Sverige
26 april 2015 18:51
Ridsportplus

Sporthästavel hett ämne

Framgångsrik sporthästavel stod på agendan på söndagens Krafftsamling på Strömsholm. Erfarna ryttare, uppfödare och forskare samlades för att diskutera.

Sporthästavel hett ämne
Intresset för paneldebatten om avel var stort. Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

 

– Framgång handlar om vad det är jag vill ha framgång i. Vill jag ha framgång för att jag säljer 3-åringar till högst pris, Grand Prix-hästar eller för att jag producerar trevliga ridhästar, sa hoppryttaren Jens Fredricson.
– Ska man få en framgångsrik avel måste man kunna paketera sina avkommor. Vi är lite ovana vid paketeringen. Sporten ökar, intresset är enormt. Det finns en enorm möjlighet att föda upp, paketera och sälja 2- och 3-åringar nu.
– Jag skulle önska att framgång var att uppfödarna kunde paketera 2-, 3-åriga hästar och sälja för mycket pengar och investera i fler bra hästar.

Sara Grandin, uppfödare, poängterade vikten av prestationsston för att nå framgång inom aveln. 
– Avla på de ni vill rida på. De bästa stona ska vara i avelsboxen, sa hon.

Görel Nyman, veterinärprofessor, har funderat på system. I Sverige behövs det olika system för att nå en bra och bred avel, för att landet ska producera bra hästar. 
– Det kommer att bli en hästbrist. Det landet som inte har en egen avel kommer inte ha några hästar. Vi vill ha samma ston i sporten och i avel. Till skillnad från trav, där stona har sin topp när de är fyra till sex år och sen går in i avel, är det ofta försent med Grand Prix-stona. Jag vill att SWB ska tala om vilka ston vi vill ha i aveln i framtiden. För sporten är det viktigt att hitta modeller för förändring och förädling. 
– Det verkar inte som att någon huggit på den biten, att samla upp, köpa upp och selektera. 

Emma Thorén-Hellsten, avelsledare på SWB, anser att en av nyckelfrågorna är samarbete mellan fler människor.
– Vi är ett litet land och då handlar det om att utnyttja de resurser vi har på bästa sätt, sa hon.
– Uppföljning, där vi vet vad det blir på de uppfödningar vi har, är också viktigt. Kan vi inte jobba med att vi är störst i mängd måste vi bli smartare.

Holländske domaren och tränaren Frenk Jesper påpekade, precis som under sin föreläsning, att hästens karaktär är viktig.
– Och en naturlig vilja att vilja gå själv. Och det jag sa i morse, korrekta hästar. Det är viktigt för mig att hästen har en bra topplinje och bra bakben. De måste bära sig själva med naturlig balans. Sedan är det viktigt med ridningen. Har du en talangfull häst handlar 80 procent om ridningen. Har du en bra häst och ridningen inte är bra så förstör du hästen till slut. 

Att ta fram hästar hela vägen handlar om en fin balansgång, och det är självklart en kostnadsfråga att förädla hästar.
– Fram till 3-årstester finns det personer som man kan betala för att göra jobbet. Sedan måste hästarna gå in i ett system, det tar lång tid att få en häst stark. Det är förvånansvärt hur många unghästar som inte är i bra kondition. Men för det behövs ett system. Kunde man ha stallar dit hästarna kunde lämnas och komma in i ett system vore det bra, men det behövs någon som investerar i det här. 

Den förväntade hästbristen togs upp gång på gång. Emma Thorén-Hellsten hoppas att det ska leda till en större efterfrågan på hästar inom en snar framtid.
– När det finns ett överskott och utbildning inte lönar sig är det ingen som vill satsa på det. Förhoppningsvis leder den här hästbristen till ett bättre företagsklimat. 

Jens Fredricson tog upp den erfarenhet och kunskap som krävs för att utbilda en häst på ett bra sätt. Han erkände till och med att de första hästar han utbildade inte blev så bra. Den erfarenheten och kunskapen kommer först i efterhand.
– Det är det enkla som måste till, de måste bjuda framåt, ridas raka och lösgöras. Stärkas upp i skog och mark. Ryttare som kan rida finns det men det är få tränare som ställer sig i manegen och tar ansvar för ett större antal hästar. Vi har väldigt mycket tränare och ridlärare men väldigt få som tar ansvar för 20 stycken 4-åringar som springer och slår med huvudet. Där har vi ett glapp. Jag tycker det fanns väldigt mycket mer förr. 

