Emelies berättelse: ”Det går kalla kårar igenom mig”

Hästskötarna finns längst ner i hierakin i ridsportvärlden. De jobbar hårt, drivna av sin kärlek till hästar. På senare år har flera av dem slagit larm om ridsportens baksidor: sexuella trakasserier, övergrepp, usla arbetsförhållanden och – inte minst– våldsamma träningsmetoder av hästar på väletablerade anläggningar. Under påsken publicerar Ridsport en serie artiklar om några av dem som vågat slå larm och vi berättar om priset de har fått betala.

Handflatorna klibbar. Och mår hon inte lite, lite illa? Hon fortsätter titta stint på datorskärmen, väntar på att bli insläppt i zoomrummet. ”Kom ihåg att andas.” Det är hennes juridiska stöd som påminner henne om denna väsentlighet.

De har gått igenom vad som ska hända under förhöret med Internationella Ridsportförbundets tribunal många gånger. Hon kunde inte vara bättre förberedd. Det är inte det som gör att tungan liksom klibbar fast vid gommen. Hon har sin berättelse, sitt vittnesmål. Det är som det är, det som har hänt har hänt. Men hon vet ju att HAN skulle vara med, att det nog skulle vara svårt att undvika att se honom, att höra hans röst och hans undanflykter och lögner. 

Plötsligt öppnas flera små fönster upp på datorskärmen, ett efter ett. Hela tribunalen i ett fönster, HAN och hans advokat i ett annat, en översättare i ett tredje. Och så hon själv i ett fjärde. Hon rycker nästan till – så liten hon ser ut. Och ung. Så stora och professionella alla andra ser ut. 

Hon tar ett djupt andetag. Sträcker lite på sig. Hämtar kraft någonstans inifrån. Hon har hela tiden varit införstådd med att det var i den här situationen hon skulle hamna om hon anmälde landslagsryttaren för vad som hände. Hon gör sig beredd att berätta om den där kvällen då hennes liv ändrade riktning på ett sätt hon aldrig kunde tänka sig. Kvällen som ändrade hennes framtidsplaner, hennes tävlande, hennes framtida relationer, hennes psykiska mående. 

Vittnade mot landslagsryttaren

– Jag hade aldrig vågat anmäla ryttaren om inte någon annan tjej också hade klivit fram och gjort det. Så tror jag det är för många, man orkar helt enkelt inte själv. 

Det säger den unga kvinnan, som vi kan kalla Emelie, och som för lite mer än två år sedan vittnade mot den svenska dåvarande landslagsryttaren i FEI-tribunalen. 

Hon är fortfarande starkt påverkad av vad som hände den där ödestigna kvällen på anläggningen utomlands där han hade sin verksamhet. Då var hon bara 19 år och långt hemifrån. 

Hon hade blivit överlycklig när hon fick en plats som elev och hästskötare hos den välmeriterade ryttaren. Hon gjorde en seriös satsning på sin ridsportgren och många i omgivningen rådde henne att komma i väg, gärna utomlands för att utvecklas och komma vidare i sin karriär. 

– Det var mitt drömjobb. ”Du kommer inte att ångra dig”, sa de.

Men i stället blev det tvärtom. 

Drömmen blev en mardröm som hon ångrar – om och om igen. 

Starkt påverkad

Nu håller hon sig långt borta från alla tävlingar och andra hästsammanhang där hennes tidigare arbetsgivare kan tänkas vara. Den gamla drömmen om att flytta till Skåne för att få tillgång till många tävlingar och andra arrangemang är sedan länge borta. 

– Och jag har väldigt svårt att skapa nya relationer med killar. Minsta lilla någon påminner om honom till utseendet eller i hur de pratar och uttrycker sig så går det bara inte. Det går kalla kårar igenom mig. Och ja, jag har fått psykologhjälp med detta men det har inte fungerat. 

Att visselblåsa gällande en välmeriterad och välkänd landslagsryttare, och dessutom för sexuella trakasserier, är ett stort steg för vem som helst. Om det dessutom är någon som är ens chef och tränare som en är helt beroende av och utlämnad till när det gäller jobb, bostad och stallplats långt, långt hemifrån blir det inte enklare. Men det var ändå det som Emelie gjorde. Svenska Ridsportförbundet, SvRF, fick ett samtal där hon gråtande berättade vad som hade hänt. Hur han hade hållit fast henne mot hennes vilja, fortsatt kyssa henne trots att hon sa nej, hur hans händer letade sig innanför hennes kläder och hur hon skräckslagen kunde slingra sig loss och tillbringa natten vettskrämd och gråtande i lägenheten i anslutning till stallet där hon bodde. 

Agerade direkt

Hon upplevde först att hon skulle få stöd av förbundet, men fick kort därefter besked om att landslagsryttaren hade gett en annan version av vad som hade hänt och att ärendet därmed avskrevs. 

Landslagsryttaren kunde fortsätta precis som tidigare och blir även uttagen av SvRF att representera Sverige på internationella tävlingar. Han fortsatte även i samma stil som hade gjort med Emelie när en annan ung tjej kommer till honom dit för att göra sin praktik i samband med sin utbildning vid en av riksanläggningarna. Han har hela tiden nekat mot anklagelserna som Emelie har fört fram. 

Det är när Emelie får kontakt med henne som nästa steg tas. Nu blir det en anmälan till FEI, som agerar direkt genom att sätta igång en utredning och stänga av ryttaren medan den pågår.