Beteenden avslöjar tävlingshästens smärta

Veterinären Sue Dyson, expert inom ortopedi på häst, har utarbetat en
katalog över beteenden som är tio gånger vanligare hos hästar med hälta än hos ohalta, Ridden Horse Pain Ethogram (RHpE). Det omfattar 24 punkter som kan relatera till smärta eller obehag – som ihållande piskande med svansen, öppen mun så att tänderna syns i minst tio sekunder, att upprepat nicka med huvudet, klämma med svansen eller upprepat sticka ut tungan. Varje avvikande uppförande har en strikt definition.

RHpE användes i samband med uppvärmning inför dressyrprovet på 137 fälttävlanshästar vid femstjärniga tävlingar i Badminton och Burghley 2019. Hästarna granskades och poängsattes under tio till tolv minuters ridning. Av 24 möjliga poäng fick hästarna mellan noll och nio poäng. En tydlig koppling kunde ses mellan höga poäng i RHpE och om hästarna klarade terrängprovet eller ej. Av de 137 poängsatta hästarna hade 17 hästar sju poäng eller högre i RHpE och tio av dessa genomförde inte terrängen.

Syftet med RHpE är att ge ett verktyg för att bedöma hästens beteende vid obehag/smärta i muskler, ben eller brosk. Alla hästarna klarade den veterinära besiktningen inför terrängprovet, men RHpE kan underlätta att hitta de hästar som borde undersökas närmare. För elithästar bör gränsen för detta gå vid sju poäng.

Källa: Application of a Ridden Horse Pain Ethogram to horses competing at 5-star three-day-events: Comparison with performance.
S Dyson och A D Ellis. Equine Veterinary Education, December 2020.

Stoets storlek påverkar fölningen

Österrikiska forskare har studerat likheter och skillnader hos fölston av olika storlek: sex shetlandsponnyer, åtta haflinger och nio varmblod.

De högdräktiga stona följdes under den sista tiden ända fram till fölning och genom den. En rad hormoner mättes och alla förändringar i hjärtverksamheten noterades. Varmblodsstona hade högst koncentration av hormoner, medan stona av de mindre raserna i stället hade kraftigare puls före fölning. Shetlandsstona fölade tidigare än övriga. Fölen vägde alla runt tio procent av stoets vikt.

Källa: Differences in Endocrine and Cardiac Changes in Mares and Her Fetus before, during, and after Parturition in Horses of Different Size. C Nagel et al. J. Animals 2020/10.

Fler raser kan ha ärftlig ögoncancer

En dna-variant kan kopplas till recessiv ögonskivepitelcancer hos haflinger, belgiskt kallblod och rocky mountain horse. Amerikanska forskare har nu gentestat ytterligare tre raser med sjukdomen och fann ett starkt samband hos
connemara. Belgiskt varmblod och holsteiner med sjukdomen bör utvärderas närmare.

Källa: DDB2 Genetic Risk Factor for Ocular Squamous Cell Carcinoma Identified in Three Additional Horse Breeds. M Crausaz et al. Genes 2020.

Konstant kylning med vatten bäst

En halvtimmes dusch med 26-gradigt vatten gav snabbast resultat när det gällde att sänka hästarnas kroppstemperatur från 42 till 39 grader C efter arbete. Temperaturen mättes i lungartären samt rektalt. Övriga metoder omfattade mer oregelbunden dusch samt fläktar på olika avstånd från hästen.

Källa: A comparison of five cooling methods in hot and humid environments in Thoroughbred horses. Y Takahashi et al. 2020. Journal of Equine Veterinary Science.

Datortomografi bäst för att hitta främmande föremål

Engelska forskare har undersökt tre sätt att hitta rester av främmande föremål i hoven: genom datortomografi, MRI (magnetresonanstomografi) samt digital röntgen. De använde hovar från döda hästar och placerade två främmande föremål i varje, i kronranden och i sulan. Fem främmande föremål användes: glas, skiffer, torrt trä, uppblött trä och plast. Bilderna från alla undersökningarna granskades av tre olika hästveterinärer med erfarenhet av bilddiagnostik. Föremålen syntes ofta på MRI, även om det inte gick att avgöra materialet. Plast- och träföremål kunde inte upptäckas genom digital röntgen. Vid misstanke om restbitar i hoven bör därför datortomografi övervägas, anser forskarna.

Källa: CT more accurately detects foreign bodies within the equine foot than MRI or digital radiography. Nadine K E Ogden et al. Vet Radiol Ultrasound Journal (2020)

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 1/2021.