag i omhoppning och slutade därför på en fin fjärde plats. Nina hoppade riktigt bra och vi levererade två felfria rundor, piloten red lite dåligt i grundomgången men löste omhoppningen riktigt fint! Fina fantastiska Nina som bara levererar det ena bra resultatet efter det andra! 

Även Bella, Elsie och Crille bjöd på fina rundor med riktigt bra känsla och hoppning!

Men så till den lilla nyhetsbomben som släpptes igår eftermiddag. Jag har alltså fått och tagit ett tävlingsberidar jobb i Greklands huvudstad Aten. Det hela handlar om att jag ska jobba för och med fantastiska familjen Vardinogiannis

Erik Nordström aten beridare
Till skillnad från Sverige kommer beridarjobbet i Grekland innebära en sommar som blir för varm – därför kommer även en bas finnas i ett nordligare europeiskt land. Foto: Erik Nordström

Allt detta kom på tal under Göteborg Horse Show i Scandinavium då jag fick jobberbjudandet. Ett par veckor senare satt jag på ett flygplan ner mot Greklands huvudstad Aten och fick där spendera ett par dagar med familjen, hästarna och se och träffa alla snälla människor i stallet och så vidare. 

Och efter ett par dagar med mycket tankar, funderingar och frågor som jag ställde mig själv så tackade jag ja till det hela och i maj börjar mitt nya äventyr ihop med familjen och deras fina hästar. 

Men vad händer med alla hästar här hemma? Och inte minst med min familj som spenderar så mycket tid med mig och min verksamhet här hemma? 

Några hästar ska säljas och andra ska hitta nya ryttare som kan ta vid träning och tävling efter mig. Jag kommer sakna alla älskade hästar jag har har här hemma. Men samtidigt känns denna möjligheten jag fått genom Vardinogiannis som en ”once in a lifetime”-möjlighet som jag verkligen ville hoppa på. 

Första tjing på att ”ta över” hjälp från familjen har redan Jörgen Larsson roffat åt sig på tävlingarna i Lund i helgen. Han sa ”Jag tar gärna över familjens hjälp nu när du lämnar oss här i Sverige. Jag menar, det är ju perfekt med en pappa som kör och lagar lastbilen, en mamma som flätar och syster Sara som sköter allt runtomkring”. Så ja ni kanske träffar på dem ute på tävling ändå även fast det är utan mig ha, ha! 

Nä, skämt åsido. Syster Sara flyttar mest troligt till Eslöv för arbete och eventuellt pluggande. Mamma och pappa kommer troligtvis fixa ”hästsköteriandet” hos min bror Johan och hans sambo Josses hästar samt passa barnbarnet Clara så ofta som de bara kan. Och om inte annat får de flyga ner till mig i värmen och hjälpa till vettja! 

För mig innebär jobbet hos MVA Stables, som företaget heter, att jag kommer vara deras tävlingsberidare. I och med värmen där nere över sommaren så kommer jag och hästarna spendera mycket tid i norra Europa för träning och tävling, vilket jag verkligen ser framemot. 

Här nedan tänkte jag dra lite snabbt vad hästarna som finns där nere heter och vad de gjort innan jag tar över tyglarna.

Indiana Jones Max, e. Toulon. Hoppat 160.

Baltik Sitte, e. Ogano sitte. Hoppat 150.

Kelly tje F, e. Diamant de semilly hoppat 145. 

Ikoon, e. Etoulon VDL. Hoppat 140.

Zelona ju, e. Zirocco blue. 8 årigt framtidshopp.

Detta är några av alla hästarna och jag ser så mycket framemot att kunna visa och berätta mer för er alla när jag väl kommit ner! Så stay tuned!!

Kram på er!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
26 mars 18:01

Eriks blogg: ”Det hela handlar om dig själv”

Eriks blogg: ”Det hela handlar om dig själv”
Livet är inte rättvist. Men hur inställningen till hur du lever ditt liv är många gånger någonting du kan påverka. Det skriver Ridsports bloggare Erik Nordström. Foto: Privat

Då var vi framme vid bloggdagen tisdag igen och ännu en vecka har alltså lämnats till historien.

Sen vi hördes av sist så har jag fortsatt att jobba på som vanligt hemmavid. I lördags gjorde jag, mamma och pappa en liten tur till Fjälkestad utanför Kristianstad med Fabbe ”Fabulous Rock” och Crille “Cristals Gemstone BT”. Som vanligt så skötte dig sig exakt så bra som de alltid gör, riktiga A-barn till småpojkar är de faktiskt. Varsin felfri runda i debuterna i en meter blev det. 

I helgen väntar tävling igen i form av första omgången av elitallsvenskan. Som jag ser fram emot det! Den extra lilla spänning och nervositet som det blir av att rida ihop och tampas emot resten av Skånes bästa klubbar. Så jag hoppas att ni alla läsare här håller en extra tumme för oss i IM Sportriders och att jag i nästa veckas blogg kan meddela ett riktigt bra resultat! 

På en träning jag hade i veckan så var det en person som frågade mig hur jag ser på avundsjuka i ridsporten och om hur lätt det är att jämföra sig med andra. Och vad jag hade för erfarenhet av det och mina tankar kring det. Så jag tänkte redogöra mina känslor och tankar angående detta lite här nedan. 

Såklart har även jag tyckt i perioder att det är jobbigt med hur ojämlikt det kan vara i ridsporten. Såklart behöver det ju inte vara just i ridsporten detta handlar om utan denna ojämlikhet kan ju appliceras på hela samhället i stort. Jag har tyckt att det varit tufft och jobbigt att rida fem hästar i regn och storm från sidan när andra i min ålder sitter i sina fina nya ridhus, vissa isolerade dessutom!

Såklart har jag också tyckt det var skämmigt att rulla in på tävlingsplatser med en gammal lastbil från 1989 när andra i min ålder har sprillans nya lastbilar med utskjut och uppskjut. Såklart har jag också tyckt det var tråkigt och jobbigt att jag inte fått ha möjligheten att ha fler egna hästar utan nästan alltid behövt låna och rida andras hästar med allt vad det innebär. 

Men hur ser jag på allt detta? Hur har jag tänkt och tagit mig an dessa tankar och situationer?

För det första så har jag aldrig låtit sådant påverka mig särskilt mycket. Min prestation har det aldrig påverkat, utan faktiskt mer sporrat mig att visa att jag med sämre förutsättningar än många andra kan vara med och fightas högt upp i resultatlistor ändå. 

Rolf-Göran sa en gång något angående det där med gamla lastbilar vs nya lastbilar som jag alltid tagit med mig sen jag hörde det.

Och det var att: Det är ju faktiskt det du lastar ut ur lastbilen på tävlingsplatsen som spelar roll.

Man åker ju till en tävling för att tävla och inte vem som har mjukast och nyast säng i bodelen eller liknande. Och det är ju verkligen så sant som det är sagt. 

Det kommer alltid finnas de som har det lite bättre än du själv har det oavsett vad och det är det bara att acceptera. Livet är också vad du gör det till. Jobbar du hårt med det du har och med de förutsättningar du har så ska du se att det lönar sig i slutändan. ”Hard work beats talent when talent doesn’t work hard”, som någon vis man eller kvinna sa.

Och så är det verkligen. 

Mitt enkla svar var och är till er alla att ojämlikheten i ridsporten men också samhället i stort kommer alltid att finnas. Men det hela handlar om hur du tacklar och tar dig an det. Och om du låter det påverka dig i positiv eller negativ bemärkelse.

Kanske tråkigt svar men så ser jag på det hela.

Kram på er allihopa där ute i vårvädret och glad påsk!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
19 mars 22:02

Eriks blogg: Så här beter jag mig

Eriks blogg: Så här beter jag mig
Erik Nordström skriver om den senaste tidens rabalder i Ridsportsverige. Foto: Privat

Då var ännu en vecka gången och det har blivit dags för mig att sätta mig vid datorn och skriva och publicera min blogg!

Sedan sist så har det hänt en del, och då menar jag faktiskt inte hos mig hemma på gården utan i ridsportsverige. Det har nog inte undgått någon.

Det har varit fruktansvärda nyheter, bilder, material och historier som publicerats. Samtidigt som man såklart blir otroligt ledsen och berörd av det hela så blir man också förundrad över det otroligt stora mod som dessa anställda har haft när de gått ihop och framfört detta material och historier. 

Såklart önskar man att dessa modiga människor vågat göra det ännu tidigare och eller direkt när de sett och varit med om dessa händelser. Samtidigt förstår jag rädslan i att göra det där och då. Det är ingen lätt situation att vara i. 

Jag är som sagt väldigt stolt och glad över att det finns personer som vågar säga ifrån, även fast det i vissa fall är ett par år sedan. För det är genom exakt dessa personer som vi kan nå en förändring och förbättring av ridsporten. Men också av samhället i stort i situationer som kan liknas vid dessa. 

Jag får ju lite kommentarer på mina inlägg då och då, läser kommentarer på diverse ställen samt hör och läser saker lite överallt och nu tänkte jag försöka svara på några av de saker jag läst och hört. 

