Bo Jenå: ”Vi är inte mycket sämre än de andra”

Bo Jenå var ännu hemlighetsfull när de svenska OS-lagen skulle presenteras på Stockholms Stadion på lördagen. Hans enda uttagna ekipage var – inte oväntat – Therese Nilshagen och Dante Weltino OLD. Utöver det fick vi bara ett namn, Patrik Kittel; vilken häst han kommer att rida i Paris får vi besked om senare.

Fanns det någon tvekan att ta ut Dante efter den mindre bra prestationen nu senast i Rotterdam?
– Nej, absolut inte. Han har visat att han håller sin fina klass i träningen och har så mycket rutin. Grand Prixen i Rotterdam var inte lika bra, men han gjorde en bra runda i küren. Där fick han bara inte lika höga poäng på piruetterna när han blev för ivrig. Och det är väl bra att en 17-åring blir för ivrig!

Jag vill låta dem rida sin tävling i Aachen i lugn och ro utan en massa spekulationer.

Flera starka kandidater

Dessa två ryttare var ju inte någon jätteöverraskning. Men vilka är kandidaterna till de övriga platserna?
– Det är ju en hel massa, så jag vill egentligen inte namnge dem nu. Men det handlar om fyra, fem stycken som kandiderar till de två platserna och jag vill låta dem rida sin tävling i Aachen i lugn och ro utan en massa spekulationer om deras eventuella OS-deltagande.

Vilka är det då som rider i Aachen?
– Det är Patrik (Kittel), Juliette (Ramel), Tinne (Vilhelmson Silfvén), Sophie Lexner och Malin Wahlkamp Nilsson.

Utöver dessa finns ju ett svenskt ekipage som seglat upp som nya stjärnor – Mia von Essen och hennes Invoice, som under säsongen haft flera internationella segrar och har gjort fina insatser i de senaste nationstävlingarna.

Men Mia von Essen är inte aktuell?
– Hon rider inte i Aachen.
Och hon är därmed inte en av dem som kan vara aktuell för OS?
– Det har jag inte sagt, absolut inte!

Vill inte säga att vi inte har medaljchans

Hur ser matchningen av ekipagen ut i övrigt?
– De hästar som är uttagna nu har gjort sina tävlingar och kan återhämta sig och ladda batterierna så att formtoppen kommer i augusti i Paris. Så i Falsterbo blir det ingen tävlan för de hästar som ska gå OS, det är lite tråkigt, men så är det.

På papperet har inte Sverige någon medaljchans. Vad tror du om chanserna?
– Nej, det där kan man ju diskutera. Men det är tre hästar. Alla ska prestera samma dag. Och det gäller för alla länder. Så är det en som inte presterar, då är det laget försvagat. Jag vill inte säga att vi inte har medaljchans. Vi kommer att göra allt vi kan. Vi är inte mycket sämre än de andra. Sen att de har hästar som gått på höga procent, men det gäller lika mycket för dem att de måste ha en bra dag.

Debatten om hästvälfärd som ofta fokuserar på dressyren, har den påverkat uppladdningen för landslagsryttarna?
– Nej, inte så mycket. Det är klart att alla tänker på det och har det i bakhuvudet. Men vi har ju alltid velat det bästa för alla hästar. Vi ändrar ju ingenting bara för att det är mycket debatt om detta.
– Vi följer reglerna och vi blir synade i sömmarna på alla tävlingar, precis som alla andra. Vi har inte någonting som vi behöver ändra på grund av detta. Vi får ofta beröm för vår ridning när vi är ute.

Mentala coachen viktig kugge

Vad tror du om de individuella svenska prestationerna i OS?
– Jag tror att många kan göra väldigt bra prestationer. Det blir ju stort för vissa som kanske inte har varit på ett OS innan. Allt är ju lite allvarligare än ett EM eller VM.
– Sen hoppas vi att hästarna får vara friska. Vi har ju haft otur i de senaste två OS.

OS Rio 2016 slutade vid veterinärbesiktningen för Dante Weltino som hade hälta i ett bakben, i Tokyo var det Patrik Kittels Well Done de la Roche som snubblade vid träningen och skadade sig.

Hur jobbar ni tillsammans i teamet runt laget?
– Vi känner varandra så väl, vi vet vem man ska prata med när man kommer ut från banan och när man kommer till stallet och vad ryttarna vill höra innan de går in på banan. Vi har bra support från vår mentala coach Kjell Enhager som vi ska träffa på precamp veckan innan och som är en viktig kugge i vårt lagarbete.
– Lussan (Louise Nathorst) tränar i princip allihopa, hjälper dem på framridningen och har gjort fantastiska insatser med träning, förberedelser och tänk.
– Min roll är att vara spindeln i nätet, se till att all information sprids. Jag är domare och kan ge mina tips om hur jag ser på det, till exempel en rörelse. Och helt enkelt se till att alla mår bra, se till att de inte ska behöva tänka på något som inte har med deras prestation den dagen att göra.

Vilka vinner?
– Jag tror att Storbritannien blir väldigt svårslagna. Sedan är det nog lite öppet.