Erik Nordström
Blogg
Erik Nordström, 21 år från Eslöv. Professionell hoppryttare som driver egen verksamhet.
Erik Nordström
22 augusti 2023 19:55

Eriks blogg: Ett sorgligt avsked och en ovanlig tävling

Eriks blogg: Ett sorgligt avsked och en ovanlig tävling
Higge tar en bit av Erik Nordströms hjärta med sig till USA. Foto: Privat

Då var det tisdag igen och såklart ska bloggen skrivas och publiceras.

Denna vecka har försäljning av häst och tävling i Stensäter varit de största händelserna och den där försäljningen var inte så bara bara.

I och med att jag nästintill bara ridit och haft hästar åt andra i min karriär så vet jag hur det är med att hästar tas tillbaka, säljs eller att situationer ändras på det ena eller det andra sättet. Men som de flesta av er vet och kan känna igen er i så är det där med att hästar åker ifrån en och ens liv inte det roligaste man kan vara med om direkt. Snarare tvärtom. Och lättare blir det inte när man heter Erik Nordström och alltid på något sätt blir helt tok-kär i nästan varenda en av dem. Men som ni säkert också vet så är vissa ”hejdå’n” svårare än andra. Och så var det i torsdags.

För i torsdags så åkte nämligen världens mest älskade Higge (Higuain) ifrån gården och mot varmare breddgrader. Higge kom in i mitt liv i slutet på oktober förra året och det kom att bli en riktigt raketkarriär för oss två tillsammans, med en extra schwung uppåt på slutet. Och det var verkligen kärlek vid första ögonkastet efter de första ridpassen ihop. Familjen Behrens som ägde Higge hade förklarat honom som en professor i en yngre killes kropp och exakt så var det. Han är och var otroligt snäll i allt, kunde exakt allt man bad honom om när man red, trygg i alla möjliga olika situationer, miljöer och arenor. Helt enkelt en kille man kunde lita på i alla väder. Men han var också otroligt personlig och en sådan typ av häst som man vill ta med in i huset och mysa med i soffan typ. Ja jag vet att alla ni som läser denna blogg någon gång har haft den känslan eller tanken om någon häst ni haft eller stött på så sitt inte och skratta eller hånflina åt mig när ni läser det!! ;

I slutet på november gjorde vi vår första start ihop i en 120cm klass i Flyinge och vår sista start blev en felfri debut för både häst och ekipage i 150cm, som dessutom gav seger i heatklassen i ATG Riders League. Så det blev verkligen ordagrant en raketkarriär för oss tillsammans över de tio månaderna vi fick ihop och jag är så otroligt tacksam å fantastiska familjen Behrens som gav mig chansen med så fina, begåvade och talangfulla Higge.

Men jag måste faktiskt också erkänna att jag är både stolt och nöjd över att jag ännu en gång med mitt system, tankar och ideologier lyckats träna, utbilda, tävla och förvalta en häst och nå den framgång som jag faktiskt gjorde med i detta fallet Higge.

Så även fast att jag inte är så duktig på det så får man faktiskt klappa sig själv lite på axeln och vara just stolt, nöjd, glad och tacksam över det man lyckats med och samtidigt är det ju också både väldigt skönt och nyttigt att få ett sånt typ av kvitto på att man faktiskt har ett system man kan lita på och ändå känna sig ganska trygg i. Även fast det såklart är väldigt olika från häst till häst och ofta inte blir så som man kanske visualiserat att det skulle vara längs vägen eller bli i slutändan, men det vet ju ni andra hästmänniskor också.

Men för att återkomma till det jag skrev i början så var det som sagt inget lätt hejdå och det gjorde lite ont i hjärtat och någon tår fälldes där när lastbilen sakta rullade ut genom grindarna och genom allén ut mot stora vägen. Du magiska och så otroligt fantastiska häst, tack för allt jag fick göra och uppleva ihop med dig och lycka till i ditt nya hem på andra sidan Atlanten i regi av otroligt duktiga team och familj Sweetnam!

Erik N Bild 2
På väg in på tävlingsbanan med Zizzi. Foto: Privat

Utöver försäljningen av Higge i torsdags så gjordes också ett par starter i Stensäter i lördags och söndags. Bella hoppade fint runt en felfri runda i 110cm första dagen och hoppade även fint dagen efter i hennes andra 120cm klass i livet, vi hade två nedslag men känslan var väldigt bra och vi känns verkligen som ett team inför framtida uppgifter.

Nisse hoppade en 130cm runda med ett nedslag, det var skönt att han fick en mindre lite lättare runda efter att han spände till lite sist på Ribersborg i Malmö. Uno hoppade lätt, piggt och fint runt en felfri runda i en 130cm klass med placering, han kändes otroligt bra. Sen var ju även Zizzan i farten och hoppade magiskt runt en runda i avslutande 140cm klassen, dock med B-hindret i trekombinationen ned men oj vad fräsch och fin hon kändes. Med andra ord en bra tävlingshelg för mig, hästarna och teamet.