Först och främst, kom-ihåg kära ni där ute, att jag inte kan göra något åt dessa enskilda människor mer än att om man ser något kan säga till dem. Eller om det sker på tävling säga till en funktionär eller domare. Därefter kan jag och vi alla bara förhålla oss till att rättsväsendet fungerar. Att de som skall dömas blir dömda för det de gjort. I vissa kommentarsfält och hur folk skriver så kan man nästan tro att folk där ute vill att jag och sådana som mig ska lämna en tävling, skälla ut personen i fråga, inte vara i samma ridhus som dem eller berörda personer. Och det tror i alla fall jag inte hjälper särskilt mycket och det är inte något jag kommer göra i alla fall.

Men det står väl för mig.

”Hur har du det hos dig Erik och hur beter du dig mot personal och dina hästar?”. Är en fråga jag fick för inte så länge sedan. 

För det första så har jag inte någon ”personal” direkt. Jag driver min verksamhet ihop med min syster på daglig basis och är jag på tävling så får jag allt som oftast hjälp av min mamma, pappa och min gudmor och eller ibland någon av mina elever. Vilka jag tycker att jag behandlar väldigt väl (men det kan ju inte jag svara för) men de har inte sagt upp kontakten än i alla fall!

Mina hästar bor i ett stall där alla får kolla ut från boxen, sju av tio hästar har extra stora boxar och de sista tre är även de större än standard. De får mat vid 7 och kommer ut i sina hagar vid 8 på morgonen där de går till cirka klockan 16.

Lite längre på sommaren och ibland lite kortare på vintern. Nästintill varje dag så rör sig hästarna en eller två gånger till på ett eller annat sätt, vid ridning, longering eller skrittmaskin. I hagarna går de själva men de går hela vägen upp till varandra och har alltid sällskap.

Jag rider hästarna på olika underlag, så de går på ridbanan, i ridhuset, i skogen, på grusvägar samt på ängar eller fält om gårdsägarna och vädret tillåter det. Det gör jag både för att hästarna älskar omväxlingen samt att de mår bra av att gå på olika sorters underlag.

De får individanpassat med grovfoder, kraftfoder, mash och tillskott då vissa är som shettisar och blir tjocka bara de kollar på höet typ, medans andra behöver mer än 12 kilo per dag för att hålla och nå rätt hull.

Jag har teorin av att ingen häst är dum eller korkad som man kan höra ibland utan att om hästen visar att den inte trivs på något sätt så är det mitt jobb som ryttare och dess så kallade ansvariga person att tillgodose varje individs behov för att de ska må och gå på bästa vis. Jag använder inte barrering för att få dem att hoppa felfritt i stora klasser och jag sporrar inte så att de börjar blöda för att nå de resultat jag nått eller för att nå den utveckling jag vill. Dessa ovan beskrivna tillvägagångssätt behövs verkligen inte för att nå stora klasser. Detta våld börjar då kunskapen försvinner eller inte finns från första början.

Detta är ungefär hur jag tänker och har det.

”Men Erik varför skriver och berättar du detta?” Jo för att jag vill berätta att det är så här det faktiskt kan se ut och ser ut i många stall där en proffsverksamhet pågår. 

”Men Erik vill du bara framställa dig själv som något sorts helgon nu som gör alla rätt och som är den bästa och att alla andra gör fel?” Nej absolut inte. Jag vill berätta för er och försöka förmedla för folk som är utanför ridsporten att det är inte missförhållanden i alla stall där det tävlas eller bedrivs en verksamhet på hög nivå. 

”Men Erik är inte dina hästar ute i hagarna för lite, står inte dina hästar i sina boxar för länge, skulle du inte vilja att de gick i större hagar, varför har du de inte ihop eller i alla fall med en kompis? Osv”.

Det svaret jag har på det är att den vardagen mina hästar och jag har är vad jag tycker funkar bäst för dem som individer och att det är just detta ”schema” som gör att de både mår bäst men också kan prestera på bästa vis, både i det vardagliga jobbet men också på tävling.

Och angående storleken på hagar och att det i mitt fall alla går ensamma just nu så svaret jag har på det att visst så hade jag önskat att jag hade ännu större hagar att tillgå, men på det stället jag står inhyrd så finns inte möjligheten.

”Men flytta hästarna då?”, kanske någon tänker. Det är inte så lätt att hitta ställen där dessa möjligheter finns faktiskt. ”Men då ska du kanske inte ha hästar överhuvudtaget?”, och min tanke och svar på det är för det första så följer jag alla de regler som finns genom att ha det så som jag har det idag samt att mina hästar trivs precis så som jag har det och det är för mig det viktigaste. Ser jag att någon individ inte får det som de behöver eller inte trivs så ändrar jag och gör allt i min makt för att förändra på den situationen. 

Detta är min filosofi och så som jag faktiskt tycker att alla hästar minst borde få ha det i sina liv! Hur har ni det hemma hos er och hur ser en dag ut för eran häst eller hästar? Skriv gärna nedan. Men håll god ton till och mot varandra! 

Till sist i veckans blogg så kommer jag att bifoga en länk nedan som är till en podd som Kristin Kaspersen gör som heter ”Nyfiken på!” där Henrik Johnsson är gäst. I slutet på avsnittet beskriver och pratar Henrik otroligt bra om nutiden och framtiden. Allt går inte att applicera på just min text eller så men jag tyckte han pratade så sunt och klokt där! Ni måste lyssna, jag tvingar (nästan) er.

Här är länken!

Kram på er alla där ute!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
12 mars 15:26

Eriks blogg: Hörni hästsekt, nu gäller det att visa vilka vi är

Eriks blogg: Hörni hästsekt, nu gäller det att visa vilka vi är
Erik Nordström och Kaffe som denna vecka ska drillas av gudfar RGB. Foto: Kim C Lundin

Denna veckans blogg vill jag börja med att säga ett massivt tack till det fantastiska mottagandet som förra veckans blogg fick. Väldigt fin och bra respons! Och att läsa kommentarsfälten var också väldigt roligt, men också givande att läsa vad många av er där ute har för tankar om det hela! Så tack snälla för det, tillsammans kan vi nå en förändring och förbättring.

Nu lite tävlingsuppdatering ifrån helgen i Kungsbacka.

I onsdags kväll rullade stora hästlastbilen med tjejligan i form av Selma, Elsie, Nina, Bella och Zizzi mot Kungsbacka. Men då tänker ju ni, skulle du inte ha sex stycken hästar med dig dit?

Jo och det hade jag men enda killen i gänget Charlie fick åka ensam i lilla hästlastbilen när det var ”No Boys roadtrip” i stora lastbilen. Nä men skämt åsido, stora killen Charlie åker dels mycket bättre i lilla bilen samtidigt som vi ändå behövde köra den med eftersom att det är en hel del foder och saker som måste tas med. Ni som vet ni vet.

Charlie hoppade felfritt alla dagar och var så himla duktig! Bella hade ett nedslag totalt på tre klasser. Sexåriga Elsie hoppade två otroligt fina rundor i 120-klasser, en felfri och en med ett nedslag. Zizzi vann en klass, var fjärde placerad i en annan och hade ett nedslag i sista klassen. Åttaåriga Selma var helt toppad i första klassen, sjundeplacerade i 135-klassen andra dagen och sedan hoppade hon en helt magiskt fin runda i avslutande 140-klassen och blev fyra. Sist men inte minst så var Nina otroligt fin i första dagens 140-klass och blev niondeplacerad, dagen efter kändes hon inte riktigt hundra så jag hoppade henne inte mer under helgen. Det var absolut inget allvarligt så vi är snart tillbaka på banan igen! 

Med andra ord en fantastisk vecka och helg med ännu en gång ovärderlig hjälp av min familj som alltid ställer upp och stöttar mig, utan er hade jag aldrig varit där jag är idag.

Nu väntar träning för gudfar Rolf-Göran Bengtsson i Flyinge i dagarna två med Kaffe och det ska bli så otroligt givande och roligt! Så nästa vecka kommer det uppdateringar, tankar och känslor från det och annat kul.

Vi höres och synes alla där ute. Och kom-ihåg att visa ridsporten extra mycket från dess ljusa och rätta sida i dessa tider, det är viktigare just nu än någonsin innan! 

Kram på er!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
5 mars 16:34

Eriks blogg: ”Unghästklasserna måste ändras”

Eriks blogg: ”Unghästklasserna måste ändras”
Namibia Z på Clinicen, till höger abuolus Rock som tävlingsdebuterat. Foto: Sofie Gullberg och privat

Veckan som gått

Den här veckan inleder jag med lite genomgång av veckan och avslutar med ett förslag till ändring av svårighetsgraden i 110-klasser. Cliffhanger? Jajamen, men nu börjar vi med veckan som gått:

Sen sist vi hördes av har det hänt en hel del faktiskt. Redan i onsdags så var jag en del av Jens Fredricsons clinic i Flyinge. Det var en fantastisk clinic med fokus på anridning, position och tempo där jag och Nina fick vara med oss visa våra så kallades ”skills”. Nina kändes riktigt fin och visade verkligen upp sig från sin bästa sida och hoppade fantastiskt fint och jag red ändå hyfsat. Det var en otroligt rolig och inspirerande kväll i Flyinges ridhus med cirka 950 personer i publiken. Kvällen avslutades med uppvisning av Jens och Markans Cosmopolit, ”Cosmo”.

Vilket radarpar de är ihop och det var så coolt att få se dem live! 

På torsdagen var det sedan dags för lite ”kick-off” hoppning/träff med IM Sportriders lag inför elitallsvenskan som drar igång om ett par veckor. Selma och Crille (Cristals Gemstone BT) fick vara med och hoppa och de skötte sig galant och även dessa två kusarna känns riktigt fina och fräscha. 

