Cicci BJN – enögd och eldig enstöring

För ett par år sedan förlorade Cicci BJN ena ögat efter att hon rullat sig i boxen på tävling, slagit huvudet i en vägg och skadat ögat illa. Precis som sin morfar, Malin Baryard Johnssons Tornesch som också fick operera bort ena ögat, har Cicci trots det tagit sig till högsta nivå. 

– Det har egentligen aldrig bekommit henne, konstaterar ryttaren och ägaren Wilma Hellström.

Vildhäst

Det har hänt flera gånger att Wilma Hellström flugit av Cicci på framridningen – stoet är minst sagt eldigt när det vankas tävling. Stoets egensinniga beteende har inte avtagit med åldern, utan snarare eskalerat. 

– Så fort jag sätter foten i stigbygeln så sätter hon av. Numera måste jag hoppa upp inne på framhoppningen, annars galopperar hon över allt som kommer i hennes väg, hon bara drar, säger Wilma. 

Medan andra oftast börjar med att skritta fram inför en viktig klass är det full fart direkt som gäller för Cicci. På framridningen galopperas stoet länge på lång tygel – att skritta henne är inte att tänka på förrän hon är klar. Det är som att Cicci har myror i kroppen och fler än en gång har Wilma galopperat runt och sagt ”sorry” till alla hon möter i spåret, då stoet ibland kan sparka vilt omkring sig. 

Latmask därhemma

På hemmaplan är Cicci så lat att det knappt går att få henne i styrfart. Att hitta rätt sätt att träna stoet har varit en utmaning för Wilma Hellström. Det är något helt annat än hur hon rider sina andra hästar.

– Hon har alltid varit väldigt speciell. Hon är jätteambitiös men också lat. Du kan inte säga till henne att gå, du måste fråga ”snälla kan vi gå?”. 

Samtidigt som Cicci är en annorlunda individ, beskriver Wilma Hellström henne som en av de lättaste hästarna hon har haft. Cicci blir bara bättre ju svårare det är. Det finns hittills inget som känts för högt, för svårt eller för stort när hon sitter på Cicci, och känslan är att hon hade gjort allt för sin ryttare.

Enstöring med divalater

Cicci är inte alls brydd om andra hästar, hon bryr sig bara om sig själv. Hon har aldrig gnäggat efter en annan häst – hon gnäggar bara efter mat. Att åka iväg med andra hästar på nationella tävlingar roar henne inte alls, hon vill helst ha all uppmärksamhet själv.

Cicci älskar mat i alla former. Äpplen är favoriten, och när Wilmas mamma kommer in i stallet vet Cicci att det vankas godis – då gör stoet allt för att få hennes uppmärksamhet, genom att skrapa med benet och dra in allt som kommer i hennes väg i boxen.

Cicci är en rejäl häst som är oerhört lättfödd, när hon sattes på ”bantning” i fyra månader gick hon bara ner tio kilo.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 13/2024.