Equiterapeuten Lisa Sjöberg: ”Hästens sida är känsligare än vår fingertopp”

De flesta av oss kommunicerar med våra hästar via beröring och hjälper. När vi sitter och rider tänker vi säkert på att vara mjuka i handen och använda så små hjälper som möjligt, men vad är egentligen små finkänsliga hjälper i hästens mening?

Lisa Sjöberg arbetar som equiteapeut och har specialiserat sig på rehabridning. Hon menar att vi visserligen vet om att hästen är känslig, men att vi kanske inte inser hur känslig den faktiskt är.
– Hästens förmåga att känna beröring är mycket mer sofistikerad än vad vi ofta tror. I en studie från 2002 beskriver C A Saslow att hästens känslighet i det område där vi har skänkeln är högre än känsligheten under vår egen fingertopp, säger hon.

Varför går hästen då inte fram när vi klämmer med skänkeln?
– Det är ganska enkelt. En häst klarar bara av att hantera en viss dos stimuli åt gången och blir det för mycket för den att förstå stänger den av. Våra hästar stänger alltså av oss när vi sätter för mycket press på dem, och här kommer vi in på något som är viktigt att känna till om hästens psykologi och förmåga till inlärning. Det finns en skillnad mellan att lyda på grund av inlärd hjälplöshet och att lyda tack vare möjligheten att förstå vad ryttaren ber om.

Kan du förklara det här närmare?
– Det handlar om skillnaden mellan att få hästen ”att göra som vi säger” och ”att lära sig vad vi menar”. Hästar är oerhört samarbetsvilliga djur och så länge träningen inte sker på bekostnad av deras fysiska eller psykiska välmående är de oftast villiga att vara med på allt vi ber om. Om vi vet att hästen förstår men trots det ändå inte vill svänga höger, beror det alltså oftast på att den antingen har ett fysiskt problem med sin kropp, eller problem att balansera en ryttare som sitter till vänster.
– En ryttare som då förstärker vänsterskänkeln riskerar att överstimulera sin häst. Resultatet på längre sikt blir en häst som stänger av, alltså blir ”skänkeldöd”.
– Samma sak kan hända om ryttaren rör sig för mycket i sadeln. Hästen har då så fullt upp med att försöka stabilisera sin last att de andra signalerna ryttaren försöker förmedla inte hörs genom allt brus.
– Börjar du i det läget förstärka hjälperna ännu mer gör du hästen döv.

Hur märker vi om hästen har stängt av oss?
– Du kan till exempel upptäcka att din häst är okänslig för hjälperna och kanske till och med för spöet. Att den inte reagerar på saker som normalt skrämmer den. Den undviker ögonkontakt och verkar inte intresserad av omvärlden.

När Lisa Sjöberg arbetar med hästar som ska rehabiliteras och sättas i gång på ett hållbart sätt är det ett måste att få hästarna att komma ur sitt slutna läge. Faktum är att det ibland är den största utmaningen i hennes arbete.

– Det kan vara svårt att få hästen att bli intresserad av att samarbeta och börja tänka igen. Men, när den väl kommer ur sin introverta bubbla kan den i stället gå in i en fas där den blir överdrivet vaksam och alert.

Hur kan man väcka en häst som ”stängt av”?
– Fundera över vilka krav du ställer på hästen och hur. Analysera varför hästen gör som den gör. Det vanligaste felet vi gör är att vi rör oss för mycket i sadeln, vilket gör det omöjligt för hästen att uppfatta små signaler.
– Har du hamnat i ett läge där du känner att du behöver öka trycket i hjälperna, kan det vara läge att stanna upp i tävlings– och träningsplanerna och ägna några månader åt att backa tillbaka och lösa grundproblemet.