På senare år har det pratats mer och mer om stonas betydelse för att få fram framgångsrika hästar. Ett problem som diskuterades är att stona blir mer eftertraktade som sporthästar. 

– Står du i valet och kvalet mellan att sälja hästen för några hundra tusen som sporthäst eller sätta den i aveln så säljer man ofta. Det är inte de bästa stona som sätts i avelsboxen i dag. Vi måste börja titta på embryotransfer för att hänga med. Vi måste ta många föl på de bästa stona, det räcker inte att de får ett föl som 4-åringar, sa Emma Thorén-Hellsten.

Görel Nyman la vikt vid domare. Frenk Jespers poängterade även han hur viktig domarbiten är.
– När vi tittar på unga hästar så har vi internationella toppexperter på plats. Det är de domare jag vill ha på 3-års selekteringen av stona, för att även titta på det genetiska materialet som stoet har med sig, sa Görel Nyman.

Men att hitta folk som har kompetens, intresse och passion är inte helt enkelt. Rekryteringen är ett problem.
– Det är svårt att rekrytera nya domare. Vi behöver hitta nya modeller. Vi måste titta på många unghästar, sa Emma Thorén-Hellsten.

Vad gäller stona berättade Emma Thorén-Hellsten att domarna är tillsagda att trycka på att de bra stona ska sättas i avel. Embryotransfer nämndes fler än en gång. Görel Nyman anser att det är dags att börja satsa på stona. 
– Vi lägger otroligt mycket tid och pengar på hingstselektioner men alldeles för lite för stona. Vad gäller embryotransfer är det fantastiskt, men tekniskt krävande. De bästa stona visar att de är ridbara, de har kvalitéer och ofta är de väldigt friska, eftersom de kan plockas upp i klasserna. De stona som går högre klasser som inte är lastgamla än bär ett viktigt genetiskt ansvar. Men vi saknar den partner som ska kunna göra det här med embryotransfer hållbart.

Att Blup är ett fantastiskt hjälpmedel för uppfödarna konstaterades. Förhoppningsvis kommer den utvecklas mer i framtiden. Blodbanken, där man kan göra fiktiva travavkommor togs upp som exempel. 
– Det vi kommer att göra, om vi får bättre ekonomi framöver, är att vi vill lägga in alla de här funktionerna. Nu kommer vi få mycket mer detaljerat om varje egenskap hos hästen. Vi vill kunna lägga in det linjära men också en sådan sak som vilken inavelsgraden hästen får. Inaveln ökar mer i hela världen och det kommer spilla över mer på oss också. Jag hoppas att vi kan påbörja det här arbetet redan 2016, sa Emma Thorén-Hellsten.

 

När det gäller hingstvalet fanns det mycket att diskutera för panelen. Jens Fredricson poängterar den egna känslan för att det blir en bra parning och också att förstärka bra egenskaper hos stoet.
– Att de positiva sakerna finns på både mödernet och fädernet ökar de egenskaperna. Försök avla med precis det du vill ha och inte överkompensera. Inställningen är A och O. Sedan behöver de ha en kropp som gör det möjligt. De som verkligen kan prestera har en bra skalle och en kropp som tillåter att de tävlas hårt på. Prestation är avgörande tycker jag.

Dressyrryttaren Tinne Vilhelmson Silfvén, som kommit direkt från en tävling, gav sig in i diskussionen.
– Att de kan samla sig och inte bara kunna röra sig stort och framåt tittar vi på. De ska ha en förutsättning att utbilda sig mot Grand Prix och samling. Hur de använder sin kropp och sin gång. 

Det handlar väldigt mycket om hästens balans. Jens Fredricson höjer också ett varningens finger för ryttarna. 
– Ju bättre hästar man föder upp, ju högre kan de hoppa. Men det betyder inte att de ska det. Försök att ta det lugnt med de bra hästarna. De ska ha hoppglädje och vara aktsamma. När de är spända är de rädda och då blir de sällan bra. De kan hoppa jättebra på spänning men de hästarna har sällan hoppskalle. När de kommer lugnt mot hindret, frustrar lite och har slappnat av, först då kan ni börja bedöma om det är en hopphäst eller inte. När de är spända kan ni inte se någonting.