Nu väntar hör och häpna en vecka UTAN vanlig tävling men på fredag väntar ATG Hästarnas Mästare för mig! Där jag, Johanna Lassnack, Adrian Kolgjini och Niklas Lovén ställs mot varandra i en trekamp bestående av hoppning, galopprace och travlopp! Önska mig lycka till så vi hörs nästa tiiiiiisdag!

Bye bye!

//Erik Nordström, 21 år, hoppryttare, egenföretagare


Erik Nordström
27 februari 20:03

Eriks blogg: ”Jag längtar redan tillbaka till Göteborg”

Eriks blogg: ”Jag längtar redan tillbaka till Göteborg”
Erik Nordström och Kaffe i Scandinavium. Foto: Pernilla Hägg

Då var det tisdag och bloggdags igen!

Som ni kunde läsa i förra veckans blogg så kommer det i bloggen idag mestadels bestå av uppdateringar ifrån veckan i Göteborg och tävlingarna i Scandinavium! 

Avresan mot Göteborg gick i tisdags morse tidigt och då var det mamma Carina, Rikard, jag, Kaffe och Zizzi som fanns i bilen. När vi kommit fram lastade vi först ut hästarna för att sedan packa ut och upp alla saker. Sedan bars det väskor till hotellet för att sedan ackreditera in oss. Senare på eftermiddagen fick jag rida både Zizzi och Kaffe i arenan och båda var väldigt lugna och snälla. På kvällen hade Zizzi även sin besiktning och även den gick som på räls.

Dagen efter var det dags för Zizzis final i ATG Riders League och vi startade i det första heatet och var näst sist ut av de sju ekipagen. Zizzi hoppade fantastiskt fint en felfri runda och vi blev tredjeplacerade i heatet och sjundeplacerade totalt och det viktigaste, kvalificerade för kvällens winning round final. 

I finalen lyckades vi även där komma runt med en felfri runda, inte lika snabbt som Kajsa Björe och hennes super snabba Ballyshan Copa Cabana dock utan vi slutade på exakt samma plats som förra året.

Alltså en fjärde plats, som jag är väldigt nöjd med! Jag och Zizzi är ganska snabba men inte så bra på att svänga, vilket krävs i denna typen av omhoppningar men vi är så otroligt nöjda med resultatet ändå! Världens bästa tjej! 

I torsdags var det sedan dags för Kaffes första start i de sjuåriga klasserna som Lövsta Future Challenge anordnar. Det började med att det var ganska mycket kaos på framhoppningen då många hästar var antingen pigga eller spända vilket även Kaffe var. Så det var en lite spänd kille som äntrade arenan där i torsdags vilket resulterade i två nedslag.

I fredags var det vilodag för att det på lördagen sedan var dags för det andra kvalet och även debut i 135 för oss tillsammans. Då var det en mycket lugnare och mer avspänd Kaffe jag hade under mig och det resulterade i en fin och felfri runda. Så roligt!

Och till sist så var det då dags för final, även det över en 135 bana. Vi började rundan helt perfekt och sedan skulle jag balansera av honom lite in i sista kombinationen, dock blev det lite tomt precis i slutet vilket resulterade i en bom med i backen. Vi var dock snabbast fyra fels ekipage och det hela slutade med en nionde placering i finalen. Allt som allt är jag väldigt nöjd med både Kaffes och Zizzis hoppning och min ridning under veckan!!

Utöver själva tävlandet hann jag även med att besöka och hänga med och i mina samarbetspartners montrar– här kan ni se mig i Ridsports studio! Jag hade även uppdrag att agera lite spelexpert i ATG:s monter inför de spelbara klasserna som gick på kvällarna vilket var riktigt kul, jag satte två och tre av vinnarna så det var ju extra kul!

Och sedan hade jag även föredrag om mig själv, min karriär och verksamhet för personer som jobbar i och med Handelsbanken och det gjorde jag tre dagar  i rad. Det var väldigt roligt och givande!!

Nu är alltså en av årets absolut bästa veckor över och man ser ju sjukt nog framemot nästa år redan nu, eller hur? 

Den kommande veckan väntar clinic för Jens Fredricson som jag ska rida ihop med Nina på onsdag och sedan är det dags för lite tävlande i helgen med fem hästar!

Vi hörs och syns nästa vecka, kram på er!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 


Erik Nordström
21 februari 10:01

Eriks blogg: Häng med till Scandinavium

Eriks blogg: Häng med till Scandinavium
Erik Nordström ska tävla vid Gothenburg Horse Show. Foto: Privat

I skrivande stund sitter jag på hotellrummet vid Scandinavium i Göteborg och färdigställer bloggen. Vi har en otroligt rolig vecka framför oss som startar i dag, onsdag, och pågår till söndag! 

Men först vill jag börja med att säga ett stort tack till det fantastiska mottagandet av förra veckans blogg. Jag har fått så mycket fina meddelanden privat men också i olika kommentarsfält och det betyder så mycket, så tack för det! Förutom tacksamheten till er och er respons på förra veckans blogg så var det också otroligt skönt för mig att berätta om allt detta. Det var verkligen en sten som föll från mina axlar och vilken skillnad det kan bli bara av att dela med sig av sina erfarenheter eller som i detta fallet känslor, och hur mycket styrka man kan finna i att andra människor stöttar och pushar en! Tillsammans är man verkligen så mycket starkare!!!

