Experten om vädrets och skördetidens vikt för foder

En som har full pejl på foder och näringsvärde är växtodlingsrådgivaren Therese Tarler vid HIR Skåne, ett oberoende rådgivningsbolag.

Vad händer med näringsinnehållet i vallfoder när det blir upprepade översvämningar eller långvarig torka? 

– Vi har sällan både översvämning och torka inför samma skörd, utan antingen det ena eller det andra, säger Therese Tarler. 

– Inför förstaskörd har vi ofta fått nederbörd på gödningen som är utlagd i mars-april. Blir det sedan torrt i maj har vallen redan tagit upp en del av kvävet som behövs för att bilda råprotein. Om torrperioden blir långvarig hämmas vallens tillväxt och då blir det svårt att förutse näringsvärdet, eftersom vi inte vet hur mycket gödning som vallen hunnit ta upp. 

Försommartorka vanligare

Vad är det mer som påverkar? 

– Sammansättningen av gräsarter påverkas av vädret. Hästens vallfoder består mest av timotej och ängssvingel. Timotej klarar översvämningar bra, men är känsligt för torka, och kan försvinna efter långvarig torka. Ängssvingel har djupare rotsystem och klarar torkan bättre. Om engelskt rajgräs finns med i blandningen är den snabb i återväxten jämfört med de andra gräsen, speciellt vid torka. Det innebär att en andraskörd kan ha en stor andel engelskt rajgräs. 

Är värdena på vallfoder till häst generellt annorlunda nu än för några år sedan?

– Nej, det är ingen generell förändring utan vädret och skördetidpunkten det
aktuella året är helt avgörande för hur värdena blir. Dock ser vi att försommartorka blir allt vanligare, vilket försvårar planeringen för gödsling och skörd. Sedan finns det också en stor variation inom ett fält, beroende på om det finns backar, olika jordmån och så vidare.

Lagom efter blomning

Vilka värden fokuserar ni på?

– Energi (MJ) och smältbart råprotein (smb rp), samt kvoten mellan dem (se faktaruta). MJ kan vi inte styra genom en insats, utan endast med skördetidpunkt. Råproteinet styrs genom tillförsel av kväve.

– Det bästa värdet till en vanlig ridhäst finns ofta i ett vallfoder som har fått stå till efter blomning, då det har ett högt fiberinnehåll samt ett energiinnehåll på 6 till 8 MJ. Utmaningen är att proteininnehållet i ett gräs som kommit så långt i utvecklingen ofta är mycket lågt. Här gäller det att gödsla med rätt mängd kväve för att inte komma för långt under kvoten på 6.

– Värdena på andraskörden styrs helt av när regnet kommer under sommaren och hur snabbt återväxten kan komma i gång. Vid en trög återväxt kommer inte gräset att vara så utvecklat när andra-skörden måste tas i månadsskiftet augusti-september. Fodret innehåller då mycket bladmassa och låg andel fiber. Det lämpar sig bäst till de hästar som behöver spädare och mer lättsmält grovfoder, som växande hästar.

Vilka frågor brukar hästägare ställa?

– Många tycker det är svårt att hitta ett vallfoder som passar flera kategorier hästar i samma stall. Försök att välja ett näringsrikt foder och späd ut detta med spannmåls- eller gräsfröhalm till de hästar som behöver ett foder med lägre näringsvärden.

Varierad mängd kolhydrater 

I ett norsk-svenskt projekt har förekomsten av fibrer, socker och fruktan i sex olika gräsarter undersökts. 

Gräs från 36 försöksfält skördades vid tre olika tidpunkter och både skörd och återväxt analyserades. Resultaten visar på stor variation, där hundäxing generellt hade lågt innehåll av socker och fruktan medan rajgräs hade högt sockerinnehåll. Ju äldre gräset var, desto lägre blev proteininnehållet.

I ett delprojekt undersöktes smältbarheten av utvalda gräsprover med rajgräs och hund-äxing. Smältbarheten av socker och fruktan var hög i hästens tunntarm, oavsett grässort eller tid för skörd. Fibernedbrytningen sker i grovtarmen och där hade rajgräs generellt en högre smältbarhet än hundäxing. 

Källa: Carbohydrates in grass and forages for horses – the good, the bad and the ugly. Rasmus Bovbjerg Jensen 2023.

Ängshöet undersökt närmare

Vallfoder till häst innehåller i allmänhet få sorter och i de vanligaste fröblandningarna för häst finns mellan två och fem sorters gräs eller baljväxter. I Värmland har man undersökt växter och näringsvärde i ängshö, skördat på sexton olika ängar. Provrutor i studiens ängar hade upp till 33 arter av kärlväxter. 

Analyser visar att dessa växter hade högt innehåll av organiska mineraler, vilket kan underlätta upptaget. Detta tyder på att hästar skulle må bra av ett hö med många olika arter i. Ängshö kan även vara ett bra komplement för att få större variation i fodret.

Källa: Hästhö från slåtterängar, en underskattad resurs. Länsstyrelsen Värmland 2022.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 10/2024.