I fredags åkte jag med favoriten Nina till Lund en sväng och hoppade en 130-klass som lite uppladdning inför denna veckans meeting i Kungsbacka där hon ska få hoppa lite större klasser. Hon hoppade återigen väldigt fint och fixade en lugn och trevlig felfri runda!

I lördags styrdes sedan skutan till Trelleborg där det var dags för lite bebishoppning. Crille och jag gjorde tävlingsdebut och det med en felfri runda, Crille är verkligen en Erikhäst och jag tycker om honom sjukt mycket efter väldigt kort tid! Utöver Crille så var även Fabbe med (Faboulus Rock) som gjorde livsdebut på tävlingsbanan. Det var dock inte speciellt läskigt eller konstigt tyckte Fabbe som tog även detta med en klackspark. Fabbe är en otroligt personlig kille som kan allt redan, fem år egentligen men beter sig som han har femton års erfarenhet på axlarna. Så skulle alla vara, Fabbe kan man då alltid lita på!

Och sista dagen ut för veckan men absolut inte den lugnaste var söndagen som även den spenderades i Lund på tävling. Denna gången med Elsie, Charlie och Bella. Elsie och Charlie hoppade hoppade felfritt medans Bella hade en bom ner. Även alla dessa tre kändes fina och känns redo inför tävling i Kungsbacka till veckan dit hela sex hästar följer med. Fullt upp vill säga men det ska bli väldigt roligt.

Erik tycker till

Just denna veckans blogg skulle jag vilja avsluta med en liten åsikt. Jag vet inte om jag kanske är den enda som tycker så här men jag tänker att jag delar med mig av min åsikt ändå. 

På sista tiden har jag tagit emot lite fler gröna och oerfarna hästar för träning och tävling och en sak jag tycker skulle kunna förbättras och ändras är svårigheten på de lägre unghästklasserna. De klasser jag specifikt anspelar på är 100- 120-klasser, men kanske allra mest just 110-klasserna.

Allt för ofta upplever jag att första hindret står alldeles för svårt, kanske ur en sväng eller längst med långsidorna. Det är linjer med korta distanser. Distanser in i kombinationer eller ut ur kombinationer kan jag också tycka är lite överkurs för att vara en 110-klass. Det kan också vara så att banan består av för många språng enligt min åsikt. Till exempel hoppade jag för ett par veckor sedan en avdelning B 120-klass med tolv hinder och fjorton språng, lite för mycket kan jag tycka. 

Jag vet inte om jag bara upplevs som en kille med mycket åsikter. Men jag tycker verkligen att vi behöver en förändring och förbättring av banorna i lägre klasser och speciellt då i unghästklasserna. 

Visst kan man kvala till årgångschampionaten i 120-klasserna för de 5-åriga hästarna och visst att man vill att dessa ibland kanske ska vara lite svårare inför championaten. Men rider du en 110-klass, där du startar för att unghästarna ska få mer erfarenhet och utvecklas, varför då göra det så svårt?

Det finns ju heller ingen aspekt av att man gärna vill ha cirka 25 procent av klassen felfria som man kanske vill ha i en vanlig större klass eller liknande.

Jag tycker i alla fall hellre ett helt startfält med hästar som kommer ut från banan glada, vid gott mod och med viljan att kunna gå tillbaka och göra det en gång till än att sju av femton har stannat ut sig eller där ryttaren fått utgå på grund utav att den ställts inför för svåra uppgifter.

Ja, jag vet att man inte ska styra in en klass om man inte är 100 procent redo inför den men jag tränar i alla fall inte mina gröna 5-åringar på distanser in i kombinationer eller med ett första hinder ifrån utgången ur sväng hemma… 

Sammanfattningsvis, hellre för enkelt än för svårt när vi ska lära och utveckla våra unga fina hästar!

Jag vet inte om ni tycker att jag är fel ute eller att ni inte håller med mig i denna frågan men detta är vad jag tycker och känner angående detta. Skriv till mig eller kommentera gärna nedan om ni håller med eller vad ni tycker!

Vi hörs nästa vecka med nya tävlingsuppdateringar och vardagsfilosofiska tankar! 

Kram på er allihopa!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
27 februari 20:03

Eriks blogg: ”Jag längtar redan tillbaka till Göteborg”

Eriks blogg: ”Jag längtar redan tillbaka till Göteborg”
Erik Nordström och Kaffe i Scandinavium. Foto: Pernilla Hägg

Då var det tisdag och bloggdags igen!

Som ni kunde läsa i förra veckans blogg så kommer det i bloggen idag mestadels bestå av uppdateringar ifrån veckan i Göteborg och tävlingarna i Scandinavium! 

Avresan mot Göteborg gick i tisdags morse tidigt och då var det mamma Carina, Rikard, jag, Kaffe och Zizzi som fanns i bilen. När vi kommit fram lastade vi först ut hästarna för att sedan packa ut och upp alla saker. Sedan bars det väskor till hotellet för att sedan ackreditera in oss. Senare på eftermiddagen fick jag rida både Zizzi och Kaffe i arenan och båda var väldigt lugna och snälla. På kvällen hade Zizzi även sin besiktning och även den gick som på räls.

Dagen efter var det dags för Zizzis final i ATG Riders League och vi startade i det första heatet och var näst sist ut av de sju ekipagen. Zizzi hoppade fantastiskt fint en felfri runda och vi blev tredjeplacerade i heatet och sjundeplacerade totalt och det viktigaste, kvalificerade för kvällens winning round final. 

I finalen lyckades vi även där komma runt med en felfri runda, inte lika snabbt som Kajsa Björe och hennes super snabba Ballyshan Copa Cabana dock utan vi slutade på exakt samma plats som förra året.

Alltså en fjärde plats, som jag är väldigt nöjd med! Jag och Zizzi är ganska snabba men inte så bra på att svänga, vilket krävs i denna typen av omhoppningar men vi är så otroligt nöjda med resultatet ändå! Världens bästa tjej! 

I torsdags var det sedan dags för Kaffes första start i de sjuåriga klasserna som Lövsta Future Challenge anordnar. Det började med att det var ganska mycket kaos på framhoppningen då många hästar var antingen pigga eller spända vilket även Kaffe var. Så det var en lite spänd kille som äntrade arenan där i torsdags vilket resulterade i två nedslag.

I fredags var det vilodag för att det på lördagen sedan var dags för det andra kvalet och även debut i 135 för oss tillsammans. Då var det en mycket lugnare och mer avspänd Kaffe jag hade under mig och det resulterade i en fin och felfri runda. Så roligt!

Och till sist så var det då dags för final, även det över en 135 bana. Vi började rundan helt perfekt och sedan skulle jag balansera av honom lite in i sista kombinationen, dock blev det lite tomt precis i slutet vilket resulterade i en bom med i backen. Vi var dock snabbast fyra fels ekipage och det hela slutade med en nionde placering i finalen. Allt som allt är jag väldigt nöjd med både Kaffes och Zizzis hoppning och min ridning under veckan!!

Utöver själva tävlandet hann jag även med att besöka och hänga med och i mina samarbetspartners montrar– här kan ni se mig i Ridsports studio! Jag hade även uppdrag att agera lite spelexpert i ATG:s monter inför de spelbara klasserna som gick på kvällarna vilket var riktigt kul, jag satte två och tre av vinnarna så det var ju extra kul!

Och sedan hade jag även föredrag om mig själv, min karriär och verksamhet för personer som jobbar i och med Handelsbanken och det gjorde jag tre dagar  i rad. Det var väldigt roligt och givande!!

Nu är alltså en av årets absolut bästa veckor över och man ser ju sjukt nog framemot nästa år redan nu, eller hur? 

Den kommande veckan väntar clinic för Jens Fredricson som jag ska rida ihop med Nina på onsdag och sedan är det dags för lite tävlande i helgen med fem hästar!

Vi hörs och syns nästa vecka, kram på er!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
21 februari 10:01

Eriks blogg: Häng med till Scandinavium

Eriks blogg: Häng med till Scandinavium
Erik Nordström ska tävla vid Gothenburg Horse Show. Foto: Privat

I skrivande stund sitter jag på hotellrummet vid Scandinavium i Göteborg och färdigställer bloggen. Vi har en otroligt rolig vecka framför oss som startar i dag, onsdag, och pågår till söndag! 

Men först vill jag börja med att säga ett stort tack till det fantastiska mottagandet av förra veckans blogg. Jag har fått så mycket fina meddelanden privat men också i olika kommentarsfält och det betyder så mycket, så tack för det! Förutom tacksamheten till er och er respons på förra veckans blogg så var det också otroligt skönt för mig att berätta om allt detta. Det var verkligen en sten som föll från mina axlar och vilken skillnad det kan bli bara av att dela med sig av sina erfarenheter eller som i detta fallet känslor, och hur mycket styrka man kan finna i att andra människor stöttar och pushar en! Tillsammans är man verkligen så mycket starkare!!!

I helgen var det tävling för två av stallets hästar på ”hemmaplan” i Flyinge, det är verkligen en sådan ynnest att få ha så fina tävlingar som Flyinge har bara femton minuter hemifrån. Elsie började helgen med en 120 cm klass men hon råkade riva första hindret lite konstigt och sedan blev hon väldigt försiktig så jag valde att utgå, för att dagen efter hoppa en mindre och lättare klass vilket hon gjorde väldigt fint, lätt och avspänt! Vid sådana tillfällen tycker jag det är väldigt viktigt att lyssna på hästen och som jag gjorde ta ett steg tillbaka och göra det lätt för både hästen och sig själv så man får tillbaka självförtroendet och kan komma starkare ur det hela. Världens bästa Elsie som har så många fina kvaliteter och egenskaper att bygga vidare på.

Förutom Elsie var även en viss pigg tjej Selma med och luftade sig. Hon har inte tävlat sedan i höstas på Elmia. Hon fick en lång vila efter säsongen och de stora klasserna hon gjorde på Elmia och det behövde hon. Återhämta sig och få ny energi och kraft inför den stundande säsongen vi har framför oss. Hon hoppade fantastiskt fint runt två 130 cm klasser med felfritt resultat och både vilan och vinterjobbet verkar ha gjort susen.

Som jag nämnde i början av bloggen så är jag, familjen, Zizzi och Kaffe nu på plats i Göteborg och Scandinavium och gör oss redo inför tävlandet som börjar på onsdagen. Då är det Zizzis final i ATG Riders League som går av stapeln, vi blev ju fjärdeplacerade förra året så det resultatet ska vi försöka förbättra. Snabbt kommer det gå, det kan jag lova, haha! 

Senare i veckan, närmare bestämt torsdag, lördag och söndag så kommer man kunna se mig med Kaffe i Lövsta Future Challenges klasser för de nyblivna sjuåringarna. Det var vår fjärde placering i Breeders-finalen som kvalade oss hit tillsammans med elva andra svenska ekipage och vi kommer ställas emot internationella ekipage så det ska bli spännande.

Det är verkligen en helt magisk känsla att få rida in i Scandinavium och jag är så otroligt tacksam för mina fina hästar och dess hästägare som ger mig chansen att få uppleva det här. Wow säger jag bara! 

Följ mig gärna på mina sociala medier för att få följa med på vad som händer här i Scandinavium i realtid typ! Annars hörs och ses vi kanske här i folkmängden på Scandinavium alternativt här i bloggen nästa tisdag. Ha det bäst!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
13 februari 15:23

Eriks blogg: Resan ingen visste om – förrän nu

Eriks blogg: Resan ingen visste om – förrän nu
Foto: Privat

Tisdag och ännu en vecka har sprungit förbi innan man ens hann blinka.

I förra veckans blogg avslutade jag med att säga att det snart var dags för skidskytte-VM och de första tävlingsdagarna är redan förbi, en medalj hittills och fler hoppas jag att det blir. Jag älskar skidskytte så mycket, en riktigt cool sport där det händer massor. Men man kan ju inte låta bli att bli lite avundsjuk på skidskyttet ibland. Vad menar jag med det? Jo, att jag hade mer än gärna kunnat reparera mina misstag på banan och rida lite snabbare för att ändå kunna vinna liksom. Man kan ju göra det i en klass med bedömning C men hur ofta händer det haha. Aja skämt åsido men ni förstår vad jag menar.

I tisdags kväll råkade jag ut för en liten olycka när jag trillade av en unghäst och fick spendera kvällen på akuten i Lund med en fraktur i fingret. Men jag är glad att det inte blev något värre och att jag ändå kunnat fortsätta rida nästan som vanligt. Så i Scandinavium nästa vecka kommer ni få se mig rida med tyglar med öglor på och en omlagd finger med skena. Jag och hästarna fick stå över tävlingarna i Borås i helgen och rehabar och förbereder oss inför Scandinavium istället.

Vad som hänt i hästväg annars i veckan är att jag innan det lilla fallet på kvällen där i tisdags tränade med Selma för Jens och det var första riktiga hoppningen för henne efter hennes långa vintervila. Selma är som många av er vet en väldigt stor tjej som behövt mycket tid att växa i sin kropp och jag och hästägaren Iwona kände att hon behövde ett långt break efter tävlingssäsongen. Vilket hon fick och nu känns otroligt fin och redo för mer och större uppgifter under året och det ska bli riktigt kul att få fortsätta utveckla henne och oss tillsammans.

Ett par gånger här i min blogg har jag blivit ganska personlig, gått ifrån det klassiska hästsnacket och uppdateringar från min vardag och tävlingar med hästarna. Vilket har visat sig vara väldigt uppskattat. Jag gillar ju att se min blogg lite som en dagbok även fast den ju publiceras här på Tidningen Ridsport där det som tas upp alltid angår hästar på något sätt. Men bakom allt finns ju alltid du, en helt vanlig människa som lever med alla olika sorters vardagliga utmaningar och erfarenheter. Idag tänkte jag att bloggen skulle gå ifrån häst och bli lite sådär personlig istället. Väldigt personlig faktiskt.

Alla som följt mig här genom bloggen det senaste året har fått ta del av nästintill allt som skett och hänt runt om kring mig och det har minst sagt varit ett år med stora händelser och främst känslor.

Jag träffade och blev för första gången i mitt liv tillsammans med en människa. Jag berättade för min familj, vänner och er om människan som dessutom var en kille. Och just det att skulle vara en kille jag ville träffa var det ingen som visste om mig så bara det var en stor grej att berätta för alla. I somras fick jag vinster och placeringar i 150cm klasser med två olika hästar för att på sensommaren sedan bli av med båda två och det var väldigt tufft även fast jag ju var och är otroligt tacksam över den tid och framgång jag fick med dem två älskade killarna. Och sedan var det ju mycket därtill.

Men den nästan största resan jag genomgått och faktiskt genomgår än idag under hela mitt liv är det nästan ingen som vet förens nu. Idag måndag när jag skriver denna blogg så skickar jag den till min familj och nära vänner så de får läsa den innan den publiceras för allmänheten under morgondagen, så väldigt få personer är det faktiskt som vet om detta. Jag har länge velat berätta men jag har inte vetat hur, inte tagit mig själv på allvar, tryckt ner och förminskat mina egna känslor angående detta men nu äntligen känner jag att jag landat, kommit en lång bit på vägen och känner att jag vill och är redo att dela med mig. Och vem vet, kanske kan jag hjälpa eller inspirera andra samtidigt.

Alla har vi nog någon hört citatet ”Du måste älska dig själv först innan du kan älska någon annan!” och det kan jag absolut hålla med om. För mig blev det faktiskt tvärtom. Tidigare i bloggen kunde ni läsa att jag träffat och blivit kär i en annan människa (vid namn Rikard förövrigt haha) och han är också i stor utsträckning anledningen till att jag började och nu gillar mig själv för första gången. Må låta lite klyschigt men så är det faktiskt.

Sen jag kan minnas så har jag aldrig trivts eller varit nöjd med hur jag sett ut. Allt ifrån mitt utseende eller min kropp. Jag har aldrig gått igenom huset hemma med handduken runt midjan när jag duschat för att gå in på rummet och byta om utan har alltid haft ombyte med mig in på toaletten. Jag har knappt gått utan tröja hemma överhuvudtaget ens, inte en chans att jag skulle gå från rummet till toaletten i bara kalsonger eller liknande. Jag har hatat och har än idag lite svårt för stränder, poolområden eller liknande. Jag har haft det jobbigt med olika omklädningsrum. Jag har även fast jag vetat att det är killar jag gillar knappt träffat någon för att jag inte vågat och varit rent ut sagt livrädd för den dagen då jag eventuellt skulle ta av ett klädesplagg inför en annan kille.

I många av dessa fall har detta bara varit inför familjen och jag önskar att jag vågat berätta för folk tidigare. Jag har en fantastisk familj som jag vet och alltid har vetat egentligen skulle stöttat och hjälpt mig i det här men jag har helt enkelt inte varit redo och inte vågat. Men nu idag äntligen känner jag att jag vill och vågar och det är jag så glad för.

Men min räddning och anledningen till att jag kommit så långt med att äntligen börja tycka om mig själv blev att jag bara slängde mig ut egentligen. Vad men menar med det är att jag bara åkte och träffade en kille jag skrivit med ett tag och hade fattat tycke för. Och utan att jag i början berättade något om det här ”problemet” jag hade så förstod han mig och väntade och gjorde så att jag kände mig trygg. Efter ett tag kände jag att jag vågade och var tvungen att berätta och sen dess har jag för varje dag som gått blivit mer självsäker i mig själv och hur jag ser ut. Det har varit en stor resa för mig själv men med hjälp och påhejning av bästa Rikard har utvecklingen skett överhuvudtaget men också blivit en lättare resa att genomföra.

Erik Nordström

Och igår var första gången jag på sju år publicerade en bild på mig själv på sociala medier, stort steg för mig och så kul!

Så mitt råd till er alla där ute som känt eller känner något liknande till det jag beskrivit ovan är att våga berätta för någon! Det kan vara till någon i din familj, en vän, någon du träffar, en psykolog eller någon du bara känner att du kan lita på. Ensam eller själv är inte bäst. Och det finns hjälp att få!

Du är fin exakt så som du är och ser ut!

Kram på er allihopa där ute så kanske vi ses nästa vecka uppe i ”Götelaborg”!!!

// Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
6 februari 16:58

Eriks blogg om varför Guerdat är hans stora förebild

Eriks blogg om varför Guerdat är hans stora förebild
Erik Nordström, till vänster, berättar varför Steve Guerdat är hans stora idol. Bilden till höger är från helgens världscup som Guerdat vann tillsammans med Is-Minka. Foto: Anna Nyberg/FEI/Łukasz Kowalski

Då var det tisdag igen och bloggdags. 

Om vi går tillbaka tills för en vecka sedan så stod träning för Jens på agendan för mig, Kaffe och Nina. Jag trivs verkligen så himla bra med Jens och hans träningar och hur vi förstår varandra och tänker lika på många plan. Båda hästarna var väldigt pigga men kändes samtidigt väldigt fina och hoppade otroligt fint. Med Kaffe tränade vi mycket på att få mer ryggverkan, både i markarbetet men också i hoppningen. Han springer gärna med huvudet lite högt upp och sänker ryggen lite men med lite nya knep och tips så blev han väldigt fin i dressyr jobbet och hoppade sedan väldigt fint.

Med Nina jobbar vi mycket med att få en galopp med lite större steg, hon blir gärna lite kort i steget och lite hetare och hetare i känslan men hon blev också väldigt fin efter ett tag. I hoppningen jobbar vi med att hon ska hoppa lite mer runt och ut över bakbommarna på oxrarna, Nina är en otroligt försiktig häst och det blir lätt att hon hoppar lite för mycket upp än fram. Så det är inga direkta ”problem” vi jobbar med men vi slipar på detaljer och saker som kan göra att både utvecklingen av oss som ekipage blir bättre men samtidigt resultaten på banan. Jag är ju också lite perfektionist vilket Jens också är så att jobba tillsammans med honom är otroligt roligt och lärorikt. Jag är väldigt tacksam över den hjälpen! 

I helgen gjorde även Kaffe sin sista uppladdning när det gäller tävling inför Lövsta Future Challenge i Scandinavium, vilket vi åker mot om lite mer än två veckor. Det ska bli så otroligt spännande och extremt kul!  Kaffe hoppade en 125 cm klass i lördags och en 130 cm klass i söndags. Känslan i både klasserna var väldigt bra så nu bara väntar och längtar vi inför första start. I Scandinavium kommer jag även att rida i ATG Riders League i början på veckan, det är en deltävling kvar i Borås i helgen men poängen som jag samlat på mig under säsongen kommer räcka till final, hur kul?? 

Något annat som jag också hunnit göra i helgen är att i vanlig ordning kolla på världscupen som gick av stapeln i franska Bordeaux i lördags på mello tiden. Jag kollar väldigt mycket på hoppning och det kan vara från var som helst i världen faktiskt. Och i lördagens världscupklass så var det en otroligt bana ekipagen ställdes inför, kanske den svåraste hittills under alla omgångarna som gått. Något som jag dock slås av och som jag imponeras av otroligt ofta är Steve Guerdat, både hans ridning men också hästar. Att Steve Guerdat är en otroligt duktig ryttare är jag varken den första eller sista att påstå men hans förmåga att ta sig an hoppning i stort men också de allra svåraste och högsta av klasserna är något man bara blir helt hänförd av. 

Det kan för ögat se ut som att han bara åker häst runt de där banorna men han är otroligt effektiv i det lilla eller hur man ska förklara det. Han har också förmågan att få exakt alla hästar att se väldigt tillfreds ut med hans ridning och dessutom ser det typ likadant ut oavsett vilken häst han rider på. Det vill säga att hästarna rör sig och hoppar på typ samma sätt. Håller ni inte med? Och för att inte tala om hans omhoppning i lördags, som han ju gjorde med en av hans fantastiska hästar ”Is-Minka”, ett elvaårigt sto efter Mylord carthago och med Flyinge hingsten Quite Easy som morfar. Steves förmåga att rida fort svänga snävt och dessutom hoppa 160 cm hinder och det ser så enkelt ut. Samtidigt som det för andra ser mycket jobbigare ut och dessutom går mycket långsammare. 

Ja, som ni märker är Steve Guerdat en otroligt stor förebild för mig och jag försöker ta in minsta lilla av hans ridning samtidigt som jag förundras över allt han gör och tar för sig. 

Kanske lite väl utsvävande utläggning och Steve där men jag ville bara få det sagt haha! 

Vi hörs om en vecka!! Och glöm inte, imorgon börjar skidskytte VM, en annan av mina favorit sporter att följa!!! Heja Sverige! 

Kram på er!! 

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
30 januari 17:21

Eriks blogg om att visa ridsportens fina sidor

Eriks blogg om att visa ridsportens fina sidor
Erik Nordström. Foto: Privat

Tisdag och då ska bloggen skrivas ännu en gång. 

Sedan sist vi hördes av har det redan gått en vecka och det har hänt massor med kul sedan dess faktiskt. Som sagt har tävlingssäsongen dragit igång lite mer och i och med det så kommer man ju ut på lite roligheter lite hela tiden. 

Denna helgen var det tävlingar i Lund som hägrade. Detta för Charlie, Bella och Elsie som fick hoppa vars två klasser under lördag och söndag och de skötte sig som vanligt hur bra som helst. Bella hoppade felfritt i en klass och hade en bom ner i en klass, och kändes mer lagom pigg nu än i Åstorp så det var ju skönt haha. Elsie var hur duktig som helst och utvecklas så otroligt fint och i söndags fick hon även debutera 120cm och gjorde det med bravur. Charlie fick lite scenskräck första dagen och tyckte allt var superläskigt så vi hoppade en lite enklare klass dagen efter och då var det inga problem med något. Dessa tre hästarna hur väldigt många bra egenskaper och det ska bli väldigt kul att få fortsätta utvecklas ihop med dem. 

I förra veckans blogg så avslutade jag med att säga att jag bland annat skulle berätta vad vi hittade på på ATG Talangs sista dag på Bosön nu i denna veckans blogg. Så det tänkte jag berätta nu. Dagen började med att vi fick träffa Svenska ridsportförbundets nya generalsekreterare Johan Fyrberg och vi fick lära känna honom, höra lite om förbundets arbete samt att han fick lära känna oss lite snabbt. Vi kom snabbt in och pratade om trygghetsfrågor, ridsportens tystnadskultur, framtiden och hur vi som unga i ridsporten kan vara med och påverka samt förbättra ridsporten. Johan kom med många otroligt bra svar och vi fick utlopp för att berätta våra upplevelser och känslor samt vad vi tycker i de olika frågorna. Vilket var otroligt skönt och givande. 

Som många av er vet så tog jag ställning i en av dessa frågor här i min blogg för snart ett och ett halvt år sedan och Johan menade på att på just dessa sätt, dvs att man uttrycker sin åsikt, lyfter ämnet och vågar göra sin röst hörd är exakt den vägen vi måste gå för att nå förbättring och förändring. Jag och många jag pratat med känner dock att våran röst inte blir tillräckligt hörd eller får den spridningen som man vill. Och just därför tänker många och så även jag innan jag publicerade min blogg att till exempel, ”Jag har bara ett par tusen följare på mina sociala medier så det är inte lönt att jag säger något för ingen kommer läsa det eller jag kommer inte nå ut till så många”. Men det är just där många måste och ska tänka om. Se bara på mig och hur det blev för mig. Jag nämnde min tanke för en kontakt här på tidningen ridsport, fick publicera min krönika här, den fick otroligt stor spridning på sociala medier och den blev såpass uppmärksammad att den togs upp i Sydsvenskan där jag fick både framsidan och ett helt uppslag. 

Många, inklusive mig själv är också rädda för var sporten är på väg och konsekvenserna på vad som skett inom ridsporten senaste tiden. Det jag pratar om är såklart de skandalerna som kommit till ytan. Man känner sig nästintill maktlös inför att sporten kommer försvinna helt. Detta på grund utav att ridsporten är sedan innan en ifrågasatt sport av många och i och med den sista tidens skandaler så är den om möjligt ännu mer ifrågasatt. Mista mig inte för att jag verkligen tycker det är helt rätt och bra att händelserna tas upp och visas, först och främst för de påverkade hästarnas bästa men också så att ryttarna och personerna i fråga kan ställas inför svar och straffas för det dem gjort. Men hur ska jag och du som läser detta, som älskar våra hästar, inte kunnat tänka oss leva en annan livsstil än den vi gör ihop med hästarna samt som älskar sporten göra för att hålla den vid liv och låta oss hålla på med den fantastiska sport vi gör? 

Jo, vi måste visa ridsporten från dess rätta och fina sida. Och kontentan av det hela och vad jag vill ha sagt är att våga berätta din historia för folk, uttryck dig på sociala medier, visa bilder och filmer ifrån din vardag och livsstil ihop med din häst så alla får se hur det faktiskt ser ut i ridsporten vid de allra flesta fall, helt fantastiskt och alldeles magiskt. Eller hur? Och allt detta även fast att du kanske inte har hundratusentals följare, kan vi nå minsta lilla skillnad så är det bättre än inget. Tillsammans kan vi visa ridsporten från dess rätta sida och göra hästvälfärden bättre. 

Under ATG Talangs sista dag för den första avsuttna träffen så han vi även med att få höra en föreläsning med en legitimerad dietist vilket var väldigt ”nyttigt ;)” och lärorikt. (Dålig humor jag vet). 

