Forskningen vill se senare avvänjning av föl

Etologen Renate Larssen har tittat på flera studier om avvänjning. Hon konstaterar direkt att forskningen samstämmigt visat att tidig avvänjning är väldigt stressande för fölet. 

Beteendena som styrker detta är många. Fölen blir oroliga, de springer mer och har därför en högre risk att skada sig. 

På något längre sikt finns det en ökad risk för att de leker mindre, är mer aggressiva, får en störd ät- och sovrytm, minskad tillväxt, försämrat immunförsvar och förändrad tarmflora. De löper också risk att utveckla stereotypa beteenden. 

Forskningsunderlaget för hur en påtvingad separation påverkar stoet är mer skralt, berättar Renate Larssen, men säger att med tanke på de starka banden mellan sto och föl så finns det anledning att utgå ifrån att det är en känslomässigt stressande upplevelse även för stoet. 

Båda ska vara redo

För att hitta den optimala tiden för avvänjning går det inte att följa en mall, menar Renate Larssen. Det handlar helt enkelt om att avgöra när både föl och sto är redo för det. 

– Det kommer att variera väldigt mycket mellan olika individer. Vissa föl blir självständiga tidigare, andra behöver mer tid med sin mamma. Av den anledningen är det allra bästa att låta sto och föl sköta avvänjningen själva. Kan man inte det så bör man i varje fall vänta tills fölet är minst åtta–tio månader gammalt, baserat på den lägsta åldern då föl brukar sluta dia under naturliga förhållanden. 

Renate Larssen menar dock att det är viktigt att komma ihåg att bandet mellan sto och föl handlar om mer än di, och att di handlar om mer än näringsintag.  

Blir mer självständig

Avvänjningen består av två delar; att fölet slutar dia för näring och att det börjar röra sig självständigt i flocken utan mamma. 

– De flesta föl brukar sluta dia för näring runt åtta–tio månader. Detta kan ibland ske relativt plötsligt, utan någon märkbar gradvis nedtrappning. Fölen kan dock fortsätta dia för trygghet, och det är inte ovanligt att åringar och unghästar diar sina mammor tillsammans med yngre syskon.

I takt med att fölen blir äldre börjar de röra sig längre bort från stoet och tillbringa mer tid med andra flockmedlemmar, både jämnåriga lekkamrater och andra vuxna. Vissa föl blir självständiga tidigt, andra behöver mer tid på sig för att känna sig trygga utan sin mamma i närheten. 

Bandet till stoet finns kvar

– Det är viktigt att komma ihåg att även mer självständiga föl behåller ett band till sin mamma och kan tillbringa tid med henne. En forskningsstudie fann till exempel att avvanda föl känner igen sin mamma och föredrar hennes sällskap även efter att inte ha sett henne på fem månader. Den fann även att denna effekt är mer utpräglad hos stoföl än hos hingstföl, vilket stämmer överens med det utflyttningsmönster vi kan se under naturliga förhållanden.

– De allra flesta vet att föl behöver sällskap av andra föl för att kunna leka. Men föl behöver också sällskap av vuxna hästar som de kan lära sig av och därmed utveckla viktig social kompetens. Att bara ha en massa föl tillsammans i en grupp är lite som att låta ett gäng tolvåringar uppfostra varandra. En forskningsstudie fann till exempel att föl som fick gå med andra vuxna efter separation från sin mamma var mindre stressade och inte visade tecken på aggression eller stereotypier. 

När fölen blivit unghästar söker de sig till andra grupper, men framför allt stofölen stannar ofta kvar i närheten av sin ursprungliga familjegrupp. Det händer till och med att de stannar kvar i sin familjegrupp hela livet och behåller ett starkt band till sin mamma. 

Observera när fölet börjar tillbringa mer tid med andra hästar och dia mer sällan

Renate Larssen anser alltså att den bästa avvänjningen är den som stoet och fölet får sköta själva. 

– Genom att observera sto och föl tillsammans brukar man kunna se när fölet börjar tillbringa mer tid med andra hästar i flocken och dia mer sällan. I vissa fall kanske man inte ens behöver avvänja. 

Få anledningar att skynda

Hon kan se väldigt få anledningar till varför en avvänjning ska ske så tidigt som vid sex månader. 

– Om ett sto inte håller vikten med föl i magen och föl vid sidan bör man börja med att fodra henne mer. Om det inte hjälper så kan man behöva avvänja fölet tidigt, gärna i samråd med veterinär och etolog. Men sedan tycker jag att man bör utvärdera om just det stoet verkligen bör betäckas igen när hon har föl vid sidan, eftersom varken hon eller fölet mår bra av det. 

När det gäller hingstföl säger Renate  Larsson att det inte hör till normen att de är könsmogna redan vid sex månaders ålder. Men det finns enskilda fall där relativt unga föl har försökt, och ibland till och med lyckats, betäcka en annan individ i flocken. 

– Har man ett hingstföl eller en unghingst bör man hålla uppsikt på hans beteende så att man kan inleda en avvänjningsprocess om betäckning börjar bli en reell risk och det är för tidigt att kastrera.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 21/2024.