Christel Behrmann: ”Det är så dumt att man blir mörkrädd”

”Christian Kukuk är inte enbart känd för sin talang och sitt driv efter framgång, utan också för sin känsla och passion för hästarna.”

Så står det i presentationen av den tyske toppryttaren på Global Champions Tours sajt.

Så då kan man undra om han glömde kvar ”känsla och passion” hemma i Riesenbeck när han åkte till Verona? Eller om han tog med sig sina hemmaplansmetoder till tävlingarna i Italien?

Att nu, när hela ridsporten har allmänhetens ögon på sig i hästvälfärdsfrågor, rida sin häst (Just Be Gentle) på enbart graman. På en tävlingsplats! Det är så dumt att man blir mörkrädd. Trodde han att bara för att han är olympisk mästare kan göra som han vill?

Eller, ännu värre, gjorde han det av vana? Är det så det går till hos Beerbaums i Tyskland?

Kukuk är alltså anställd hos Ludger Beerbaum, samma ställe där Henrik von Eckermann tillbringade tio lärorika år innan han startade eget. 

Att Beerbaum, och nu också Kukuk, gjort avbön och bett om ursäkt räcker inte.

Beerbaum har varit i blåsväder några gånger. Minns att han förlorade OS-guldet i Aten 2004 sedan man använt en salva med otillåtet innehåll på hans häst. För bara några år sedan, januari 2022, ertappades han med förbjudna träningsmetoder (barrering).

Räcker inte med ursäkt

Att Beerbaum, och nu också Kukuk, gjort avbön och bett om ursäkt räcker inte. Det bara understryker att oannonserade kontroller av anläggningarna måste bli fler.

Tydligen räcker det inte att vädja till ryttarna att träna och tävla ”rent” och att strama till reglerna. Rider man enbart med graman på en tävlingsplats gör man det säkert också hemma. Sådant stärker knappast förtroendet för ridsporten.

Vattentäta skott?

När vi nu är inne på hästvälfärdsfrågor igen så har jag en liten fundering. 

Förr höll jag på lite med galoppsporten (vid sidan om ridsporten) och jag tittar också på trav ibland. Det får mig att undra om det finns ett vattentätt skott mellan ridsporten och travet/galoppen. 

Inom ridsporten är det numera förbjudet att raka inne i hästarnas öron. Väldigt många travare är rakade. 

Är inte travare och galoppörer också hästar?

Inom ridsporten är det förbjudet att tävla med fast martingal. På travbanan är det inte helt ovanligt med en sådan, ibland i kombination med uppkäksrem, vilket helt fixerar hästens huvud. 

Immunt mot välfärd?

Väldigt många travare och galoppörer utrustas med tungband (man binder fast tungan med en rem), med motiveringen att hästarna inte ska ”svälja” tungan. Där kan vi tala om hästar med blå tungor.

Det är som att hästvälfärd enbart gäller ridsporten, men är inte travare och galoppörer också hästar? Travet, genom spelet, finansierar stora delar av ridsporten, men det gör väl inte att det ska vara immunt mot de välfärdsfrågor som hela ridsportvärlden arbetar med?

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Den publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2025.