Och till sist så fick vi även träffa norska Maria Terese Engell och höra om hennes företag Rider in balance. Ett företag där hon jobbar med att sprida sin kunskap och erfarenhet om hur vi som ryttare kan utveckla vår balans men också medvetenhet i sadeln. Det var en otroligt rolig och lärorik stund där vi först fick lyssna på en föreläsning men sedan också få hjälp rent praktiskt och gjorde massa övingar. Man fick sig ett par ”Aha-moments” när man förstod sig på saker och kände vilken stor skillnad saker kunde göra. Det kunde vara allt ifrån att man kanske utan att tänka på det har bättre balans och styrka ett ben, att ett knä peka lite mer in bara av att man stod rakt upp, att man kanske la huvudet lite på sned och så vidare. Små saker som kan påverka i stort. 

Så allt som allt var det två dagar fyllda med inspiration och jag är så tacksam till ATG samt Svenska Ridsportförbundet att jag får vara med och ta del av allt det här!! 

Kram på er allihopa!! 

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
23 januari 15:27

Eriks blogg: Mjukstart på säsongen och utveckling med ATG Talang

Eriks blogg: Mjukstart på säsongen och utveckling med ATG Talang
Foto: Privat

Tisdag och dags för årets fjärde blogg.

Är det inte helt sjukt att januari snart redan sprungit förbi och jag kan ännu en gång landa i slutsatsen att tiden går verkligen så otroligt fort. Det gäller att ta vara på tiden som någon vis man eller kvinna sa.

I veckan som gått så har tävling i Åstorp varit den främsta händelsen, på lördagen med tre hästar och söndagen med tre hästar även då.

I lördags var det Charlie, Bella och Elsie som  fick åka lastbilen hemifrån Fulltofta till Åstorp.

Charlie, eller Charming boy som han egentligen heter är sju år i år och fick börja året med en enkel klass för att bli lite varm i kläderna och han kändes väldigt fin och det ska bli otroligt roligt att se hur han utvecklas under året. Jag känner på mig hur han förhoppningsvis kommer blomstra ut.

Bella, ”Bella Notte” fick också göra en mjukstart då hon inte tävlat på ett tag och det var en pigg Bella som vi lastade ut från lastbilen där på parkeringen. Jag fick hålla i mig på framhoppningen men väl inne på banan var det fullt fokus, eller ja tills påväg till sista hindret när hon fick feeling och laddade på rejält. Jag kände bara ”ehh vem var det som sa att vi helt plötsligt skulle börja gasa här nu?”. Haha skämt åsido, hon kändes pigg och fräsch och redo för fortsatt tävlande i snartid.

En tjej som verkligen visade snabb utveckling på kort tid var Elsie, ”Thorsagårdens Elsie” som hoppade fantastiskt fint och kändes väldigt avspänd och cool och hoppade otroligt fint genom kroppen! Henne ska det bli kul att kampera ihop med under året!

Dagen därpå var det Kaffe, Zizzi och Nina som gjorde årsdebuter!

Kaffe och jag gjorde våran första genomkörare inför Scandinavium och han kändes pigg, fräsch och redo inför vad som komma skall. Jag har redan börjat längta sjuuukt mycket och ser fram verkligen emot det!

Och så Zizzi som också kommer att hoppa på Göteborg Horse show även i år, hon var exakt så som jag vill ha henne på tävling. Det vill säga helt wild and crazy. Då är hon som allra bäst och jag ihop med henne, hade jag haft långt hår så hade jag släppt ut det och hade Zizzi fått bestämma så hade det varit plattan i mattan totalt 24/7. Även hon fick gå ner och hoppa en mindre klass och fick med sig en liten tredje placering.

Och så sist men inte minst, min älskade Nina som kändes fantastiskt fin. Det jag har att säga om henne och oss ihop är att jag är så otroligt spänd och ser så otroligt mycket fram emot att se hur vi kan utvecklas på tävlingsbanan ihop under året. Som kanske några av er sett så besitter Nina väldigt många av de kvaliteter som man eftersöker i en modern hopp sporthäst och det känns spontant som vi verkligen kan visa framfötterna under året! Jag kan knappt bärga mig inför att få visa upp våra fina kvaliteter och det nu nu nu helst!

I skrivande stund befinner jag mig på Bosön och riksidrottsförbundets utvecklingscentrum för ATG Talangs första avsuttna träff. Jag är väldigt tacksam över att få ha blivit uttagen att få ta del av allt vi får lära oss här, även fast det bara gått en dag hittills så är jag redan fullmatad med ny intressant information och lärdomar som jag kan ta med mig i både vardagliga livet men också i tävlingssituationer och så vidare.

Redan bara under idag, första dagen så har vi fått göra dels lite fys-tester för att se hur vi ligger till där och hur vi kan utveckla det, men också rörelseanalys och hur vi kan förbättras rent rörelse- och kroppsmässigt. Samt även fått prata och hur vi kan utveckla oss själva och vår verksamhet i stort, det vill säga genom allt ifrån mål, ekonomi och administration för att nämna något. Och sedan avslutades dagen med en väldigt härlig, rolig och lärorik föreläsning idrottspsykologi med Johan Plate.

Så med andra ord en som sagt fullspäckad men otroligt lärorik och utvecklande dag.

Imorgon tisdag ska vi fortsätta med lite annat spännande men det tänkte jag faktiskt spara och ta upp lite i nästa veckas blogg och då tänkte jag även djupdyka lite i mina tankar i några frågor som på sista tiden blivit väldigt aktuella som rör hästvälfärden! Så ”stay tuned” som man säger alla där hemma så hörs och syns vi snart!

Kram på er allihopa!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
16 januari 20:48

Eriks blogg: Strax börjar tävlingsåret

Eriks blogg: Strax börjar tävlingsåret
Erik Nordström. Foto: Privat

Tisdag och bloggdags! 

Herregud vad veckorna går fort tycker jag, känns som det är tisdag hela tiden och glad är jag för det för jag älskar att skriva min lilla blogg. Som blivit som en liten dagbok för mig, fast veckovis då! 

Vad som hänt sen sist är att jag ridit på här hemmavid, och jobbar mig framåt med alla hästar. Nu i helgen ska jag och hästarna dra igång tävlingsåret 2024 och som vi längtat. Några kommer nog ha ganska mycket luft under vingarna nu på lördag och söndag, eller ja typ alla, haha. 

Tävlingsåret 2024 börjar i år i Åstorp och det med tre hästar på lördag och tre hästar på söndag. Sedan kommer tävlingarna efter varandra hela tiden och jag har tävlingar planerade varje helg fram till Scandinavium. Fullt upp med andra ord! Men det är ju så det ska vara och det jag älskar mest. 

Jag tycker att vintervilan och vinterträningen verkligen gett resultat så det ska bli så spännande att se hur hästarna utvecklas och hoppar på tävlingarna också. Jag är så taggad och motiverad! 

Så nu framåt kommer det bli mycket uppdaterande från tävlingar här i bloggen och jag hoppas att ni också är spända på att få läsa om dessa och att ni vill vara med på resan, önska mig lycka till! 

2024 here we come! 

Vi hörs nästa vecka! Kram på er! 

/Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
9 januari 21:59

Eriks blogg: Skåningar och snö

Eriks blogg: Skåningar och snö
Foto: Istock/Kzenon

Tisdag och bloggdags. Som de flesta av er vet, sett eller hört på nyheterna så kom det lite snö till oss här nere i Skåne. Och speciellt här omkring där jag bor i Hörby, så de sista dagarna har med andra ord varit ganska spännande om man säger så. 

Jag trodde jag åkte till Sundsvall för att få se och uppleva lite riktig snö men inte visste jag att jag tog med mig allt hit ner … Snö och skåningar har vi ju diskuterat sen innan också …, vilket min kära pojkvän med ursprung från Dalarna också är väldigt duktig på att påpeka lite sådär hela tiden, klassiskt skämt.

Jag skyller mer på att vi ofta inte har fyrhjulsdrivna bilar eller dubbdäck då vi inte är så vana vid denna sortens väder eller väglag. Men ja, den där dispyten är väl en annan femma egentligen men jag kände att jag ville säga vad jag tycker i alla fall (sanningen). 

I förra veckans blogg nämnde jag att årets första start skulle ha varit i söndags med Kaffe men på grund av vädret så ställdes det in. Så tävlingsdebuten för i år blir något framflyttad och det är bara att träna på inför det. 

Under veckan sen vi hördes sist har jag hunnit få en till häst in i teamet, nämligen femåriga killen Cristals Gemstone, även kallad ”Crille”, efter Thunder v/d Zuuthoeve – Vivaldi K – Nabab de Reve, äg Ulrika Schiller och Anders Wemlerth. Det känns som en riktigt fin häst med framtiden för sig och det ska bli så otroligt roligt att börja jobba med honom och se vad vi kan åstadkomma. 

Vad som väntar nu i närtid är att jag ska jobba vidare med mina fantastiska hästar, det är fullt upp på dagarna, jag rider för fulla muggar och hästarna känns som att de är i fin form. Pigga är de i alla fall, helt galet vad pigga men det är bara roligt, det gäller att hålla i sig bara. 

Nu ska jag åka och göra lite lyx i vardagen, äta på restaurang och kolla på bio med familjen och vänner, så så mysigt! 

Vi hörs nästa vecka! 

/Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
2 januari 16:35

Erik Nordströms blogg: Tävlingar driver och motiverar mig

Erik Nordströms blogg: Tävlingar driver och motiverar mig
Ridsports bloggare Erik Nordström och Kaffe e Kannatol-Diarado. Foto: Kim C Lundin

Tisdag och nytt år, 2024. Ännu ett oskrivet blad som förhoppningsvis ska fyllas med massa roligheter, men också lärdomar att ta nytta av längre fram i livet. Det verkar ju som det är typ så det ska se ut. 