I helgen var det tävling för två av stallets hästar på ”hemmaplan” i Flyinge, det är verkligen en sådan ynnest att få ha så fina tävlingar som Flyinge har bara femton minuter hemifrån. Elsie började helgen med en 120 cm klass men hon råkade riva första hindret lite konstigt och sedan blev hon väldigt försiktig så jag valde att utgå, för att dagen efter hoppa en mindre och lättare klass vilket hon gjorde väldigt fint, lätt och avspänt! Vid sådana tillfällen tycker jag det är väldigt viktigt att lyssna på hästen och som jag gjorde ta ett steg tillbaka och göra det lätt för både hästen och sig själv så man får tillbaka självförtroendet och kan komma starkare ur det hela. Världens bästa Elsie som har så många fina kvaliteter och egenskaper att bygga vidare på.

Förutom Elsie var även en viss pigg tjej Selma med och luftade sig. Hon har inte tävlat sedan i höstas på Elmia. Hon fick en lång vila efter säsongen och de stora klasserna hon gjorde på Elmia och det behövde hon. Återhämta sig och få ny energi och kraft inför den stundande säsongen vi har framför oss. Hon hoppade fantastiskt fint runt två 130 cm klasser med felfritt resultat och både vilan och vinterjobbet verkar ha gjort susen.

Som jag nämnde i början av bloggen så är jag, familjen, Zizzi och Kaffe nu på plats i Göteborg och Scandinavium och gör oss redo inför tävlandet som börjar på onsdagen. Då är det Zizzis final i ATG Riders League som går av stapeln, vi blev ju fjärdeplacerade förra året så det resultatet ska vi försöka förbättra. Snabbt kommer det gå, det kan jag lova, haha! 

Senare i veckan, närmare bestämt torsdag, lördag och söndag så kommer man kunna se mig med Kaffe i Lövsta Future Challenges klasser för de nyblivna sjuåringarna. Det var vår fjärde placering i Breeders-finalen som kvalade oss hit tillsammans med elva andra svenska ekipage och vi kommer ställas emot internationella ekipage så det ska bli spännande.

Det är verkligen en helt magisk känsla att få rida in i Scandinavium och jag är så otroligt tacksam för mina fina hästar och dess hästägare som ger mig chansen att få uppleva det här. Wow säger jag bara! 

Följ mig gärna på mina sociala medier för att få följa med på vad som händer här i Scandinavium i realtid typ! Annars hörs och ses vi kanske här i folkmängden på Scandinavium alternativt här i bloggen nästa tisdag. Ha det bäst!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare


Erik Nordström
13 februari 15:23

Eriks blogg: Resan ingen visste om – förrän nu

Eriks blogg: Resan ingen visste om – förrän nu
Foto: Privat

Tisdag och ännu en vecka har sprungit förbi innan man ens hann blinka.

I förra veckans blogg avslutade jag med att säga att det snart var dags för skidskytte-VM och de första tävlingsdagarna är redan förbi, en medalj hittills och fler hoppas jag att det blir. Jag älskar skidskytte så mycket, en riktigt cool sport där det händer massor. Men man kan ju inte låta bli att bli lite avundsjuk på skidskyttet ibland. Vad menar jag med det? Jo, att jag hade mer än gärna kunnat reparera mina misstag på banan och rida lite snabbare för att ändå kunna vinna liksom. Man kan ju göra det i en klass med bedömning C men hur ofta händer det haha. Aja skämt åsido men ni förstår vad jag menar.

I tisdags kväll råkade jag ut för en liten olycka när jag trillade av en unghäst och fick spendera kvällen på akuten i Lund med en fraktur i fingret. Men jag är glad att det inte blev något värre och att jag ändå kunnat fortsätta rida nästan som vanligt. Så i Scandinavium nästa vecka kommer ni få se mig rida med tyglar med öglor på och en omlagd finger med skena. Jag och hästarna fick stå över tävlingarna i Borås i helgen och rehabar och förbereder oss inför Scandinavium istället.

Vad som hänt i hästväg annars i veckan är att jag innan det lilla fallet på kvällen där i tisdags tränade med Selma för Jens och det var första riktiga hoppningen för henne efter hennes långa vintervila. Selma är som många av er vet en väldigt stor tjej som behövt mycket tid att växa i sin kropp och jag och hästägaren Iwona kände att hon behövde ett långt break efter tävlingssäsongen. Vilket hon fick och nu känns otroligt fin och redo för mer och större uppgifter under året och det ska bli riktigt kul att få fortsätta utveckla henne och oss tillsammans.

Ett par gånger här i min blogg har jag blivit ganska personlig, gått ifrån det klassiska hästsnacket och uppdateringar från min vardag och tävlingar med hästarna. Vilket har visat sig vara väldigt uppskattat. Jag gillar ju att se min blogg lite som en dagbok även fast den ju publiceras här på Tidningen Ridsport där det som tas upp alltid angår hästar på något sätt. Men bakom allt finns ju alltid du, en helt vanlig människa som lever med alla olika sorters vardagliga utmaningar och erfarenheter. Idag tänkte jag att bloggen skulle gå ifrån häst och bli lite sådär personlig istället. Väldigt personlig faktiskt.