Görel Nyman tycker att det är bra att man internationellt börjar titta på hingstarna när de rör sig i åttor. 
– Jobbar man unga hästar ser man plötsligt glimtar av balans. Det ser man ofta på böjt spår, då ser man balansen på ett annat sätt.

Emma Thorén-Hellsten ser att en trend har lagt sig, nu söker folk inte längre efter de allra explosivaste hingstarna. 
– Temperamentet hos hingsten, en cool häst med framåtanda, men kanske inte superexplosiva är vad folk efterfrågar nu. Kanske är vi rädda att vi inte ska klara av hästarna.

– Det är alltid svårt att få en häst med kvalité, som vill gå själv, ibland är det möjligt att det tippar över. Det är viktigt för uppfödaren att de kan sälja och att hästarna är ridbara, inte bara av proffsen, la Frenk Jespers till. 

Att våga välja en ung hingst som inte presterat mycket kan kräva lite mod. Jens Fredricson är klar med att han tycker att löshoppning är värdelöst som bedömningssätt.
– Det är lättare med gångarter. Löshoppning säger väldigt lite. Tittar man på världscupsfinalen är det inga av de bästa hästarna som hade fått mer än 7:or på hoppningen. Det är inställningen, att de vill ta sig över som är viktig, sa Jens Fredricson. 
– Det går att skrämma en häst att hoppa spektakulärt över hinder. Det är helt ointressant och värdelöst, det är som att kissa i byxorna, det värmer för stunden. 

Emma Thorén-Hellsten gav Jens Fredricson svar på tal. 
– Det är ändå ett 80 procentigt samband mellan hur hästarna presterar på 3-årstestet och sedan på tävlingsbanorna, sa Emma Thorén-Hellsten.

– Jag tycker att löshoppning är skit, för bedömning. Men visst ser man om det är en atlet eller inte. Vi kan bedöma atleten, tekniken och om de tycker det är kul. Men jag vill se att de tävlar som 4-, 5- och 6-åringar mot varandra och utvecklas mot sport, sa Jens Fredricson.

Han tycker även att samarbetet mellan avel och sport kan bli bättre. 
– I hoppningen har vi ett sämre samarbete mellan avel och sport, om man tittar på till exempel tyskarna. Men det kan vara så enkelt att ridsportförbundet är beläget på Strömsholm och Avelsföreningen på Flyinge. Jag tror att det kan göras bättre, säger han.
– Jag tror inte att ryttarna alltid har den kunskapen om avel. Det gäller att man har insikt om varandras verksamhetet, sa Tinne Vilhelmson Silfvén.

Gören Nyman tar upp att de som är spekulanter på unghästar alltid frågar om de är klara för att gå championaten.
– Det har blivit självklart att de ska kunna gå championen, även fast det kanske bara är de bästa som ska gå där. Vad gör vi åt det?

Jens Fredricson tog upp sin oro för utvecklingen av 4-åringarnas tävlande.
– 4-åringar börjar bli den sämre ryttarens tävlingskompis. Rider du en meter och köper en 14-åring läromästare hamnar du på en lokaltävling i Surahammar. Köper du en 4-åring kan du plötsligt rida i Falsterbo och kanske gå på en trevlig ryttarfest. Vi skulle behöva ha mer roliga amatörtävlingar, men rid på gamla hästar. 

– Jag är orolig för den utvecklingen, att man tävlar på unga hästar. Hästarna måste till utbildning först och sedan till amatörerna. Problemet är att den stora marknaden inte är beredda att betala tillverknadskostnaden. När den stora marknaden vill ge 25 procent av vad det kostat, det är en osund ekonomi som inte blir bra i längden. Där har vi något att lösa. Det är därför jag tror att de här utbildningsstallen inte finns, det finns inte några pengar att plocka in, sa Jens Fredricson.

Att höja priserna på hästarna medför också risker. 
– Vad händer då med vår fina breddverksamhet? Har vi någon ridskoleverksamhet kvar då? Passar hästarna som breddhästar när vi har Stakkato- och Heartbreakerblod i? Kommer dressyrhästarna, med sitt skarpa blod och stora rörelser, trivas med någon som ska lära sig att rida utan stigbyglar? Jag tror faktiskt inte det, sa Jens Fredricson.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 113 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-