Snart drar tävlingarna igång igen, första starten blir i Lund på söndag med Kaffe, lite av den första uppladdningen inför vad som komma skall i Scandinavium i slutet på februari. 

Och det där med att tävlingar ligger framför en är något som driver och motiverar mig väldigt mycket. Att ha en tävling framför sig, visualisera hur det känns och kommer gå, jobba på att försöka få fram det maximala ur oss som ekipage och i och med det nå bästa möjliga framgång. 

Just år 2024 går jag som de flesta av er vet in i med ett gäng väldigt fina hästar med något mindre erfarenhet och målet med de flesta blir att nå utveckling och självsäkerhet i både vanligt markarbete, själva hoppningen, tävling men också rent psykiskt. 

För det där med det psykiska hos hästarna är något som jag fått lära mig har en större betydelse i det hela under vägens gång. Vad menar jag med det? Jo, så enkelt att med en livsglad, pigg och självsäker häst så når man så mycket lättare och snabbare en utveckling i exakt allt. Därför gillar jag att låta hästarna vara just häst väldigt mycket, med mycket utevistelse, mycket uteritter och annat kul! För jag har fått känslan av att hästar som enbart rids i ridhus och eller väldigt enformigt samt står mycket i box blir lite tomma i blicken och tycker inte det är så värst kul med så mycket. 

Jag vill mötas av och ha att göra med en häst som har öronen framåt, är pigg och glad i blicken och som är positiv inför att arbetas och ridas. Eller hur känner ni? 

Skriv gärna i kommentarerna vad ni har för mål, förhoppningar eller önskar vara med om med era hästar i år? Hade varit kul att veta! 

Kram och god fortsättning på er alla!! 

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
26 december 2023 15:46

Eriks blogg: Uppbyggnad och målbild i fokus

Eriks blogg: Uppbyggnad och målbild i fokus
En favoritbild från 2023 och hästarnas mästare, galopploppet som Erik vann med hästen Cantini.

Tisdag och annandag jul, det är vad det är idag. Den omtalade julstressen är förbi, eller så mycket av julstress blir det inte för mig då jag inte har så lätt för att stressa upp mig överhuvudtaget, vilket är skönt haha. Men för många andra så har man nu kunnat ta ett djupt andetag när julklapparna är utgivna och maten serverad.

Just nu är jag på väg mot Norrland då morfar Stig fyller åttio år nu i mellandagarna, så nu blir det ett par dagar med fint och mysigt vinterlandskap. Ska bli otroligt trevligt och det var väldigt länge sedan jag var i Sundsvall överhuvudtaget så det ska bli väldigt trevligt och roligt!

I dagens blogg vill jag även passa på att tacka för fint mottagande av förra veckans blogg och alla hejarop, både i kommentarsfält och privat. Jag blir väldigt glad och tacksam över det!!

Sedan sist vi hördes av förra veckan har det mest blivit vanligt arbete med hästarna hemma, känns lite tråkigt att skriva så nu när jag gjort det ett par veckor men det är sanningen haha. Dock tycker jag inte det är så tråkigt att göra det, alltså att rida vanligt hemmavid bara, som tur är haha. Men jag tänker ju att det är lite roligare att höra ifrån mig med tävlingsuppdateringar. Nä men skämt åsido utan jag tycker det är väldigt roligt att bygga upp dem med en målbild av hur man vill att det ska kännas längre fram i tiden och eller när tävlingarna väl drar igång. Det tror jag nog många kan hålla med mig om. Jag har ju även många yngre och eller gröna förmågor just nu så utvecklingen blir ännu mer påtaglig och märkbar tycker jag!

Det ska bli ett väldigt roligt 2024, och jag är så glad att jag får ta med er på det i min älskade blogg!!

Vi höres nästa år!!! (Jag vet, dåligt sk. pappaskämt)

Gott nytt år på er allihopa därute!!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
19 december 2023 16:11

Erik Nordströms blogg: ”Jag vill få stopp på hatet”

Erik Nordströms blogg: ”Jag vill få stopp på hatet”
Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Jeanette Flensburg

Då var det tisdag igen och bloggdags, jag tycker att jag börjar mina bloggar ganska likt varje gång men jag tycker det är en ganska stark inledning. Ganska kul, eller särskilt kul är det väl inte men ja ni fattar. Den funkar och man ska väl hålla sig till det som fungerar har man väl hört någonstans haha. 

I och med att jag vet att det är lite pensionärer och äldre folk som läser den här bloggen och det gäller för mig att göra så att alla åldersgrupper känner sig involverade så brukar jag köra lite vädersnack i början. SÅ med det sagt, snön är long gone och regnet och leran är äntligen tillbaka. Och vi är tillbaka på ruta nummer ett med att spola ben och borsta bort lera och försöka förhindra så det inte blir någon mugg på de där vita benen. Ni vet, sådana härligheter. 

Vad har hänt sen sist, jo hästarna börjar komma igång lite mer. Det har kollats lite tänder och andra har fått lite vaccineringar så några hästar har tagit det lite lugnt någon dag på grund utav det. 

I denna veckans blogg så tänkte jag faktiskt ta upp ett ämne som kan röra upp lite känslor. Jag har ju inte gjort det på ett tag, eller egentligen inte sen den allra första bloggen jag skrev om sexuella trakasserier. Jag är ju inte direkt den rebelliska typen som vill starta några konflikter eller dispyter men jag känner att jag faktiskt vill göra min röst hörd i den här frågan. Det har ju lugnat ner sig lite på den här fronten de sista dagarna och jag känner att jag landat lite i min åsikt och hur jag vill uttrycka denne och detta kommer jag göra på nedanstående vis. 

Sedan ett tag tillbaka har ridsporten mattats av en större skandal som har rört upp känslor och man har fått se klipp man aldrig önskat få se. Samtidigt så är man glad att dessa och dess information kring det har kommit upp till ytan så man kan göra någonting åt det samt att de som straffas bör, straffas. 

Det som är positivt utav detta är att vi ser på vissa utövare och vad dessa gjort lite hårdare och att vi därmed kan göra någonting åt dem samt att vi kan nå en förändring och förbättring av vår sport. Vilket vi måste göra för annars kan detta i slutändan ge förödande konsekvenser genom att sporten till exempel försvinner ur olympiska spelens program eller liknande. I och med att det varit hett diskuterat om ridsporten ens ska vara en del av just olympiska spelen. Att personer som vi alla egentligen ska ha som förebilder gör på detta vis är helt fruktansvärt, men jag är som sagt så glad att dessa hänsynslösa händelser kommer till ytan så protagonisterna försvinner eller förändras till det bättre medans vi andra, antagonisterna, kan visa sporten från dess fina sida, utan någon som helst våld. 

Men på sistone har vi samtidigt och eller direkt efter fått se något som kan stjälpa och förstöra sporten. Hat. Folk som blir satta i en sits där inte bör eller ska vara. Nä jag vet egentligen inte vad som händer bakom någons ridhus dörr eller inom staketet på deras ridbana men en sak vet jag, att man inte ska döma någon eller uttrycka hat på grund utav en endaste bild eller en text någon skrivit. Och speciellt inte mot barn. I och med skandalerna så ser både häst- och vanliga världen på ridsporten med ett något mer kritiskt öga på både det ena och det andra sättet. Vilket både kan vara positivt men också negativt. 

Man ska vara källkritisk. Det jag menar är att man ska inte utsätta folk för hat, elaka kommentarer eller kasta skit mot folk när man inte vet kontentan. Speciellt på sociala medier där det är otroligt lätt att utifrån en liten bild eller ett litet klipp, kasta hat mot eller på en person som inte förtjänar det. 

Sociala medier är som vi alla vet helt fantastiskt och kan vara en otrolig tillgång men det kan samtidigt ha en otroligt stor negativ effekt. Skriv inte kommentarer som du inte hade kunnat uttrycka till personen öga mot öga. Det finns någon bakom den där profilbilden, som kanske inte förtjänar det hat som denne fått.   

Men misstolka mig samtidigt inte, de som slår på sina hästar eller utsätter de för våld (det behöver egentligen inte bara handla om just hästar), skall straffas. Men hatet. Hatet mot oskyldiga människor kan också förstöra världen. Och jag är så otroligt trött på att när jag kommit hem från stallet, ätit och sätter mig i soffan och tar upp min mobil, att jag då allt som oftast möts av kommentarsfält fyllda med hat och eller nedtryckande uttryck. Och extra trött och ledsen blir jag när det är mot en bild där i alla fall jag bara ser en glad liten tjej med sin häst där de just vunnit sin första 140cm klass. 

Och vad vill jag få ut av det här? Jag vill få stopp på hatet, hatet mot personer som inte bör utsättas för det. Hatet utan någon som helst grund. Det är faktiskt inte jättelänge sedan jag själv blev utsatt för det efter ett blogginlägg här. Där folk ansåg att jag inte kunde ta hand om min häst och detta kom ifrån personer som inte känner mig överhuvudtaget, utan som gjort denna slutsats utifrån att jag skrivit hur en dag ser ut för enligt texten ”Min drömhäst”. 