Alla som följt mig här genom bloggen det senaste året har fått ta del av nästintill allt som skett och hänt runt om kring mig och det har minst sagt varit ett år med stora händelser och främst känslor.

Jag träffade och blev för första gången i mitt liv tillsammans med en människa. Jag berättade för min familj, vänner och er om människan som dessutom var en kille. Och just det att skulle vara en kille jag ville träffa var det ingen som visste om mig så bara det var en stor grej att berätta för alla. I somras fick jag vinster och placeringar i 150cm klasser med två olika hästar för att på sensommaren sedan bli av med båda två och det var väldigt tufft även fast jag ju var och är otroligt tacksam över den tid och framgång jag fick med dem två älskade killarna. Och sedan var det ju mycket därtill.

Men den nästan största resan jag genomgått och faktiskt genomgår än idag under hela mitt liv är det nästan ingen som vet förens nu. Idag måndag när jag skriver denna blogg så skickar jag den till min familj och nära vänner så de får läsa den innan den publiceras för allmänheten under morgondagen, så väldigt få personer är det faktiskt som vet om detta. Jag har länge velat berätta men jag har inte vetat hur, inte tagit mig själv på allvar, tryckt ner och förminskat mina egna känslor angående detta men nu äntligen känner jag att jag landat, kommit en lång bit på vägen och känner att jag vill och är redo att dela med mig. Och vem vet, kanske kan jag hjälpa eller inspirera andra samtidigt.

Alla har vi nog någon hört citatet ”Du måste älska dig själv först innan du kan älska någon annan!” och det kan jag absolut hålla med om. För mig blev det faktiskt tvärtom. Tidigare i bloggen kunde ni läsa att jag träffat och blivit kär i en annan människa (vid namn Rikard förövrigt haha) och han är också i stor utsträckning anledningen till att jag började och nu gillar mig själv för första gången. Må låta lite klyschigt men så är det faktiskt.

Sen jag kan minnas så har jag aldrig trivts eller varit nöjd med hur jag sett ut. Allt ifrån mitt utseende eller min kropp. Jag har aldrig gått igenom huset hemma med handduken runt midjan när jag duschat för att gå in på rummet och byta om utan har alltid haft ombyte med mig in på toaletten. Jag har knappt gått utan tröja hemma överhuvudtaget ens, inte en chans att jag skulle gå från rummet till toaletten i bara kalsonger eller liknande. Jag har hatat och har än idag lite svårt för stränder, poolområden eller liknande. Jag har haft det jobbigt med olika omklädningsrum. Jag har även fast jag vetat att det är killar jag gillar knappt träffat någon för att jag inte vågat och varit rent ut sagt livrädd för den dagen då jag eventuellt skulle ta av ett klädesplagg inför en annan kille.

I många av dessa fall har detta bara varit inför familjen och jag önskar att jag vågat berätta för folk tidigare. Jag har en fantastisk familj som jag vet och alltid har vetat egentligen skulle stöttat och hjälpt mig i det här men jag har helt enkelt inte varit redo och inte vågat. Men nu idag äntligen känner jag att jag vill och vågar och det är jag så glad för.

Men min räddning och anledningen till att jag kommit så långt med att äntligen börja tycka om mig själv blev att jag bara slängde mig ut egentligen. Vad men menar med det är att jag bara åkte och träffade en kille jag skrivit med ett tag och hade fattat tycke för. Och utan att jag i början berättade något om det här ”problemet” jag hade så förstod han mig och väntade och gjorde så att jag kände mig trygg. Efter ett tag kände jag att jag vågade och var tvungen att berätta och sen dess har jag för varje dag som gått blivit mer självsäker i mig själv och hur jag ser ut. Det har varit en stor resa för mig själv men med hjälp och påhejning av bästa Rikard har utvecklingen skett överhuvudtaget men också blivit en lättare resa att genomföra.

Erik Nordström

Och igår var första gången jag på sju år publicerade en bild på mig själv på sociala medier, stort steg för mig och så kul!

Så mitt råd till er alla där ute som känt eller känner något liknande till det jag beskrivit ovan är att våga berätta för någon! Det kan vara till någon i din familj, en vän, någon du träffar, en psykolog eller någon du bara känner att du kan lita på. Ensam eller själv är inte bäst. Och det finns hjälp att få!

Du är fin exakt så som du är och ser ut!

Kram på er allihopa där ute så kanske vi ses nästa vecka uppe i ”Götelaborg”!!!

// Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare


Erik Nordström
6 februari 16:58

Eriks blogg om varför Guerdat är hans stora förebild

Eriks blogg om varför Guerdat är hans stora förebild
Erik Nordström, till vänster, berättar varför Steve Guerdat är hans stora idol. Bilden till höger är från helgens världscup som Guerdat vann tillsammans med Is-Minka. Foto: Anna Nyberg/FEI/Łukasz Kowalski

Då var det tisdag igen och bloggdags. 

