Har hittat en metod att mäta smärtan som hästen inte visar

I sin doktorsavhandling visar Anna Kendall att en viss form av protein verkar öka hos hästar med ledinflammationer, eller osteoartrit som är det medicinska namnet. Förhoppningen är att ett blodprov eller salivprov ska vara en väg att i framtiden kunna hitta hästar med osteoartritsmärta, och som en följd av det ha möjlighet att sätta in lämplig behandling.

Hur kom du in på det här ämnet?
− Jag är veterinär och ägnar mig mest åt invärtesmedicin, och har länge velat doktorera utan att hitta något riktigt bra ämne. Så såg jag att Eva Skiöldebrand, professor vid SLU, sökte en doktorand för forskning om biomarkörer för osteoartrit hos häst. Mitt projekt rör sambandet mellan proteinet Nerve Growth Factor (NGF) och osteoartrit på häst.

Vad är NGF för något?
− Det är ett intressant protein, som visat sig öka hos många djurslag, liksom hos människor, i samband med osteoartrit. Ämnet är också viktigt i smärtsignaleringen. Människor som har defekter i detta protein föds utan förmåga att kunna känna smärta. För hund och katt finns en medicin som innehåller antikroppar mot NGF för att behandla artritsmärta. Antikropparna fastnar på NGF-proteinet och hämmar därmed dess effekt.

Varför är det så svårt att mäta smärtnivån hos hästar med osteoartrit?
− Det finns två typer av smärta vid osteoartrit. Den ena är belastningssmärta, och den kan visa sig i hälta om den sitter i  till exempel kotled eller knäled. Men om artrosen sitter i rygg eller halskotpelare visar det sig kanske inte lika tydligt. Dubbelsidiga hältor kan också vara svårare att upptäcka.

− Sedan finns en smärta som människor med osteoartrit beskriver som en konstant, ekande smärta, vilket skapar stora problem med sömn, humör och vardagsliv i stort. Vi tror att hästar kan uppleva samma sorts smärta, men vi saknar idag verktyg för att säkert veta detta. Hästar är flyktdjur och visar inte alltid tydlig smärta, och kronisk, mer ”molande” smärta är också mycket svårare att se än mer akuta smärttillstånd.

Hur har ni utfört forskningen?
− Vi har tagit blodprover dels på friska hästar, dels på hästar i olika stadier av osteoartrit. Vi har också tagit ledvätska och vävnadsprover från både friska hästar och hästar med osteoartrit.

− Vi har också tagit prover på hästar under stress för att se om det leder till högre grad av NGF. Proverna togs från hästar som inkom med akuta frakturer, samt i samband med att undervisningshästarna på SLU skulle transporteras till sommarbete, så de utsattes inte för någon extra stressituation enbart för forskningens skull. Och stress eller akut smärta efter en skada ökade inte mängden NGF.

Vad har ni kommit fram till i övrigt?
− När vi jämför grupperna har hästar med osteoartrit en högre grad av NGF än gruppen av hästar som är friska. Men det finns också en överlappning mellan grupperna. Vi vet inte ännu vad det beror på, men en tänkbar orsak är att en del av de hästar vi bedömt som friska hästar har oupptäckt osteoartrit. Att helt säkert identifiera en häst som frisk och helt utan sjukdomen är svårt eftersom vi inte kan undersöka alla kroppens leder på ett levande djur. Hästar kan ju som sagt ha osteoartrit utan att visa tydliga kliniska symptom, det vet vi ju också eftersom det inte är ovanligt att förändringar, ofta kallat artros, upptäcks för första gången vid röntgen i samband med besiktning.

− Det kan också vara så att en del av de hästar som har röntgenförändringar och har klassats till den sjuka osteoartritgruppen kanske inte har kronisk smärta då vi vet att det på människa är väldigt individuellt hur ont man har av sin sjukdom – vi saknar i nuläget ett mätvärde att kontrollera NGF emot, eftersom vi inte har verktygen för att bedöma mer subtil, kronisk smärta hos häst. Forskargrupper både i Sverige och utomlands arbetar med att utveckla metoder för detta. De studier jag tycker är mest spännande inom området inriktar sig mycket på bedömning av förändringar i beteende, mimik och ”kroppsspråk” hos hästen. Det vore fantastiskt om vi i framtiden kunde jämföra NGF mot dessa parametrar.

Vad kan den praktiska följden av forskningen bli?
− Om jag ska spekulera så tror jag att den antikroppsbehandling som används för hundar och katter kan komma även för häst. Vår forskning visar att den teoretiskt skulle kunna göra skillnad, även om vi idag inte kan säga om antikroppsbehandlingen kommer att fungera till häst. Här behövs mer forskning. Vi kan också säga att det är värt att fortsätta undersöka NGF som en potentiell framtida markör för smärta hos häst, även om vi inte förstår allt om proteinet idag.

Har du ändå varit med om att föra forskningen framåt?
− Ja, det tycker jag. Det är ingen annan i världen som undersökt NGF i samband med osteoartrit hos häst. Och det verkar finnas ett intresse internationellt då jag fått höra av veterinärkollegor att ämnet har tagits upp på konferenser för hästveterinärer.