Fullt upp igen

Tidiga mornar och sena kvällar, men vad gör man inte för kollegorna? Nej, det var roligt att se att gänget skötte sig och att Fredrik ändå verkar lite smygpeppad för denna säsong. Det är ju trots allt inte alls för lång tid innan första tävlingen för säsongen, men det hinns ändå med ännu ett pass för Boyd då han återvänder till Sverige för Körkalaset nästa vecka.

Och nu kanske ni sitter och funderar: ”och hur försökte hon mörda Boyd denna gången?” ja, som de flesta vet så har jag ju inte bara nästan kört över honom med ett par hästar utan även slagit honom i huvudet med den långa pisken. Men nej, mina ärade medmänniskor, ingenting utöver det vanliga inträffade. Och det VAR verkligen olyckor… ingen kan bevisa annat…

Det mest spännande som hände i helgen kanske var när Fredrik helt plötsligt kände att han behövde gå in i skogen* en stund för att lätta på trycket när vi skrittar hem på den stora-asfalterade-vältrafikerade-vägen och räcker över tömmarna till mig och säger ”fortsätt skritta, jag springer ikapp”. Det känns så himla typiskt att det just då ska komma en lastbil med släp… But we survived!

Nej nu ser vi fram emot någon lugn dag innan det är dags för nya äventyr.

/Antonia

*även ett enstaka träd kan ses som en skog i Skåne. Många myter om dessa skånska skogar finns det. Vissa skåningar tycks tro att det är mycket möjligt att det bor björnar i dessa skogar och även att många andra djur ryms där inne.