Om vi går tillbaka tills för en vecka sedan så stod träning för Jens på agendan för mig, Kaffe och Nina. Jag trivs verkligen så himla bra med Jens och hans träningar och hur vi förstår varandra och tänker lika på många plan. Båda hästarna var väldigt pigga men kändes samtidigt väldigt fina och hoppade otroligt fint. Med Kaffe tränade vi mycket på att få mer ryggverkan, både i markarbetet men också i hoppningen. Han springer gärna med huvudet lite högt upp och sänker ryggen lite men med lite nya knep och tips så blev han väldigt fin i dressyr jobbet och hoppade sedan väldigt fint.

Med Nina jobbar vi mycket med att få en galopp med lite större steg, hon blir gärna lite kort i steget och lite hetare och hetare i känslan men hon blev också väldigt fin efter ett tag. I hoppningen jobbar vi med att hon ska hoppa lite mer runt och ut över bakbommarna på oxrarna, Nina är en otroligt försiktig häst och det blir lätt att hon hoppar lite för mycket upp än fram. Så det är inga direkta ”problem” vi jobbar med men vi slipar på detaljer och saker som kan göra att både utvecklingen av oss som ekipage blir bättre men samtidigt resultaten på banan. Jag är ju också lite perfektionist vilket Jens också är så att jobba tillsammans med honom är otroligt roligt och lärorikt. Jag är väldigt tacksam över den hjälpen! 

I helgen gjorde även Kaffe sin sista uppladdning när det gäller tävling inför Lövsta Future Challenge i Scandinavium, vilket vi åker mot om lite mer än två veckor. Det ska bli så otroligt spännande och extremt kul!  Kaffe hoppade en 125 cm klass i lördags och en 130 cm klass i söndags. Känslan i både klasserna var väldigt bra så nu bara väntar och längtar vi inför första start. I Scandinavium kommer jag även att rida i ATG Riders League i början på veckan, det är en deltävling kvar i Borås i helgen men poängen som jag samlat på mig under säsongen kommer räcka till final, hur kul?? 

Något annat som jag också hunnit göra i helgen är att i vanlig ordning kolla på världscupen som gick av stapeln i franska Bordeaux i lördags på mello tiden. Jag kollar väldigt mycket på hoppning och det kan vara från var som helst i världen faktiskt. Och i lördagens världscupklass så var det en otroligt bana ekipagen ställdes inför, kanske den svåraste hittills under alla omgångarna som gått. Något som jag dock slås av och som jag imponeras av otroligt ofta är Steve Guerdat, både hans ridning men också hästar. Att Steve Guerdat är en otroligt duktig ryttare är jag varken den första eller sista att påstå men hans förmåga att ta sig an hoppning i stort men också de allra svåraste och högsta av klasserna är något man bara blir helt hänförd av. 

Det kan för ögat se ut som att han bara åker häst runt de där banorna men han är otroligt effektiv i det lilla eller hur man ska förklara det. Han har också förmågan att få exakt alla hästar att se väldigt tillfreds ut med hans ridning och dessutom ser det typ likadant ut oavsett vilken häst han rider på. Det vill säga att hästarna rör sig och hoppar på typ samma sätt. Håller ni inte med? Och för att inte tala om hans omhoppning i lördags, som han ju gjorde med en av hans fantastiska hästar ”Is-Minka”, ett elvaårigt sto efter Mylord carthago och med Flyinge hingsten Quite Easy som morfar. Steves förmåga att rida fort svänga snävt och dessutom hoppa 160 cm hinder och det ser så enkelt ut. Samtidigt som det för andra ser mycket jobbigare ut och dessutom går mycket långsammare. 

Ja, som ni märker är Steve Guerdat en otroligt stor förebild för mig och jag försöker ta in minsta lilla av hans ridning samtidigt som jag förundras över allt han gör och tar för sig. 

Kanske lite väl utsvävande utläggning och Steve där men jag ville bara få det sagt haha! 

Vi hörs om en vecka!! Och glöm inte, imorgon börjar skidskytte VM, en annan av mina favorit sporter att följa!!! Heja Sverige! 

Kram på er!! 

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 


Erik Nordström
30 januari 17:21

Eriks blogg om att visa ridsportens fina sidor

Eriks blogg om att visa ridsportens fina sidor
Erik Nordström. Foto: Privat

Tisdag och då ska bloggen skrivas ännu en gång. 

Sedan sist vi hördes av har det redan gått en vecka och det har hänt massor med kul sedan dess faktiskt. Som sagt har tävlingssäsongen dragit igång lite mer och i och med det så kommer man ju ut på lite roligheter lite hela tiden. 

Denna helgen var det tävlingar i Lund som hägrade. Detta för Charlie, Bella och Elsie som fick hoppa vars två klasser under lördag och söndag och de skötte sig som vanligt hur bra som helst. Bella hoppade felfritt i en klass och hade en bom ner i en klass, och kändes mer lagom pigg nu än i Åstorp så det var ju skönt haha. Elsie var hur duktig som helst och utvecklas så otroligt fint och i söndags fick hon även debutera 120cm och gjorde det med bravur. Charlie fick lite scenskräck första dagen och tyckte allt var superläskigt så vi hoppade en lite enklare klass dagen efter och då var det inga problem med något. Dessa tre hästarna hur väldigt många bra egenskaper och det ska bli väldigt kul att få fortsätta utvecklas ihop med dem. 

