Förbundet svarar gällande ”tävlingsfusket”

Kringgående av tävlingsregler och anställningsavtal för skens skull – allt för att vissa utvalda ryttare ska få tävla. Det menar en debattör som kräver att Svenska Ridsportförbundet granskar lagryttarna i elitallsvenskan och vilka som är yrkesverksamma på riktigt. Debattören är aktiv inom ridsporten men vill vara anonym i sitt debattinlägg hos Ridsport.

Med anledning av detta har Ridsport ställt ett antal frågor till Svenska Ridsportförbundet. Här under är förbundets svar i sin helhet.

Vi har full förståelse att det finns frågetecken runt och olika åsikter om tävlande under coronapandemin.

Vad har förbundet att säga om påståendet att vissa av de ryttare som lagledarna tagit ut till elitlagen inte är kvalificerade att starta på de höjderna?
Beslutet om att tillåta truppryttare till Elitallsvenskan beror på att lagen i den högsta nationella serien ska ha förutsättningar att förbereda sitt lag för seriestarten. Inom ridsporten kan det endast ske genom att man startar i individuella klasser.
Därför har lagen från och med 12 april getts möjlighet att låta sex potentiella lagryttare starta i förberedande tävlingar, oavsett yrkesmässig status.

I Västra zonen finns den möjligheten under två veckor och i övriga zoner i tre veckor, tills grundomgångarna är klara. Direkt efter det dras möjligheten för dessa ryttare att starta in eftersom denna möjlighet handlar om förberedelse inför Elitallsvenskan.

För ryttare i lag som går till semifinal kvarstår möjligheten tills semifinalen är klar. Till finalen finns möjlighet för dessa angivna ryttare, om de startat i grundomgång eller semifinal.

Det är lagledarna i respektive förening som fritt formerar sina trupper. En del föreningar har en större bredd än andra bland sina ryttare och kan därför, helt i enlighet med reglerna, välja att utse andra yrkesmässiga ryttare än de sex som fått möjlighet till start innan seriestarten.

Resultatkontroll i TDB visar att de ryttare som angivits som truppryttare av lagledarna har resultat på en sådan nivå att de kan komma att starta i Elitallsvenskan, åtminstone som ryttare på den lägre höjden i omgång 1 (1,25 hoppning). Vilka som slutligen startar avgör lagledarna.

Att flera yngre ryttare påstås ha mer eller mindre ”låtsasanställningar” för att kunna tävla, vad säger förbundet om det?
I nuläget kan de som verifierats som yrkesverksamma fortsätta att tävla. Vi är ingen myndighet utan kan man verifiera sin yrkesverksamhet så accepterar vi den.

Ridsporten är i huvudsak en individuell idrott med betydande inslag av näringsverksamhet. Vid det tidigare tävlingsstoppet 2020 såg vi att RF:s definition inte var tillämpbar på ridsporten, då den i första hand är skriven för lagidrotter. Ett stort antal av de ryttare som redan var definierade som yrkesverksamma i vår TDB träffades inte av definitionen.

Att vara yrkesverksam kopplar många till att ha en inkomst av verksamheten men det är det inget krav på. Få idrottare på elitnivå kan försörja sig enbart på sin sport (förutom fotboll, ishockey och några till).

Majoriteten av de yrkesverksamma som tävlar bedriver ofta utbildnings- eller försäljningstall – de som möjliggör att vi får fram bra hästar. De har kanske för tillfället inte någon häst på elitnivå utan ett antal hästar under utbildning, som behöver erbjudas tävling på varje nivå för fortsatt utveckling. Det är därför nödvändigt för ryttarna att de ges möjlighet att genomföra tävlingar inom ramen för sin yrkesverksamhet.

Vi förstår att det kan finnas fler sätt att se på detta, men förbundsstyrelsen landade i det här resonemanget.

Vilka SNI-koder gäller och hur har man tänkt där?
Samtliga som godkänts som yrkesverksamma (endast födda 2004 eller tidigare) uppfyller något av de kriterier som ställs. Är man yrkesverksam inom näringsverksamhet finns två vägar. Den första sättet är att man en egen F-skattsedel som visar godkänd SNI-kod: 01.620, 85.510, 93.120, 93.191 eller 93.199.

Den andra sättet är att man är anställd av ett företag som har rätt SNI-kod. Samtliga som godkänts för yrkesverksamhet via näring uppfyller kriterierna.

Kan man komplettera med SNI-koder som saknas? 
Det finns alltid möjlighet för företagare att komplettera SNI-koder. Det gör man hos Skatteverket, som godkänner eller avslår en sådan ansökan.