Förväntningar och flygplatshäng

Jag är lite nervös. Det ska jag erkänna.

Det har gått ett par månader sedan jag groomade på en internationell tävling senast. I skrivandets stund sitter jag på Landvetter flygplats och väntar på att få boarda planet som ska ta mig till Hamburg. Där ska jag möta upp Sandra och hästarna Nisse, Dino, Kvadden och Luddan som redan i förra veckan styrde mot Tyskland för ett par dagars träning. Hästarna, som egentligen heter Kaminskij, Koordinat, Kvadrat och Top Girl har enligt rapporter skött sig fint hittills och tagit väl hand om sin ryttare, sådant värmer ett hästskötarhjärta!

Ute med ”Kung Nisse” – Sandras häst på långa OS-listan.

Medan jag sitter vid gaten och njuter av morgonens första kopp kaffe kan jag passa på att presentera mig. Jag är en 28-årig göteborgare som på senare tid funnit lyckan i Stockholm. Där läser jag kommunikatörsprogrammet vid Södertörns högskola, fast egentligen är jag så gott som klar. Jag gör just nu min avslutande praktik på informationsavdelningen på ATG, dit jag vill passa på att rikta ett stort tack för att de inte ser hinder utan snarare möjligheter med att jag åker ut på ”tävlingsturné”.

Till skillnad från andra grooms jobbar jag alltså inte med hästar på heltid, utan försöker åka med så fort tillfälle finns. Ekvationen egen häst och studier i Stockholm går som ni nog förstår inte helt ihop, så hästägandet fick jag tyvärr ge upp när jag flyttade österut. Men det innebär inte att mitt liv är ”hästfritt”, snarare tvärtom. De senaste åren har jag mer eller mindre blivit en del av inventariet på Drevinge ridklubb i Saltsjöbaden.

Sandra och jag har hängt ihop sedan vi var tonåringar, och jag vill inte veta hur många mil genom Europa vi åkt i familjen Gustafssons limegröna hästbuss från tidigt åttiotal. Många mil är det, och nu kör vi igen. På onsdag förmiddag lämnar vi Tyskland och den gröna bussen kör vidare mot Arville, Belgien. Där gör vi årets första internationella start, och jag vet inte vem av oss som är mest laddad – jag, Sandra eller hästarna.

Jag och Sandra vid Luhmülens terrängbana.

Det ska bli fantastiskt roligt att åka ut på tävling igen, som vi har längtat efter säsongen! Extra spännande är det förstås att vi är på jakt efter en biljett till OS i Rio.

Jag hoppas att ni vill följa med på denna resa, att lära känna mig, Sandra och hästarna. Samt att dela denna upplevelse med mig, en helt vanlig hästtjej som får chansen att hänga med på ett stort, hästigt äventyr!

Vi hörs snart,
Linnéa