I förra veckans blogg så avslutade jag med att säga att jag bland annat skulle berätta vad vi hittade på på ATG Talangs sista dag på Bosön nu i denna veckans blogg. Så det tänkte jag berätta nu. Dagen började med att vi fick träffa Svenska ridsportförbundets nya generalsekreterare Johan Fyrberg och vi fick lära känna honom, höra lite om förbundets arbete samt att han fick lära känna oss lite snabbt. Vi kom snabbt in och pratade om trygghetsfrågor, ridsportens tystnadskultur, framtiden och hur vi som unga i ridsporten kan vara med och påverka samt förbättra ridsporten. Johan kom med många otroligt bra svar och vi fick utlopp för att berätta våra upplevelser och känslor samt vad vi tycker i de olika frågorna. Vilket var otroligt skönt och givande. 

Som många av er vet så tog jag ställning i en av dessa frågor här i min blogg för snart ett och ett halvt år sedan och Johan menade på att på just dessa sätt, dvs att man uttrycker sin åsikt, lyfter ämnet och vågar göra sin röst hörd är exakt den vägen vi måste gå för att nå förbättring och förändring. Jag och många jag pratat med känner dock att våran röst inte blir tillräckligt hörd eller får den spridningen som man vill. Och just därför tänker många och så även jag innan jag publicerade min blogg att till exempel, ”Jag har bara ett par tusen följare på mina sociala medier så det är inte lönt att jag säger något för ingen kommer läsa det eller jag kommer inte nå ut till så många”. Men det är just där många måste och ska tänka om. Se bara på mig och hur det blev för mig. Jag nämnde min tanke för en kontakt här på tidningen ridsport, fick publicera min krönika här, den fick otroligt stor spridning på sociala medier och den blev såpass uppmärksammad att den togs upp i Sydsvenskan där jag fick både framsidan och ett helt uppslag. 

Många, inklusive mig själv är också rädda för var sporten är på väg och konsekvenserna på vad som skett inom ridsporten senaste tiden. Det jag pratar om är såklart de skandalerna som kommit till ytan. Man känner sig nästintill maktlös inför att sporten kommer försvinna helt. Detta på grund utav att ridsporten är sedan innan en ifrågasatt sport av många och i och med den sista tidens skandaler så är den om möjligt ännu mer ifrågasatt. Mista mig inte för att jag verkligen tycker det är helt rätt och bra att händelserna tas upp och visas, först och främst för de påverkade hästarnas bästa men också så att ryttarna och personerna i fråga kan ställas inför svar och straffas för det dem gjort. Men hur ska jag och du som läser detta, som älskar våra hästar, inte kunnat tänka oss leva en annan livsstil än den vi gör ihop med hästarna samt som älskar sporten göra för att hålla den vid liv och låta oss hålla på med den fantastiska sport vi gör? 

Jo, vi måste visa ridsporten från dess rätta och fina sida. Och kontentan av det hela och vad jag vill ha sagt är att våga berätta din historia för folk, uttryck dig på sociala medier, visa bilder och filmer ifrån din vardag och livsstil ihop med din häst så alla får se hur det faktiskt ser ut i ridsporten vid de allra flesta fall, helt fantastiskt och alldeles magiskt. Eller hur? Och allt detta även fast att du kanske inte har hundratusentals följare, kan vi nå minsta lilla skillnad så är det bättre än inget. Tillsammans kan vi visa ridsporten från dess rätta sida och göra hästvälfärden bättre. 

Under ATG Talangs sista dag för den första avsuttna träffen så han vi även med att få höra en föreläsning med en legitimerad dietist vilket var väldigt ”nyttigt ;)” och lärorikt. (Dålig humor jag vet). 

Och till sist så fick vi även träffa norska Maria Terese Engell och höra om hennes företag Rider in balance. Ett företag där hon jobbar med att sprida sin kunskap och erfarenhet om hur vi som ryttare kan utveckla vår balans men också medvetenhet i sadeln. Det var en otroligt rolig och lärorik stund där vi först fick lyssna på en föreläsning men sedan också få hjälp rent praktiskt och gjorde massa övingar. Man fick sig ett par ”Aha-moments” när man förstod sig på saker och kände vilken stor skillnad saker kunde göra. Det kunde vara allt ifrån att man kanske utan att tänka på det har bättre balans och styrka ett ben, att ett knä peka lite mer in bara av att man stod rakt upp, att man kanske la huvudet lite på sned och så vidare. Små saker som kan påverka i stort. 

Så allt som allt var det två dagar fyllda med inspiration och jag är så tacksam till ATG samt Svenska Ridsportförbundet att jag får vara med och ta del av allt det här!! 

Kram på er allihopa!! 

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 


Erik Nordström
23 januari 15:27

Eriks blogg: Mjukstart på säsongen och utveckling med ATG Talang

Eriks blogg: Mjukstart på säsongen och utveckling med ATG Talang
Foto: Privat

Tisdag och dags för årets fjärde blogg.

Är det inte helt sjukt att januari snart redan sprungit förbi och jag kan ännu en gång landa i slutsatsen att tiden går verkligen så otroligt fort. Det gäller att ta vara på tiden som någon vis man eller kvinna sa.

I veckan som gått så har tävling i Åstorp varit den främsta händelsen, på lördagen med tre hästar och söndagen med tre hästar även då.

I lördags var det Charlie, Bella och Elsie som  fick åka lastbilen hemifrån Fulltofta till Åstorp.

Charlie, eller Charming boy som han egentligen heter är sju år i år och fick börja året med en enkel klass för att bli lite varm i kläderna och han kändes väldigt fin och det ska bli otroligt roligt att se hur han utvecklas under året. Jag känner på mig hur han förhoppningsvis kommer blomstra ut.

Bella, ”Bella Notte” fick också göra en mjukstart då hon inte tävlat på ett tag och det var en pigg Bella som vi lastade ut från lastbilen där på parkeringen. Jag fick hålla i mig på framhoppningen men väl inne på banan var det fullt fokus, eller ja tills påväg till sista hindret när hon fick feeling och laddade på rejält. Jag kände bara ”ehh vem var det som sa att vi helt plötsligt skulle börja gasa här nu?”. Haha skämt åsido, hon kändes pigg och fräsch och redo för fortsatt tävlande i snartid.

En tjej som verkligen visade snabb utveckling på kort tid var Elsie, ”Thorsagårdens Elsie” som hoppade fantastiskt fint och kändes väldigt avspänd och cool och hoppade otroligt fint genom kroppen! Henne ska det bli kul att kampera ihop med under året!

Dagen därpå var det Kaffe, Zizzi och Nina som gjorde årsdebuter!

Kaffe och jag gjorde våran första genomkörare inför Scandinavium och han kändes pigg, fräsch och redo inför vad som komma skall. Jag har redan börjat längta sjuuukt mycket och ser fram verkligen emot det!

Och så Zizzi som också kommer att hoppa på Göteborg Horse show även i år, hon var exakt så som jag vill ha henne på tävling. Det vill säga helt wild and crazy. Då är hon som allra bäst och jag ihop med henne, hade jag haft långt hår så hade jag släppt ut det och hade Zizzi fått bestämma så hade det varit plattan i mattan totalt 24/7. Även hon fick gå ner och hoppa en mindre klass och fick med sig en liten tredje placering.

Och så sist men inte minst, min älskade Nina som kändes fantastiskt fin. Det jag har att säga om henne och oss ihop är att jag är så otroligt spänd och ser så otroligt mycket fram emot att se hur vi kan utvecklas på tävlingsbanan ihop under året. Som kanske några av er sett så besitter Nina väldigt många av de kvaliteter som man eftersöker i en modern hopp sporthäst och det känns spontant som vi verkligen kan visa framfötterna under året! Jag kan knappt bärga mig inför att få visa upp våra fina kvaliteter och det nu nu nu helst!

I skrivande stund befinner jag mig på Bosön och riksidrottsförbundets utvecklingscentrum för ATG Talangs första avsuttna träff. Jag är väldigt tacksam över att få ha blivit uttagen att få ta del av allt vi får lära oss här, även fast det bara gått en dag hittills så är jag redan fullmatad med ny intressant information och lärdomar som jag kan ta med mig i både vardagliga livet men också i tävlingssituationer och så vidare.

Redan bara under idag, första dagen så har vi fått göra dels lite fys-tester för att se hur vi ligger till där och hur vi kan utveckla det, men också rörelseanalys och hur vi kan förbättras rent rörelse- och kroppsmässigt. Samt även fått prata och hur vi kan utveckla oss själva och vår verksamhet i stort, det vill säga genom allt ifrån mål, ekonomi och administration för att nämna något. Och sedan avslutades dagen med en väldigt härlig, rolig och lärorik föreläsning idrottspsykologi med Johan Plate.

Så med andra ord en som sagt fullspäckad men otroligt lärorik och utvecklande dag.

Imorgon tisdag ska vi fortsätta med lite annat spännande men det tänkte jag faktiskt spara och ta upp lite i nästa veckas blogg och då tänkte jag även djupdyka lite i mina tankar i några frågor som på sista tiden blivit väldigt aktuella som rör hästvälfärden! Så ”stay tuned” som man säger alla där hemma så hörs och syns vi snart!

Kram på er allihopa!

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare


Erik Nordström
16 januari 20:48

Eriks blogg: Strax börjar tävlingsåret

Eriks blogg: Strax börjar tävlingsåret
Erik Nordström. Foto: Privat

Tisdag och bloggdags! 

Herregud vad veckorna går fort tycker jag, känns som det är tisdag hela tiden och glad är jag för det för jag älskar att skriva min lilla blogg. Som blivit som en liten dagbok för mig, fast veckovis då! 

Vad som hänt sen sist är att jag ridit på här hemmavid, och jobbar mig framåt med alla hästar. Nu i helgen ska jag och hästarna dra igång tävlingsåret 2024 och som vi längtat. Några kommer nog ha ganska mycket luft under vingarna nu på lördag och söndag, eller ja typ alla, haha. 