Var snälla mot varandra. Uttryck er inte utan att veta kontexten. Tack till de människor som jobbat för att kunna presentera det material vi sett i diverse klipp så att vi tillsammans kan jobba emot både den fina häst- och vanliga värld vi kan leva i. Tillsammans kan vi göra världen till en finare och roligare plats att leva på. 

Och för andra gången gillt denna bloggen, förlitar er på att rättsväsendet straffar de som straffas bör. Men samtidigt, straffa inte de som inte bör straffas. 

Jag och många andra vill kunna föreviga ett minne medlen bild eller film där vi vunnit och eller bara är med våran bästa vän, hästen. Vi alla har kärleken för dessa fantastiska djur gemensamt. 

Kram på er alla och god jul!!!! 

Erik Nordström
12 december 2023 16:42

Eriks blogg: Tid att se filmer om och om igen

Eriks blogg: Tid att se filmer om och om igen
Erik Nordström tar med sig Selma till Elmia. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle. Foto: Kim C Lundin

Då var det tisdag igen och det har ännu en gång blivit dags för mig att skriva min blogg.

Hästarna och jag har njutit av snön som legat vit på backen men nu var det tydligen dags för lera och regn igen, mindre kul. De flesta hästarna har vilat vad de ska nu så de börjar komma igång igen så smått, detta medans andra är i full vinterträning och förbereds inför nästa års utmaningar. I tisdags tränade jag med Nisse för Jens vilket var väldigt kul och nyttigt som vanligt.

En sak som jag gör och som nog många av er som läser denna blogg just nu också gör är att kolla på filmer från träningar och tävlingar om och om igen, och nu när det varit lite åt det lugnare hållet på dagarna så har jag lagt ännu lite mer tid till det. Både för att jag tycker det är väldigt roligt men också för att kolla med ett aningen mer kritiskt öga än när jag gjorde det precis efter att träningen eller tävlingen varit och därmed kanske lära mig något nytt eller se något som behöver förbättras och eller se något som jag gjorde bättre förr än jag gör nu. För så kan det ju faktiskt vara också.

Och sen är det bara ut i stallet, sadla upp och börja träna igen och att sen se förändring och förbättring efter ett tag är ju en magisk syn och känsla. Så det är det vi jobbar efter just nu, vilket är väldigt roligt och motivationsfyllt.

Jag har just nu nio stycken hästar i stallet som jag tar med mig in i år 2024 och som förhoppningvis ska ta mig till nya framgångar och utveckling och nedan tänkte jag rabbla upp dem. Dels för att jag tänkte att det kunde vara kul och intressant för er att veta men också för att jag ganska ofta får frågor om vilka hästar jag skriver om när jag bara skriver deras smeknamn här i bloggen.

Namibia Z, även kallad Nina, nio år, sto, efter Numero Uno – Cardento, har vunnit 140cm.

Thorsagårdens Elsie, även kallad Elsie, fem år, sto, efter Emir R – Mylord Carthago, gått felfritt upp till 110cm.

Charming boy, även kallad Charlie, sex år, valack, efter Casaltino – Cassini, gått felfritt upp till 120cm.

Fabolus Rock, även kallad Fabbe, fyra år, valack, efter Farinjo des Mec – Indoctro, inte tävlat än.

LMG´s Zyprexa, även kallad Zizzi/Zizzan/ZZZ, åtta år, sto, efter Last Liberty – Cosmopolite S, har vinster upp till 140cm klasser.

Selma, även kallad Selma haha, sju år, sto, efter Bellheim – Chairman la Silla, har gått felfritt upp till 140cm klasser.

Jambalaya, även kallad Nisse, nio år, valack, efter Namelus R – indoctro, gått upp till 145cm.

Just me, även kallad Jossan, fem årigt fölsto, efter Kannatol – caretino, gått felfritt i 110cm.

Bella Notte, även kallad Bella, sex år, sto, efter Balou du rouet – contendro, gått felfritt upp till 120cm.

Med dessa fantastiska hästar ser jag nu framemot och jobbar emot ett riktigt roligt 2024 och är så fantastiskt glad och tacksam över hästägarna som ger mig förtroendet att förvalta deras fina hästar.

Vi hörs och syns nästa vecka!!! Kram på er och ta det lugnt i julstressen!!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Erik Nordström
5 december 2023 20:30

Eriks blogg: ”Alla borde läsa Felicias blogg!”

Eriks blogg: ”Alla borde läsa Felicias blogg!”
Foto: Privat

Då var ännu en tisdag kommen och det betyder blogg! Nu har jag skrivit min blogg här på tidningen ridsport i över ett år, varje tisdag, känns helt sjukt att det gått så långt tid faktiskt,men oj så roligt vi har haft det ihop! 

Sedan vi hördes förra tisdagen så har jag och min syster tuffat på i den vackra snön, jag kan knappt minnas att snön legat så fint så länge som den har gjort nu för att vara här nere i Skåne. Helt magiskt vackert och minst hundra gånger bättre än lera, blåst och regn om du frågar mig.

Utöver lekandet i snön så gjorde jag årets sista tävling i Flyinge ihop med Jossan och nya tillskottet i ”familjen”, Elsie som vi kallar henne för. Thorsagårdens Elsie är ett femårigt sto efter Emir R (Colman) – Mylord Carthago och är en fantastiskt trevlig individ med massor av fina egenskaper för sporten.  I lördags hoppade de båda varsin 110- klass och Jossan hade ett litet nedslag medans Elsie var felfri. Och i söndags hoppade de båda en 110-klass till och då blev det felfritt för både Jossan och Elsie. Ett riktigt bra avslut på tävlingsåret med andra ord.

Vissa av mina hästar har lite vila just nu samtidigt som vissa går på lite halvfart och andra är mitt i vinterträning. Jag tycker det är ganska skönt så, det blir lite lugnare samtidigt som man får hålla igång och inte är helt avställd själv tänkte jag säga. Idag är det bland annat träning för Jens Fredricson som gäller, det ska bli riktigt roligt!

I övrigt har det inte hänt så mycket här hos mig i Skåne men jag vill däremot ge ett litet tips. Det är att läsa en blogg som publicerades här på Ridsport igår. En blogg skriven av min blogg-kompis Felicia Grimmenhag, hon skriver så otroligt fint där och jag blev så inspirerad av henne och håller med till punkt och pricka! Den tycker jag att ni alla ska läsa, här finner ni inlägget.

Vi hörs nästa vecka allihopa och ha det så bra i snön!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

Erik Nordström
29 november 2023 10:43

Eriks blogg: ”Vilket år hörni!”

Eriks blogg: ”Vilket år hörni!”
Erik Nordström och Kaffe som denna vecka ska drillas av gudfar RGB. Foto: Kim C Lundin

Nu är det inte så många veckor kvar tills vi går in i år 2024, känns helt sjukt att skriva men jag tycker det känns som att det gånga året gått i rekordfart. Fast det tycker jag att jag har sagt nu de sista fem åren typ ha, ha. 

Lite status på hästfronten, jag har fått två nya hästar i stallet som är yngre förmågor som jag håller på att lära känna så mer information om dem kommer lite längre fram. Jag har ett par tävlingsstarter kvar i år som jag ska göra i Flyinge nu till helgen som kommer. De flesta andra hästarna har antingen vila helt eller de som inte kan hålla sig i skinnet riktigt får gå på lite halvfart så de inte hittar på allt för mycket bus i hagarna.

Som alltid när man ska sammanfatta ett år så kan man alltid likna det vid en berg- och dalbana. Från år till år så är de mer eller mindre barnförbjudna brukar jag säga. Nä, men skämt åsido så går det ju både upp och ner i livet och det är väl det som är tjusningen i slutändan. 

Jag har haft ett fantastiskt häst- och tävlingsår även fast det största såklart är att jag gick och blev kär i början av året, de kunde jag inte tro men så blev det och det är jag sååå otroligt glad för!!!

Och utöver det var ju debuten i 150 och vinst på det med Higge i Åby helt oroligt. Sen har vi sjätteplatsen i 150 på Stockholm stadion med Uno som också var helt magisk, tredje plats i GP i Sundbyholms 150 med Uno, vinst i semifinalen på Lag-SM med IM Sportriders, kvalade till Lövsta finalen med Kaffe efter fjärdeplats i sexårsfinalen på Breeders. Zizzi som vann tre klasser i rad i Sundbyholm i våras och dessutom heatklasserna i Borås tidigt i år men också i Jönköping för ett par veckor sedan. Selmas många felfria 140 starter som sjuåring och massa mer kul med många olika hästar.

Som sagt ett helt fantastiskt år som jag nu lägger bakom mig och blickar stället framåt mot 2024 och vad det kan ha att erbjuda. Jag går i alla fall in i nästa år med nio fantastiska hästar och det och alla hästägarens stöttning är jag så tacksam över!

Förra helgen hoppade Jossan, Charlie och Zizzi ett par starter i Lund. Jossan och Charlie var båda pigga och fräscha och hoppade varsin felfri runda. Zizzan och jag hade båda gått på julledighet i förtid tillsammans så vi var inte i vårt bästa slag ihop men jag när inte ledsen för det för Zizzi har varit helt magiskt bra i år och bara levererat hela tiden. Hon har faktiskt varit placerad hela tjugofyra gånger i år och vunnit sju klasser. Inte illa lilla ZZZ – Zuper Znabba Zizzan!

Vi hörs nästa vecka med nya uppdateringar, håll ut i kylan!

// Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare

Hingstar Online

Just nu 98 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden