Hästens urin visar hälsotillståndet

Urin är den vattenlösning som utsöndras från njurarna efter filtrering av blodet. Den passerar urinledarna och lagras i urinblåsan tills denna är full. Då får hästens hjärna en nervsignal, som gör att den utdrivande funktionen sätts igång och urinen strålar ut genom urinröret.

Urin består huvudsakligen av urinämne och koksalt samt en rad mineraler, överblivet socker och rester av ämnen som hästen fått i sig. Färg, koncentration och lukt kan variera och beror på en rad faktorer.

Tidigare generationers erfarna hästkarlar (och –kvinnor!) kunde upptäcka obalans i foderstaten eller början till sjukdom hos hästarna bara genom att gå in i stallet och kontrollera träck och doften på urin.

Gör många förskräckta
Hästar som får fri tillgång till vatten har en utspädd, blek urin som inte luktar så starkt. Motsatsen gäller för de hästar som inte får tillräckligt att dricka. Om vintern kan urinen bli orange-röd tack vare ökad koncentration om hästen inte har druckit tillräckligt mycket; det bidrar till en mer uttalad färg.

Det gör ofta hästägare förskräckta när de ser spår av röd urin i snön, men på i övrigt friska hästar har det inget med blod att göra utan ska ses som en signal om att hästen behöver mer vatten.

För lite vätska i kroppen, till exempel efter kraftig svettning i varmt väder, kan även ge urin med mörkgul färg.

Ammoniaklukt av protein
Om hästen äter mycket kalkrikt foder, som lusern och klöver, visar det sig i ogenomskinlig, ibland nästan mjölkaktig urin.

Bland restprodukterna finns urinämne (urea) och ammoniak, vilka brutits ner ur protein. Ju mer proteinrikt foder hästarna äter, desto kraftigare ammoniaklukt blir det i stallet.

Skummet som bildas till en början när hästen urinerar beror på det slem som finns i urinen. Det har till uppgift att skydda mot bildandet av urinsten. Ett koncentrerat urinprov kan vara klibbigt, nästan sirapsliknande på grund av detta.

Ovanstående exempel är normala variationer, men det finns förändringar av urinen som kan tyda på sjukdom:

Vid urinvägsinfektion kissar hästen (oftast ston) ofta och lite. Ibland är urinen blodblandad.

Urinsten kan ge svårighet att kissa, allmänt obehag och ibland koliksymtom.

Mörkröd eller kaffefärgad urin kan bero på korsförlamning eller annan muskelsjukdom, till exempel förgiftning av lönn (atypisk myopati).

Avslöjande urinprov:

• Genom urinprov kan otillåtna substanser upptäckas redan i mycket små mängder. Inom ridsporten görs cirka 400 dopningstester på häst och cirka 50 på ponny varje år.

• Om hästen inte urinerar inom två timmar tas blodprov i stället. Den uppsamlade urinen hälls i två burkar. Minimikraven är 30 ml i ena burken och 20 ml i den andra. Om mängden är mindre än så, tas även blodprov.

• Ett nytt sätt att testa om en häst är dopad med EPO (som ger radikal ökning av röda blodkroppar) har utvecklats vid Uppsala universitet. Det ger ett första svar på någon timme, jämfört med tidigare test som kräver tre dygn för att ge besked. Testet har förmågan att upptäcka mycket låga halter av EPO och kan dessutom särskilja konstgjort EPO från det kroppsegna.

Artikeln är tidigare publicerad i Ridsport nummer 14 2016.