Tävlingsåret 2024 börjar i år i Åstorp och det med tre hästar på lördag och tre hästar på söndag. Sedan kommer tävlingarna efter varandra hela tiden och jag har tävlingar planerade varje helg fram till Scandinavium. Fullt upp med andra ord! Men det är ju så det ska vara och det jag älskar mest. 

Jag tycker att vintervilan och vinterträningen verkligen gett resultat så det ska bli så spännande att se hur hästarna utvecklas och hoppar på tävlingarna också. Jag är så taggad och motiverad! 

Så nu framåt kommer det bli mycket uppdaterande från tävlingar här i bloggen och jag hoppas att ni också är spända på att få läsa om dessa och att ni vill vara med på resan, önska mig lycka till! 

2024 here we come! 

Vi hörs nästa vecka! Kram på er! 

/Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 


Erik Nordström
9 januari 21:59

Eriks blogg: Skåningar och snö

Eriks blogg: Skåningar och snö
Foto: Istock/Kzenon

Tisdag och bloggdags. Som de flesta av er vet, sett eller hört på nyheterna så kom det lite snö till oss här nere i Skåne. Och speciellt här omkring där jag bor i Hörby, så de sista dagarna har med andra ord varit ganska spännande om man säger så. 

Jag trodde jag åkte till Sundsvall för att få se och uppleva lite riktig snö men inte visste jag att jag tog med mig allt hit ner … Snö och skåningar har vi ju diskuterat sen innan också …, vilket min kära pojkvän med ursprung från Dalarna också är väldigt duktig på att påpeka lite sådär hela tiden, klassiskt skämt.

Jag skyller mer på att vi ofta inte har fyrhjulsdrivna bilar eller dubbdäck då vi inte är så vana vid denna sortens väder eller väglag. Men ja, den där dispyten är väl en annan femma egentligen men jag kände att jag ville säga vad jag tycker i alla fall (sanningen). 

I förra veckans blogg nämnde jag att årets första start skulle ha varit i söndags med Kaffe men på grund av vädret så ställdes det in. Så tävlingsdebuten för i år blir något framflyttad och det är bara att träna på inför det. 

Under veckan sen vi hördes sist har jag hunnit få en till häst in i teamet, nämligen femåriga killen Cristals Gemstone, även kallad ”Crille”, efter Thunder v/d Zuuthoeve – Vivaldi K – Nabab de Reve, äg Ulrika Schiller och Anders Wemlerth. Det känns som en riktigt fin häst med framtiden för sig och det ska bli så otroligt roligt att börja jobba med honom och se vad vi kan åstadkomma. 

Vad som väntar nu i närtid är att jag ska jobba vidare med mina fantastiska hästar, det är fullt upp på dagarna, jag rider för fulla muggar och hästarna känns som att de är i fin form. Pigga är de i alla fall, helt galet vad pigga men det är bara roligt, det gäller att hålla i sig bara. 

Nu ska jag åka och göra lite lyx i vardagen, äta på restaurang och kolla på bio med familjen och vänner, så så mysigt! 

Vi hörs nästa vecka! 

/Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 


Erik Nordström
2 januari 16:35

Erik Nordströms blogg: Tävlingar driver och motiverar mig

Erik Nordströms blogg: Tävlingar driver och motiverar mig
Ridsports bloggare Erik Nordström och Kaffe e Kannatol-Diarado. Foto: Kim C Lundin

Tisdag och nytt år, 2024. Ännu ett oskrivet blad som förhoppningsvis ska fyllas med massa roligheter, men också lärdomar att ta nytta av längre fram i livet. Det verkar ju som det är typ så det ska se ut. 

Snart drar tävlingarna igång igen, första starten blir i Lund på söndag med Kaffe, lite av den första uppladdningen inför vad som komma skall i Scandinavium i slutet på februari. 

Och det där med att tävlingar ligger framför en är något som driver och motiverar mig väldigt mycket. Att ha en tävling framför sig, visualisera hur det känns och kommer gå, jobba på att försöka få fram det maximala ur oss som ekipage och i och med det nå bästa möjliga framgång. 

Just år 2024 går jag som de flesta av er vet in i med ett gäng väldigt fina hästar med något mindre erfarenhet och målet med de flesta blir att nå utveckling och självsäkerhet i både vanligt markarbete, själva hoppningen, tävling men också rent psykiskt. 

För det där med det psykiska hos hästarna är något som jag fått lära mig har en större betydelse i det hela under vägens gång. Vad menar jag med det? Jo, så enkelt att med en livsglad, pigg och självsäker häst så når man så mycket lättare och snabbare en utveckling i exakt allt. Därför gillar jag att låta hästarna vara just häst väldigt mycket, med mycket utevistelse, mycket uteritter och annat kul! För jag har fått känslan av att hästar som enbart rids i ridhus och eller väldigt enformigt samt står mycket i box blir lite tomma i blicken och tycker inte det är så värst kul med så mycket. 

Jag vill mötas av och ha att göra med en häst som har öronen framåt, är pigg och glad i blicken och som är positiv inför att arbetas och ridas. Eller hur känner ni? 

Skriv gärna i kommentarerna vad ni har för mål, förhoppningar eller önskar vara med om med era hästar i år? Hade varit kul att veta! 

Kram och god fortsättning på er alla!! 

//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare 

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 84 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden