Avelsstoet påverkas av väder och ljus

Stonas brunstperioder börjar vanligen i februari och fortsätter till september. Det som sätter i gång hela proceduren är framför allt den ökade mängden dagsljus. 

Ljuset sänder signaler från ögonen till tallkottkörteln, som bildar de hormon som förbereder stoets kropp på brunst. 

Brunsten kan tidigareläggas genom ljusterapi, då stoet utsätts för artificiellt ljus under successivt allt längre perioder från december.

Köld stoppar brunsten

Den naturliga brunsten påverkas inte bara av ljus utan även av vädret. Reproduktionsveterinärer känner väl till att en plötslig köldperiod efter några dagar med stigande dagstemperatur kan få vårens brunster att avstanna. 

Dagarnas längd och medeltemperaturen påverkar även brunsternas längd. Äggens mognad kan försenas av brist på solsken, så att brunsten blir mer utdragen.

Normal vår och försommar med ”lagom” värme ger både bra brunster och hög fertilitet, medan höga temperaturer, med medeltemperatur över 21 grader Celsius, kan vara stressande för kroppen. 

Värmeböljor ger kortare brunst och lägre fertilitet. Även procenten av lyckade embryotransfer har visat sig vara lägre vid hög temperatur, särskilt i kombination med fuktig luft.

Miljön påverkar dräktigheten

Dräktighetens längd kan till viss del bero på vid vilken tid på året som stoet betäcks. En omfattande studie över 30 års tid visar att upp till 88 procent av dräktighetslängden beror på miljöfaktorer. 

Samtidigt finns andra studier som visar att stoets tidigare fölningar samt fölets kön är mer avgörande; hingstföl har visat sig behöva fem dygn extra för att växa klart.

Källa: Influence of weather parameters om the fertility of horse mares, doktorsavhandling av Ulrike Voigt 2020.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.