Veterinärt
14 december 2020 15:29
Ridsportplus

Flockens fördelar

Frilevande hästarDen frilevande hästflocken fungerar som en storfamilj, där medlemmarna måste anpassa sig till att leva tillsammans. Ridsport listar intressanta fakta om frilevande hästar.

Flockens fördelar
15 ston lär vara maximiantalet som en hingst i sina bästa år klarar att bevaka mot betäckning med andra hingstar. Foto: iStockphoto

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Viltlevande hästflockar lever i haremsgrupper med en hingst, hans ston samt deras föl och 1- och 2-åriga avkommor. Antalet överstiger sällan 20 individer. En kärna av ston stannar inom gruppen, ibland tillkommer något enstaka nytt sto från en annan flock.

Hästarna har ingen fast ”boplats”, utan strövar på ett område som varierar i storlek efter tillgång på bete och vatten. Flera mindre hästgrupper kan leva nära varandra i ett område med mycket bete, men hingstarna har noga koll på att deras respektive hjord är väl samlad.

Flocken styrs av hingsten och ett ledarsto, men alla hästar kan slå larm om något oförutsett inträffar eller stå på vakt medan övriga vilar.

Ledarstoet håller ordning

Flockens fasta punkt är det sto som hingsten knyter ett nära, långvarigt band till. Hon letar upp nya betesplatser och upprätthåller ordningen bland unghästar och övriga ston. När hon tar initiativ till förflyttning går hon i täten, med övriga hästar bakom. Hingsten går sist, så att alla kommer med.

Inget bråk

Regelrätta slagsmål undviks genom att hästar har ett så förfinat kroppsspråk; de varnar och hotar innan ett verkligt angrepp sker. På så sätt uppstår sällan allvarliga bråk, som skulle kunna skada djuren inom hjorden.

Istock-1163309969
18 kilometer är medeltalet för hur långt en hästhjord rör sig varje dag för att beta och leta upp vatten. Foto: iStockphoto

Ingen inavel

Blodtypning av föl visar att hingsten inte betäcker sina döttrar, en inavelsspärr som verkar bygga på igenkännande. De unga stona och hingstarna motas bort ur flocken när de blir könsmogna.

Parningar mellan hel- eller halvsyskon som vuxit upp tillsammans är få.

Den starkaste parningsspärren finns mellan mor och son. Inga sådana parningar eller föl har iakttagits i frilevande grupper, trots många observationstimmar och blodtypning.

De bortkörda unghingstarna bildar ”ungkarlsflockar” som håller ihop tills de kan ta över en hjord eller locka till sig ston att bilda en ny flock tillsammans med.

Istock-1184670345
Det ligger i flockens kollektiva intresse att föl överlever. Foto: iStockphoto

Fölning

De äldre stona håller ett vakande öga på ungstona när dessa ska föla första gången. Om ett sto dör i samband med fölning, händer det att något av de andra stona tar över fölet. Det ligger i flockens kollektiva intresse att föl överlever.

Fölningarna sker oftast mellan midnatt och gryning, eftersom det är en tidpunkt då flocken vilar och det är lugnt. Stoet behöver då inte riskera att övriga ger sig iväg utan henne.

Doftmarkeringar

Hingsten lägger all sin spillning på ett ställe, i en pyramid. Detta lämnar ett budskap utan att han behöver vara närvarande. Det betyder ”jag har varit här, jag kommer tillbaka”. Hingsten är även noga med att lägga lite spillning ovanpå andra hästars gödselhögar, för att markera att han är högst i rang.

Härmning

Det är genom att observera modern och härma henne som fölungen lär sig att leva som en häst. Den smakar på gräs och dricker vatten för att hon gör det, och observerar vilka signaler hon använder mot andra flockmedlemmar.

Hingsten – en aktiv övervakare

Hingsten är alltid uppmärksam på omgivningen och håller hjorden samlad genom vallning. Han har färre och kortare viloperioder än övriga i flocken.  Mycket tid går åt att kontrollera dofter ur spillning och urin. Under sommaren har han intensiv kontakt med de brunstiga stona, närmare hundra gånger per dygn.

Stona

Hingsten lever i symbios med ledarstoet och står ofta intill henne när han vilar. De unga stona håller koll på vad modern gör, även efter att de är avvanda. De tittar på vid betäckning och fölning. Dessa ”mostrar” kan sedan hjälpa till att hålla ett öga på fölen.

Om forskarna

Sue McDonnell och Marthe Kiley-Worthington är två etologer som har levt nära hästhjordar I decennier. McDonnell vid University of Pennsylvania I USA och Marthe Kiley-Worthington i England och Frankrike. Båda har samlat sina erfarenheter i bokform.

Läs mer:

  • Understanding horse behaviour, av Sue McDonnell.
  • Hästar i frihet, av Robert Vavra.
  • Equine Welfare och Horse Watch – what it is to be Equine, av Marthe Kiley-Worthington.
  • Hästens naturliga beteende och välbefinnande, av Henrik B Simonsen.
  • En intressant studie är: The Behaviour of Stallions in a
    Semiferal Herd in Iceland: Time Budgets, Home Ranges, and Interactions av Hrefna Sigurjonsdottir med flera.

Fakta

Så fördriver en isländsk hästhjord tiden

  • Betar 77%
  • Stillastående 9%
  • Liggande  7%
  • Gående 3%
  • Övriga beteenden 4%

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20/2020.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden